Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.

Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Röda dagar och helgdagar 2025

1 januari (onsdag) Nyårsdagen

6 januari (måndag) Trettondagen

18 april (fredag) Långfredagen

20 april (söndag) Påskdagen

21 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (torsdag) Första maj

29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

6 juni (fredag) Sveriges nationaldag

8 juni (söndag) Pingstdagen

20 juni (fredag) Midsommarafton

21 juni (lördag) Midsommardagen

1 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (onsdag) Julafton

25 december (torsdag) Juldagen

26 december (fredag) Annandag jul

31 december (onsdag) Nyårsafton

Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

Maxa ledigheten så här

Påsken, 10 lediga dagar

Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.

Första maj, 7 lediga dagar

Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.

Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.

Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar

Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.

Jul och nyår, 18 lediga dagar

Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.

Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.

Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat. 

Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna. 

Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren. 

– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med.  Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.  

Emotionell eller social ensamhet

Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.

– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.

Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.

– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson. 

Så hanterar du ensamhet och sommarångest

Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer. 

Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag. 

Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.

En mindre ensam semester

Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det? 

– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna. 

På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.

– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla. 

Lagstadgad semester har funnits som koncept sedan 1938. Trots att arbetslivet förändrats radikalt sedan dess väljer de allra flesta av oss fortfarande att ta ut våra lediga semesterdagar i juli och augusti. Det vill säga under den klassiska industrisemestern. Orsaken är förstås att många vill ha en längre sammanhängande ledighet. Men enligt en ny undersökning, som tankesmedjan Futurion gjort, skulle drygt hälften av svenskarna – 54 procent – föredra en helt annan fördelning av sina semesterdagar.

Industrisemester - nej tack

– Till syvende och sist handlar det om att människor önskar få mer makt och inflytande över arbetstiden och semestern, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion, i en kommentar.

De flesta av de drygt 1 000 personer som deltagit i undersökningen vill istället sprida ut sin ledighet, med till exempel tre veckor sommartid, en vecka över jul och resterande dagar utspridda över året. Andra skulle kunna tänka sig ha kvartalssemester eller öka sin veckoarbetstid för att kunna vara ledig under fler skollov.

Svårt släppa jobbet under semestern

Samtidigt uppger två av tre att behovet av semester inte alltid tillfredsställs. Två av de vanligaste anledningarna är att inte kunna släppa arbetet mentalt under ledigheten och att oförutsedda händelser krävt att man arbetat.

– Återhämtning är det som historiskt har motiverat semestern. Man kan fråga sig om en dryg månads ledigt väger upp för elva stressiga månader, eller om vi behöver modernisera synen på semestern som sådan, säger Ann-Therése Enarsson.