Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Katrin kopplar av med odling: "Ger resultat och återkoppling"

Katrin Sepp har arbetat med svåra trauman där resultaten kan vara otydliga. På odlingslotten är det annorlunda - där växer framstegen ur marken.
Johanna Rovira Publicerad
Katrin Sepp i Härlanda utanför Göteborg förbereder odlingssäsongen på sin lott. Hennes föräldrar, som är lantbrukare, kallar Katrin för krukbonde. Foto: Emelie Asplund

Var odlar du?

– Jag har två odlingslotter på sammanlagt trehundra kvadratmeter cirka femtio meter från min lägenhet. Det är storskaligt för att vara mitt i Göteborg, men mina föräldrar, som är lantbrukare, kallar mig krukbonde. Jag odlar även på altanen och hjälper till i bostadsrättsföreningens gemensamma trädgård.

Vad odlar du?

I år gläds jag åt en ny hallonhäck samt rosa vinbär och så har jag storsatsat  på blomsterodling. Vart man än tittar ska man kunna se något blommande mellan grönsaker och bärbuskar.

Vad odlar du inte?

– Man lär sig av sina misstag vilka växter som trivs. Jag har gett upp tomater eftersom tomat lätt smittas av potatisbladmögel. På en odlingslott är det i princip omöjligt att hålla avstånd från potatisodling. Numera har jag bara en tomatplanta i en kruka på altanen.

Hur började ditt odlingsintresse?

– Jag är uppvuxen på en bondgård och van att arbeta med jord och växter. När jag drog ogräs som ung gav jag mig själv ett allvarsamt löfte att aldrig mer ha med odling att göra. När jag flyttade hit för 20 år sedan skaffade vi en igenvuxen odlingslott – en lerpöl med bra solläge och fantastiska hallonbuskar. Från början använde jag och min partner kolonilotten mest som ett sätt att komma ut – vi satt där och läste och tittade på andra som grävde. Men när grannlotten blev ledig greppade vi spadarna.

Har du haft någon nytta av odlingen i ditt yrkesliv.

– När man jobbar med traumabehandlingar ser man tyvärr inte alltid tydliga resultat. Men odlingen ger både resultat och återkoppling. Som chef är man heller inte alltid så operativ – en utmaning  är att hålla fingrarna i styr och inte ta över arbetsuppgifter. Genom odlingen kan jag vara operativ samtidigt som jag släpper allt annat och bara fokuserar på att gräva.

Ni har haft odlingsutmaningar på jobbet också?

– Ja, det började med att en kollega hade köpt för många frön djungelgurka. Då arrangerade vi en tävling om vem som kunde odla den största frukten. Jag vann med en gurka på 8,5 gram. Den smakade så där och jag kommer nog inte odla den igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Semesterstress: 8 råd för en lugnare ledighet i sommar

Ordet i sig är en paradox – och lär inte existera på något annat språk. Trots att Sverige i en global jämförelse har lång semester. Här är ett gäng tips på hur du kan undvika att drabbas.
Joachim Stokstad, Mats Thorén Publicerad 18 juni 2026, kl 06:01
Person ligger i en ljus hängmatta i en grön trädgård. Bilden illustrerar vila och en lågmäld semester nära hemmet.
Semesterstress handlar ofta om höga krav på att hinna allt – både före och under ledigheten. Att lämna plats för vila och färre måsten kan ge bättre återhämtning än en fullplanerad semester. Foto: Colourbox

Landa mjukt

De sista veckorna innan semestern börjar kan vara extra stressiga. Måstekänslan att hinna klart på jobbet, skolavslutningar och afterwork sätter kroppen i ett slags beredskapsläge. Risken är att du bär med dig den stressen in i ledigheten. Se därför till att trappa ned gradvis de sista dagarna på jobbet. Annars stjäl det onödig tid av din semesterstart. Ta hjälp av din chef att prioritera.

Planera inte mera

Planera mindre. Öppna för mer spontana infall. Att försöka organisera hela ledigheten kan ge förhöjd puls. Är du planeringsfreak? Planera då för att göra ingenting – schemalägg en daglig stund i hängmattan.

Bryt med jobbet

Glöm jobbet när du är ledig. Bara att ens glutta på mejlen kan trigga i gång stresskänslor.

Förväntningsvägra

Du vill förstås att semestern ska bli fantastisk. Men verkligheten ställer nästan alltid till det. Svärföräldrarnas spontanbesök, att bilen pajar och benbrott är svåra att förutse. Tricket är att sänka förväntningarna på den perfekta ledigheten.

Konfliktsanera

Att plötsligt umgås hela familjen 24 timmar om dygnet är en utmärkt grogrund för tjafs. Den risken kan reduceras om man i förväg pratar ihop sig om rutiner, till exempel delar upp matlagning, disk och andra praktiska göromål. Ett annat tips är att emellanåt dela på sig – alla måste inte med på varje utflykt.

Gräsmattefilosofi

Att låta en del av gräsmattan få vara en oklippt äng minskar inte bara din (och familjens) arbetsbörda. Det gör också humlor och bin lyckliga och hjälper pollineringen. Och du behöver inte heller renovera alla fönster i år – sprid ut jobbet.

Våga säga nej

Du kommer inte att hinna träffa alla eller göra allt du tänkt. Prioritera din egen återhämtning framför sociala åtaganden och att vara andra till lags.

Ekonomisk press

Det är ofta dyrt att semestra. Resor, boende, mat och nöjen kostar rejält, vilket kan skapa både stress och oro. Kraven kan vara höga. Men du kan ju faktiskt säga nej till önskemål om en veckas charter till södra Europa som skulle svälja hela semesterbudgeten.

Det finns också alternativ som inte kostar skjortan. Som lokala badsjöar, upptäcktsfärder i skog och mark, hänga med dina barn i en lek- eller skatepark. Eller en tredagars cykelsemester – den kan bli nog så händelse- och minnesrik.

Källor: Hjärnfonden.se, doktor24.se, professor Micael Dahlen, Forskning.se.

Så minskar du stressen före och under semestern

  • försök inte hinna klart allt sista veckan
  • planera inte varje dag i detalj
  • håll jobbmejlen stängda
  • sänk kraven på den perfekta semestern
  • prata om ansvar hemma i förväg
  • prioritera återhämtning framför sociala måsten
  • välj billigare alternativ om ekonomin pressar
Semester

Lista: Länderna med mest och minst semester i Europa

Minst 20 lagstadgade semesterdagar per år ska alla medlemsstater ha enligt EU-lag. Och de flesta länderna har just det. Men flera länder, däribland Sverige, har fler semesterdagar.
Publicerad 11 juni 2026, kl 05:59
Man badar i havet.
Det varierar mellan europeiska länder hur lång lagstadgad semester man har rätt till. Flest dagar är det på Malta. Foto: Shutterstock

Antalet semesterdagar säger dock inte allt om hur mycket ledighet anställda har. I flera länder finns kollektivavtal som innebär fler lediga dagar utöver den lagstadgade semestern. Det är också olika hur många helgdagar som finns i respektive land.

Om man bara ser till den lagstadgade semestern ser listan ut så här:

• 28 semesterdagar: Malta 

• 26 semesterdagar: Luxemburg

• 25 semesterdagar: Danmark, Österrike, Frankrike, Sverige

• 22 semesterdagar: Spanien, Portugal 

• 21 semesterdagar: Norge 

• 20 semesterdagar: Tyskland, Tjeckien, Italien, Finland, Slovakien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Lettland, Polen, Slovenien, Bulgarien, Litauen, Estland, Grekland, Ungern, Belgien, Irland, Nederländerna

Källa: Work Across the EU: Jobs, pay and time off 2025 (data från 2022)

Text: Lena Michanek