Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Scania säkrar arbetsmiljön digitalt

Arbetsmiljön för Scanias 10 000 tjänstemän förändrades drastiskt när de anställda började jobba hemifrån. Oavsett om det gäller stress eller ergonomi gör facket och arbetsgivaren nu digitala kontroller.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock/Colourbox
Scania har regelbundna avstämningar digitalt. För Ronny Rova, som är huvudskyddsombud, har det viktigt att även tänka utanför ergonomin och även väga in oro, stress och arbetsbelastning i skyddsronderna. Shutterstock/Colourbox

Oavsett om du jobbar på kontoret eller hemma är det din arbetsgivare som är ansvarig för din arbetsmiljö. För att se till att medarbetarna mår bra har Scania jobbat med att göra skyddsronder (se faktaruta) digitalt.

– I början av pandemin handlade mycket om att få till ett smittskydd på arbetsplatsen och det fanns mycket oro bland de anställda för att färdas i trafiken. Men sedan den 17 mars har majoriteten av företagets drygt 10 000 tjänstemän jobbat hemifrån, säger Ronny Rova, huvudskyddsombud för Unionen på Scania.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemma

När det stod klart att coronaviruset inte skulle blåsa över på några veckor började lastbilstillverkaren att göra riskanalyser och ronder digitalt, både på arbetsplatsen och hemma hos de anställda. På kontoret handlade det om att göra en så kallad ”Gå och se” där man med hjälp av kamera och videolänk hade checklistor som kryssades i för att minimera riskerna för de personer som fanns på plats. För dem som jobbar hemma har kontinuerliga avstämningar med chefen varit lösningen, där medarbetarna har fått beskriva sin arbetssituation, både ergonomiskt och psykosocialt.
 

Viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga

– Vi fick tidigt ta med kontorsmaterial hem så som skärmar, tangentbord, mus och – i dialog med chefen – även stolar och hjälpmedel. Vi märkte att det var väldigt viktigt med tydlig information för de anställda så vi har försökt att vara transparenta med vad som gäller på företaget. Sen är det ju viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Kurser för bättre arbetsmiljön

Scania startade också digitala kurser som medarbetarna kunde logga in på hemifrån med teman som att hantera sin oro, vikten av pauser och återhämtning och tips på rörelse i vardagen. Att kontoret skulle vara tillgängligt även under den värsta smittvågen var en självklarhet. Framför allt för de personer som har en svår arbetssituation hemma.

– När vi stängde ner i mars hade vi rehabiliteringsärenden igång. Personer vars hälsa är beroende av att behålla rutiner. För dem var det viktigt att vi även såg till att arbetsplatsen hölls öppen och det kunde vi kontrollera digitalt. Därtill har du ju fullt försäkringsskydd på jobbet vilket inte är samma sak vid hemarbete.

Äter lunch samtidigt

Nu när tjänstemännen jobbat hemifrån i närmare ett år kan både facket och arbetsgivaren konstatera att det överlag fungerar bra. Avcheckningar och rutiner har satt sig. Exempelvis har många enheter bestämda tider då alla tar lunch för att inte störa varandra. Om personal vill åka in till kontoret ska det stämmas av med närmaste chef.

Läs mer: Många jobbar på fritiden

Digitala skyddsronder ersätter inte fysiska och det är svårt att få full insyn i de anställdas hemförhållanden. Men Ronny Rova tycker inte att allt är svart eller vitt.

– Det är en extraordinär situation och vi får göra vad vi kan för att det ska bli bra. Vissa saker har fungerat utmärkt digitalt, andra saker mindre bra. Men huvudsaken är att vi gör vad vi kan för att skapa en god arbetsmiljö.   

Foto Ronny Rova: Jan Gustavsson

Vad är en skyddsrond?

En skyddsrond är ett sätt att undersöka hur arbetsmiljön på jobbet eller hemma ser ut och kan gå till på lite olika sätt. Antingen går man runt på arbetsplatsen och tittar på ljus, ljud, ergonomi och så vidare, eller så sätter man sig ner och diskuterar hur man upplever arbetet, eller så gör man båda, antingen fysiskt eller via videolänk.

Att bedöma den psykosociala arbetsmiljön, stress, arbetstider eller mobbning, kan exempelvis göras via en medarbetarenkät.

Resultatet ska dokumenteras och följas upp. Även om arbetsgivaren har det formella arbetsmiljöansvaret ska ronderna ske i dialog med de anställda och skyddsombudet/arbetsmiljöombudet, om det finns ett sådant.

Det finns inga speciella regler som gäller just distansarbete utan arbetsmiljölagens regler gäller även vid hemmajobb.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.