Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Se upp med cv-fusket!

Från små försköningar till grova lögner. Cv-fejkandet har många ansikten. Gemensamt för dem är att de är vanliga och att de kan stå arbetsgivaren mycket dyrt.
Publicerad 7 oktober 2016, kl 13:29
GettyImages
GettyImages

När Stockholms Handelskammare senast undersökte hur vanligt det är med cv-fusk visade det sig att 6 av 10 arbetsgivare hade upplevt att kandidater förvanskade sitt cv, så många som 4 av 10 hade avbrutit en rekryteringsprocess på grund av detta.

– Det vanligaste är att folk skarvar när det gäller examen, lön och tidigare arbetslivserfarenhet. Fusket har legat konstant sedan vi började med de här enkäterna 2009. Siffrorna är ganska alarmerande med tanke på att en felrekrytering i snitt kostar företaget 700 000 kronor, säger Andreas Åström, kommunikationschef.

Därför är det föga förvånande att allt fler arbetsgivare gör egna bakgrundskontroller. Ett annat skäl är att när anställningen väl är ett faktum så kan det vara svårt att skiljas. Och även om det bara handlar om att avbryta en provanställning blir det enligt Andreas Åström kostnader för en ny rekrytering och verksamheten tappar fart.

Sedan 2008 har företaget 2Secure jobbat med screening och bakgrundskontroller av arbetssökande. Bolaget är störst i branschen i Sverige och har hittills gjort omkring 8 000 kontroller. Främst verifiering av cv, men också kontroll av andra risker som till exempel om man driver en konkurrerande verksamhet vid sidan av.

– De flesta är ju uppriktiga i sitt cv. Men det finns också kandidater som inger stort förtroende men när man skrapar på ytan så är det bara ett tomt skal, säger Lars Blom, försäljningschef på 2Secure.

Han har mött alla sorters fusk, från att man klarat av en viss universitetskurs till personen som sökte jobb som IT-chef och uppgav att han gått KTH men i själva verket bara hade gått en termin där. Det senare exemplet var ett fall som företaget hade för något år sedan.

– Då avbröts rekryteringsprocessen och arbetsgivaren som letade ny chef bröt samarbetet med företaget som tidigare hade hyrt ut mannen som konsult. Han hade gjort bra ifrån sig i tidigare roller, men nu var förtroendet förbrukat.

– En del googlar lite på personen, ringer några referenser och så är de nöjda. Generellt gör svenska företag få kontroller jämfört med exempelvis amerikanska arbetsgivare som tar ett större ansvar för att säkerställa att nya medarbetare är ärliga, säger Lars Blom.

De som anlitar 2Secure är medelstora till större företag, banker, försäkringsbolag, rekryteringsföretag och myndigheter. En del av dem har, som Lars Blom uttrycker det, gått på en och annan mina och har efter det uppnått en viss mognad.

Personen som blir kontrollerad kan vara på alla nivåer i företaget eller organisationen. Den som arbetar på ett lager kan till exempel ha en jättekänslig position med tillgång till larmnummer och nycklar.

– Upp till 20 procent av de rapporter som 2Secure upprättar innehåller avvikelser. Då ska man ha i åtanke att det är förstahandsvalet som kontrolleras, inte samtliga hundra sökande.

Lars Blom anser att det är lätt att små försköningar trillar över i en lögn, som när sex månader som chef plötsligt har vuxit till tre år.

– Vi är mycket ”fyrkantiga”. Vi lyfter fram det som inte stämmer och presenterar det för arbetsgivaren, men vi tar inte ställning. Och de fakta vi tar fram behöver inte innebära att företaget inte anställer, säger han.

Till advokaten och arbetsrättsexperten Henrik Kjellander på Setterwalls kommer arbetsgivarna när de vill bli av med medarbetare som har ljugit. Då är det oftast fråga om ett mer omfattande fusk. Typfallet är en manlig chef i 40-årsåldern, men fusket är vare sig köns- eller åldersbundet.

– Ibland kan det lösa sig genom att arbetsgivaren och arbetstagaren pratar om det. Men det är ingen bra start, det är förtroendeskadligt. Ibland blir det till tvist och går till domstol. Ofta står ord mot ord. Jag hade en tvist för ett år sedan, men då förlikades man, säger Henrik Kjellander.

Och betonar hur svårt det är att avsluta en anställning även om personen har ljugit om sin bakgrund. Beroende på hur stor lögnen är kan det finnas grund för avsked. Eller så kan man stödja sig på avtalslagen och hävda att det är ett avtalsbrott.

– Jag har mest haft fall med kvalifikationslögner. Att kontrollera referenser är en ganska enkel rutin för att slippa det.
 

Cajsa Högberg
[email protected]

9 sätt att kolla kandidaten

Tänk på det här innan du intervjuar och anställer:

  • Var öppna med att ni kommer att vara noga med kontrollen av kandidaternas cv och bakgrund.
  • Googla personen i största allmänhet och gör även en koll på Facebook, Twitter och andra sociala medier - men nöj dig inte med det.
  • Vänd dig till Ladok, universitetetens studiedokumentationssystem, för att kontrollera utbildningar på svenska högskolor och universitet. Uppgifterna är offentliga.
  • Håll utkik efter tvivelaktiga utbildningsanordnare – det de som mot betalning utfärdar MBA-examenintyg från fejkade universitet.
  • För vissa tjänster kan det vara bra att kontrollera personen i Belastningsregistret hos Polisen.
  • Kontrollera även andra risker kring personen - till exempel om hen bedriver konkurrerande affärsverksamhet.
  • Kontrollera rutinmässigt sökandens id - det finns fall där personer uppgett sig vara en annan än de är.
  • Ring referenser.
  • Känns något ändå konstigt? Gör en extra koll.
  • Vill du kontrollera ännu mer? Då kan du samla in uppgifter om folkbokföringshistorik, uppdrag i företag, relationer, konkurser, näringsförbud, juridiska sammanhang.

När fusket är ett faktum

Även om någon har gett falska uppgifter i sitt cv ställs det höga krav på arbetsgivaren för att den ska kunna häva anställningen. Domar från liknande fall i Arbetsdomstolen (AD) kan ge en vägledning.

För att avsluta anställningen måste arbetsgivaren antingen ha avskedsgrund enligt LAS. Anställningen kan också hävas på grund av avtalsbrott. Då krävs det att arbetsgivaren inte har känt till att den arbetssökande ljög och att den arbetssökande är medveten om att han eller hon ljög.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory