Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Scania säkrar arbetsmiljön digitalt

Arbetsmiljön för Scanias 10 000 tjänstemän förändrades drastiskt när de anställda började jobba hemifrån. Oavsett om det gäller stress eller ergonomi gör facket och arbetsgivaren nu digitala kontroller.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock/Colourbox
Scania har regelbundna avstämningar digitalt. För Ronny Rova, som är huvudskyddsombud, har det viktigt att även tänka utanför ergonomin och även väga in oro, stress och arbetsbelastning i skyddsronderna. Shutterstock/Colourbox

Oavsett om du jobbar på kontoret eller hemma är det din arbetsgivare som är ansvarig för din arbetsmiljö. För att se till att medarbetarna mår bra har Scania jobbat med att göra skyddsronder (se faktaruta) digitalt.

– I början av pandemin handlade mycket om att få till ett smittskydd på arbetsplatsen och det fanns mycket oro bland de anställda för att färdas i trafiken. Men sedan den 17 mars har majoriteten av företagets drygt 10 000 tjänstemän jobbat hemifrån, säger Ronny Rova, huvudskyddsombud för Unionen på Scania.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemma

När det stod klart att coronaviruset inte skulle blåsa över på några veckor började lastbilstillverkaren att göra riskanalyser och ronder digitalt, både på arbetsplatsen och hemma hos de anställda. På kontoret handlade det om att göra en så kallad ”Gå och se” där man med hjälp av kamera och videolänk hade checklistor som kryssades i för att minimera riskerna för de personer som fanns på plats. För dem som jobbar hemma har kontinuerliga avstämningar med chefen varit lösningen, där medarbetarna har fått beskriva sin arbetssituation, både ergonomiskt och psykosocialt.
 

Viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga

– Vi fick tidigt ta med kontorsmaterial hem så som skärmar, tangentbord, mus och – i dialog med chefen – även stolar och hjälpmedel. Vi märkte att det var väldigt viktigt med tydlig information för de anställda så vi har försökt att vara transparenta med vad som gäller på företaget. Sen är det ju viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Kurser för bättre arbetsmiljön

Scania startade också digitala kurser som medarbetarna kunde logga in på hemifrån med teman som att hantera sin oro, vikten av pauser och återhämtning och tips på rörelse i vardagen. Att kontoret skulle vara tillgängligt även under den värsta smittvågen var en självklarhet. Framför allt för de personer som har en svår arbetssituation hemma.

– När vi stängde ner i mars hade vi rehabiliteringsärenden igång. Personer vars hälsa är beroende av att behålla rutiner. För dem var det viktigt att vi även såg till att arbetsplatsen hölls öppen och det kunde vi kontrollera digitalt. Därtill har du ju fullt försäkringsskydd på jobbet vilket inte är samma sak vid hemarbete.

Äter lunch samtidigt

Nu när tjänstemännen jobbat hemifrån i närmare ett år kan både facket och arbetsgivaren konstatera att det överlag fungerar bra. Avcheckningar och rutiner har satt sig. Exempelvis har många enheter bestämda tider då alla tar lunch för att inte störa varandra. Om personal vill åka in till kontoret ska det stämmas av med närmaste chef.

Läs mer: Många jobbar på fritiden

Digitala skyddsronder ersätter inte fysiska och det är svårt att få full insyn i de anställdas hemförhållanden. Men Ronny Rova tycker inte att allt är svart eller vitt.

– Det är en extraordinär situation och vi får göra vad vi kan för att det ska bli bra. Vissa saker har fungerat utmärkt digitalt, andra saker mindre bra. Men huvudsaken är att vi gör vad vi kan för att skapa en god arbetsmiljö.   

Foto Ronny Rova: Jan Gustavsson

Vad är en skyddsrond?

En skyddsrond är ett sätt att undersöka hur arbetsmiljön på jobbet eller hemma ser ut och kan gå till på lite olika sätt. Antingen går man runt på arbetsplatsen och tittar på ljus, ljud, ergonomi och så vidare, eller så sätter man sig ner och diskuterar hur man upplever arbetet, eller så gör man båda, antingen fysiskt eller via videolänk.

Att bedöma den psykosociala arbetsmiljön, stress, arbetstider eller mobbning, kan exempelvis göras via en medarbetarenkät.

Resultatet ska dokumenteras och följas upp. Även om arbetsgivaren har det formella arbetsmiljöansvaret ska ronderna ske i dialog med de anställda och skyddsombudet/arbetsmiljöombudet, om det finns ett sådant.

Det finns inga speciella regler som gäller just distansarbete utan arbetsmiljölagens regler gäller även vid hemmajobb.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Därför snackar vi skit på jobbet – tystnad värre än skitsnack

Snackas det skit på jobbet? Lugn – skitsnack i lagom doser är bara nyttigt. Men det finns en gräns och det gäller att vara på observant på när den är nådd.
Johanna Rovira Publicerad 13 oktober 2026, kl 06:00
Tre kvinnor som pratar runt fikabordet
"Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med", säger Maria Cutova (i mitten), grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. Foto: Klas Sjöberg

Alla, eller åtminstone det stora flertalet av oss gör det. Snackar skit bakom ryggen om kollegans mystiska frånvaro, om chefens reaktion på senaste mötet eller ledningens enögda syn på kontorsmiljön. 

– Så klart vi snackar skit på jobbet, säger Maria Cutova, grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. 

– Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med. Det finns ju skavanker på alla arbetsplatser. 

Brist på skitsnack får varningsklockan att ringa

Skitsnack på jobbet är otroligt spritt, men inte en naturlag. Det finns arbetsplatser där det inte snackas skit alls och då börjar varningsklockorna ringa hos beteendevetaren Nina Jansdotter.

Nina Jansdotter
Nina Jansdotter Foto: Jens C Hilner

– Total tystnad på en arbetsplats är mycket värre än skitsnack. Det innebär att det råder en tystnadskultur där alla har garden uppe och ingen litar tillräckligt mycket på någon annan för att våga säga något negativt. 

Skitsnack skapar sammanhållning

För skitsnack i lagom doser kan vara nyttigt, menar Nina Jansdotter. Att våga blotta sig för någon annan och få bekräftelse på sina olustkänslor kan skapa samhörighet kollegor emellan, en känsla av att man sitter i samma båt. 

– Skitsnack kan ge en känsla av lättnad för den som känner sig vilsen. Det fungerar som en ventil där man låter stress och oro pysa över och skapar ett gemensamt kitt mellan kollegor, säger Nina Jansdotter. 

– Att snacka skit kan dessutom leda till något konstruktivt. Om man märker att fler faktiskt tycker samma sak kan det ge någon modet att lyfta upp det som skaver på dagordningen och kanske lösa några knutar. 

Maria Cutova är inne på samma linje: 

– Jag tror det är viktigt att snacka skit i den närmaste gruppen, för det betyder att vi är ärliga mot varandra. För att åstadkomma förändring måste man kunna lyfta det som bubblar under ytan. Merparten av alla bra lösningar kommer från sådana diskussioner.

Svårt veta var gränsen går

Men det finns en gräns för skitsnacket som man bör vara observant på så inte skitsnacket går överstyr, menar Nina Jansdotter. 

– Exakt var gränsen går är svårt att säga, det är en gråzon. Men om skitsnacket blir elakt och med avsikt att såra är det inte okej. Om man till exempel märker att någon inte är ute efter att lösa något, utan går bakom ryggen på andra av ren illvilja, sprider rykten och lögner och utser syndabockar. 

Nina Jansdotter tycker att man ska ställa sig frågan: Vem gagnar skitsnacket? 

Det förekommer att folk har en agenda med sitt etter, och försöker manipulera andra, kanske i konkurrenssyfte. Om någon ideligen talar bakom ryggen på en kollega utan att någonsin försöka ge feedback direkt till denne, så har man inte gett vederbörande en chans att ändra sitt beteende. 

Du bör sätta ner foten när du upplever att skitsnacket blivit för skadligt, anser Nina Jansdotter.  

– Man kan behöva sätta stopp för egen del och fundera på om det är något i arbetslivet jag saknar som jag fyller skvallret eller skitsnacket med. Men ibland kan man behöva stoppa andra genom att säga: Jag känner mig inte bekväm att prata så om henne när hon inte är här och kan ge svar på tal. 

Otydlig organisation göder skitsnack

Skitsnackandet kan också behöva tacklas på chefsnivå. Inte genom att lägga locket på, för det fungerar inte, enligt Nina Jansdotter, men genom att se över hur organisationen kan förbättras. 

– Råder det oklarhet och ovisshet i organisationen? Det är då skitsnacket tar fart. De som leder måste komma med mer information och tydligare riktlinjer för att minska skvaller och skitsnack. Kanske kan man hitta en gemensam vision framåt i stället, säger Nina Jansdotter. 

Så hanterar du skitsnack på jobbet

  • Fråga dig vem skitsnacket gagnar och om samtalet kan leda till en lösning.
  • Undvik att sprida rykten, lögner eller utse en kollega till syndabock.
  • Ge den berörda personen återkoppling direkt i stället för att bara prata bakom ryggen.
  • Sätt stopp om samtalet blir elakt: Jag känner mig inte bekväm med att prata så om henne när hon inte är här och kan svara.
  • Fundera på om missnöjet visar att något behöver förändras i arbetet eller organisationen.
  • Vid återkommande skitsnack behöver chefen minska ovissheten genom tydligare information och riktlinjer.