Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Scania säkrar arbetsmiljön digitalt

Arbetsmiljön för Scanias 10 000 tjänstemän förändrades drastiskt när de anställda började jobba hemifrån. Oavsett om det gäller stress eller ergonomi gör facket och arbetsgivaren nu digitala kontroller.
Lina Björk Publicerad 22 januari 2021, kl 13:00
Shutterstock/Colourbox
Scania har regelbundna avstämningar digitalt. För Ronny Rova, som är huvudskyddsombud, har det viktigt att även tänka utanför ergonomin och även väga in oro, stress och arbetsbelastning i skyddsronderna. Shutterstock/Colourbox

Oavsett om du jobbar på kontoret eller hemma är det din arbetsgivare som är ansvarig för din arbetsmiljö. För att se till att medarbetarna mår bra har Scania jobbat med att göra skyddsronder (se faktaruta) digitalt.

– I början av pandemin handlade mycket om att få till ett smittskydd på arbetsplatsen och det fanns mycket oro bland de anställda för att färdas i trafiken. Men sedan den 17 mars har majoriteten av företagets drygt 10 000 tjänstemän jobbat hemifrån, säger Ronny Rova, huvudskyddsombud för Unionen på Scania.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemma

När det stod klart att coronaviruset inte skulle blåsa över på några veckor började lastbilstillverkaren att göra riskanalyser och ronder digitalt, både på arbetsplatsen och hemma hos de anställda. På kontoret handlade det om att göra en så kallad ”Gå och se” där man med hjälp av kamera och videolänk hade checklistor som kryssades i för att minimera riskerna för de personer som fanns på plats. För dem som jobbar hemma har kontinuerliga avstämningar med chefen varit lösningen, där medarbetarna har fått beskriva sin arbetssituation, både ergonomiskt och psykosocialt.
 

Viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga

– Vi fick tidigt ta med kontorsmaterial hem så som skärmar, tangentbord, mus och – i dialog med chefen – även stolar och hjälpmedel. Vi märkte att det var väldigt viktigt med tydlig information för de anställda så vi har försökt att vara transparenta med vad som gäller på företaget. Sen är det ju viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Kurser för bättre arbetsmiljön

Scania startade också digitala kurser som medarbetarna kunde logga in på hemifrån med teman som att hantera sin oro, vikten av pauser och återhämtning och tips på rörelse i vardagen. Att kontoret skulle vara tillgängligt även under den värsta smittvågen var en självklarhet. Framför allt för de personer som har en svår arbetssituation hemma.

– När vi stängde ner i mars hade vi rehabiliteringsärenden igång. Personer vars hälsa är beroende av att behålla rutiner. För dem var det viktigt att vi även såg till att arbetsplatsen hölls öppen och det kunde vi kontrollera digitalt. Därtill har du ju fullt försäkringsskydd på jobbet vilket inte är samma sak vid hemarbete.

Äter lunch samtidigt

Nu när tjänstemännen jobbat hemifrån i närmare ett år kan både facket och arbetsgivaren konstatera att det överlag fungerar bra. Avcheckningar och rutiner har satt sig. Exempelvis har många enheter bestämda tider då alla tar lunch för att inte störa varandra. Om personal vill åka in till kontoret ska det stämmas av med närmaste chef.

Läs mer: Många jobbar på fritiden

Digitala skyddsronder ersätter inte fysiska och det är svårt att få full insyn i de anställdas hemförhållanden. Men Ronny Rova tycker inte att allt är svart eller vitt.

– Det är en extraordinär situation och vi får göra vad vi kan för att det ska bli bra. Vissa saker har fungerat utmärkt digitalt, andra saker mindre bra. Men huvudsaken är att vi gör vad vi kan för att skapa en god arbetsmiljö.   

Foto Ronny Rova: Jan Gustavsson

Vad är en skyddsrond?

En skyddsrond är ett sätt att undersöka hur arbetsmiljön på jobbet eller hemma ser ut och kan gå till på lite olika sätt. Antingen går man runt på arbetsplatsen och tittar på ljus, ljud, ergonomi och så vidare, eller så sätter man sig ner och diskuterar hur man upplever arbetet, eller så gör man båda, antingen fysiskt eller via videolänk.

Att bedöma den psykosociala arbetsmiljön, stress, arbetstider eller mobbning, kan exempelvis göras via en medarbetarenkät.

Resultatet ska dokumenteras och följas upp. Även om arbetsgivaren har det formella arbetsmiljöansvaret ska ronderna ske i dialog med de anställda och skyddsombudet/arbetsmiljöombudet, om det finns ett sådant.

Det finns inga speciella regler som gäller just distansarbete utan arbetsmiljölagens regler gäller även vid hemmajobb.

 

Arbetsmiljö

Tystnadskultur på apoteken - facket oroade

Tystnadskultur och rädsla för repressalier mot den som vänder sig till facket eller media om sina arbetsmiljöproblem. Unionens riksklubbordförande på kedjorna Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek ser problem med tystnad och rädsla i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Arbetsmiljöproblem, tystnadskultur och rädsla för repressalier. Så beskrivs situationen på tre svenska apotekskedjor av Unionens klubbar. Många medlemmar tycker det är svårt att påverka arbetsmiljön, säger Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek. Foto: Gorm Kallestad/Scanpix/Henrik Witt.

Unionens fackombud på tre apotekskedjor har varnat för låg bemanning, stress och svårighet att hinna ta pauser. De har också berättat om personal som inte vågar säga nej till till övertid eller att ta pass i andra butiker. 

Unionens företrädare berättar också att det finns en oro bland apoteksanställda när det gäller att kritisera arbetsmiljön öppet. De upplever en repressaliekultur, oavsett om det stämmer eller ej, säger Lena Svensson, Unionens riksklubbordförande på Apotek Hjärtat. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

– Många vågar inte föra fram sina åsikter eller driva ärenden av rädsla för att till exempel få sämre schema, eller bli ifrågasatta när de ska vabba, säger hon.  

Vågar inte uppge arbetsplats

Stephanie Nielsen, Unionens riksklubbordförande på Kronans apotek, ser liknande problem med tystnad. 

Hon berättar om medlemmar som vänder sig till facket. Men när arbetsmiljöombudet frågar:  Var jobbar du? Vi behöver prata med din chef - då vågar inte medlemmen uppge det. 

– Där stannar det fackliga arbetet av, säger Stephanie Nielsen. 

Vad beror det på att man inte vågar uppge ens var man arbetar?

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

– Det är väldigt små arbetsgrupper på apotek. Man jobbar nära sin chef och vill inte skapa någon spricka eller att det blir dålig stämning. 

Enligt Stephanie Nielsen är det vanligt att man som anställd förstorar upp risken i att prata om problem i arbetsmiljön. Många tror att de kommer få särbehandling om man kallar in facket. 

– I många fall tror inte jag det är fallet. Men det finns förstås bra och mindre bra chefer, säger hon.

Stephanie Nielsen vill kanske kalla det för tystnadskultur men inte en repressaliekultur för hon har aldrig hört om någon som straffats. Däremot upplever medlemmarna att det är svårt att påverka arbetsmiljön. 

– Många försöker prata med chefen men får inget gehör för chefen sitter i samma situation, de får veta att de måste visa resultat och att enda sättet är att spara på personalkostnader.

Finns tillräcklig kunskap om arbetsrätt bland cheferna?

– Det är väldigt olika. Många regionchefer är superbra, andra skulle jag vilja hålla en utbildning med. Om inte kunskapen om arbetsrätt finns hos dem kan de inte heller stötta apotekscheferna. 

”Uppgifter avfärdas och ifrågasätts”

Per Skoglund.
Per Skoglund. Foto: Privat

Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på statligt ägda Apoteket, upplever att kritik som förs fram inte leder till förändring. 

Arbetsmiljöombud har presenterat en fackgemensam enkät för företagets HR-representanter. Den visade att en tredjedel av medlemmarna i Unionen och Sveriges Farmaceuter inte hinner sitta ner och ta en paus under arbetsdagen. 

– Tyvärr har vi inte sett att vår arbetsgivare tagit till sig av det våra arbetsmiljöombud presenterat utan våra uppgifter avfärdas och ifrågasätts, säger Per Skoglund. 

Finns en tystnadskultur på Apoteket?

– Ja jag anser det. Men det är svårt att bevisa. Många gånger får jag höra att saker inte funkar men medlemmar vågar inte begära att vi driver det i en förhandling. 

Finns en rädsla för repressalier?

– Ja. 

Vad är det man är rädd för?

– Till exempel sämre löneutveckling och schema. 

Vad krävs för att förändra det?

– Vi får höra av ledningen att vi måste peka ut på vilka arbetsplatser uppfattningen finns. Men grundproblemet är ju att man inte vågar. Att peka ut det stället ger snarast motsatt effekt. Jag anser att vi måste jobba med att ändra kulturen och det är inget vi gör i en handvändning.

Svårt prata om arbetsmiljön i media

När Kollega vill intervjua anställda på apoteken om de arbetsmiljöproblem som dyker upp i anonyma medlemsenkäter är det svårt att få någon att ställa upp. 

Tidningen Svensk Farmaci skriver också i en intervju med arbetsgivarna för tre apotekskedjor ”När det gäller ledarskap så får vi på Svensk Farmaci ibland signaler från våra läsare som arbetar på öppenvårdsapotek att de inte vill medverka i tidningen med namn för att de är rädda för repressalier från sina chefer, samt att de som har medverkat får negativ feedback från sina chefer kring detta?”. 

Efterlysning: Jobbar du på apotek eller har du gjort det och slutat? Har du upplevt en ohälsosam arbetsmiljö och vill berätta om det i Kollega? Tipsa oss! Om du vill vara anonym – läs det här först