Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Scania säkrar arbetsmiljön digitalt

Arbetsmiljön för Scanias 10 000 tjänstemän förändrades drastiskt när de anställda började jobba hemifrån. Oavsett om det gäller stress eller ergonomi gör facket och arbetsgivaren nu digitala kontroller.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock/Colourbox
Scania har regelbundna avstämningar digitalt. För Ronny Rova, som är huvudskyddsombud, har det viktigt att även tänka utanför ergonomin och även väga in oro, stress och arbetsbelastning i skyddsronderna. Shutterstock/Colourbox

Oavsett om du jobbar på kontoret eller hemma är det din arbetsgivare som är ansvarig för din arbetsmiljö. För att se till att medarbetarna mår bra har Scania jobbat med att göra skyddsronder (se faktaruta) digitalt.

– I början av pandemin handlade mycket om att få till ett smittskydd på arbetsplatsen och det fanns mycket oro bland de anställda för att färdas i trafiken. Men sedan den 17 mars har majoriteten av företagets drygt 10 000 tjänstemän jobbat hemifrån, säger Ronny Rova, huvudskyddsombud för Unionen på Scania.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemma

När det stod klart att coronaviruset inte skulle blåsa över på några veckor började lastbilstillverkaren att göra riskanalyser och ronder digitalt, både på arbetsplatsen och hemma hos de anställda. På kontoret handlade det om att göra en så kallad ”Gå och se” där man med hjälp av kamera och videolänk hade checklistor som kryssades i för att minimera riskerna för de personer som fanns på plats. För dem som jobbar hemma har kontinuerliga avstämningar med chefen varit lösningen, där medarbetarna har fått beskriva sin arbetssituation, både ergonomiskt och psykosocialt.
 

Viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga

– Vi fick tidigt ta med kontorsmaterial hem så som skärmar, tangentbord, mus och – i dialog med chefen – även stolar och hjälpmedel. Vi märkte att det var väldigt viktigt med tydlig information för de anställda så vi har försökt att vara transparenta med vad som gäller på företaget. Sen är det ju viktigt att tänka utanför det fysiska: att anställda kan känna sig ensamma, utanför och oroliga.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

Kurser för bättre arbetsmiljön

Scania startade också digitala kurser som medarbetarna kunde logga in på hemifrån med teman som att hantera sin oro, vikten av pauser och återhämtning och tips på rörelse i vardagen. Att kontoret skulle vara tillgängligt även under den värsta smittvågen var en självklarhet. Framför allt för de personer som har en svår arbetssituation hemma.

– När vi stängde ner i mars hade vi rehabiliteringsärenden igång. Personer vars hälsa är beroende av att behålla rutiner. För dem var det viktigt att vi även såg till att arbetsplatsen hölls öppen och det kunde vi kontrollera digitalt. Därtill har du ju fullt försäkringsskydd på jobbet vilket inte är samma sak vid hemarbete.

Äter lunch samtidigt

Nu när tjänstemännen jobbat hemifrån i närmare ett år kan både facket och arbetsgivaren konstatera att det överlag fungerar bra. Avcheckningar och rutiner har satt sig. Exempelvis har många enheter bestämda tider då alla tar lunch för att inte störa varandra. Om personal vill åka in till kontoret ska det stämmas av med närmaste chef.

Läs mer: Många jobbar på fritiden

Digitala skyddsronder ersätter inte fysiska och det är svårt att få full insyn i de anställdas hemförhållanden. Men Ronny Rova tycker inte att allt är svart eller vitt.

– Det är en extraordinär situation och vi får göra vad vi kan för att det ska bli bra. Vissa saker har fungerat utmärkt digitalt, andra saker mindre bra. Men huvudsaken är att vi gör vad vi kan för att skapa en god arbetsmiljö.   

Foto Ronny Rova: Jan Gustavsson

Vad är en skyddsrond?

En skyddsrond är ett sätt att undersöka hur arbetsmiljön på jobbet eller hemma ser ut och kan gå till på lite olika sätt. Antingen går man runt på arbetsplatsen och tittar på ljus, ljud, ergonomi och så vidare, eller så sätter man sig ner och diskuterar hur man upplever arbetet, eller så gör man båda, antingen fysiskt eller via videolänk.

Att bedöma den psykosociala arbetsmiljön, stress, arbetstider eller mobbning, kan exempelvis göras via en medarbetarenkät.

Resultatet ska dokumenteras och följas upp. Även om arbetsgivaren har det formella arbetsmiljöansvaret ska ronderna ske i dialog med de anställda och skyddsombudet/arbetsmiljöombudet, om det finns ett sådant.

Det finns inga speciella regler som gäller just distansarbete utan arbetsmiljölagens regler gäller även vid hemmajobb.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Läkare utan gränser: Vi har ansvar för kollegorna i Gaza

Två år av hat och hot och hemska vittnesmål. Anställda på Läkare utan gränser i Sverige har aldrig tidigare haft det så tufft som under katastrofen i Gaza. Samtidigt dör deras kollegor i Gaza.
Johanna Rovira Publicerad 4 november 2025, kl 06:01
Tre medarbetare på Läkare utan gränser
Jonathan Bryskhe, Mia Hejdenberg och Linnea Carlsson Pettersson på Läkare utan gränser Sverige vittnar om två supertuffa år på grund av katastrofen i Gaza. Foto: Anders G Warne

En morgon i början av oktober stod ett gäng anställda vid Läkare utan gränser och väntade på bussen i en zon i Gaza som av Israel pekats ut som säker. Samtliga bar västar som visade att de var humanitär medicinsk personal. Trots det blev de beskjutna av israeliska styrkor. En dog omedelbart, en annan några dagar senare. Flera andra skadades allvarligt. 

– Det var vår fjortonde och vår femtonde kollega som fått sätta livet till i Gaza, säger Linnea Carlsson Pettersson, sociala mediespecialist på Läkare utan gränser Stockholm, men också huvudskyddsombud. 

– De var på väg till jobbet för att rädda liv och blev av med sina egna. 

Ett annat gäng anställda har samlats i en betydligt tryggare del av världen, konferensrummet Islamabad på Läkare utan gränsers kontor i Liljeholmen. De är här för att summera de senaste två åren och berätta om sin arbetsmiljö. 

Förutom Linnea Carlsson Pettersson, som också är huvudskyddsombud är där klubbordföranden Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare och Jonathan Bryskhe, enhetschef på kommunikationsavdelningen. 

– Vi är vana att jobba med kriser, men Gaza har tagit saker till en annan nivå. Dels handlar det om intensiteten - det har pågått längre än någon annan katastrof. Men också den starka polariseringen i Palestinafrågan som saknar motstycke, säger Mia Hejdenberg.

Grova påhopp i Gaza-inlägg

Att sprida vittnesmål om det teamen på plats upplever hör till organisationens viktigaste arbetsuppgifter. Flertalet av Gaza-inläggen på sociala medier får hundratals kommentarer, majoriteten kritiska. Ofta grova påhopp. Inte sällan rasistiska. 

– Från dag ett har vi fått kritik från folk som anser vi är vidriga för att vi ger sjukvård till människor som inte har någonstans att ta vägen, säger Jonathan Bryskhe.   

– Vi tycker ju att alla i hela världen borde stötta oss, men man får tycka olika. Men när man börjar kränka folk, där går gränsen, säger Mia Hejdenberg. 

Hon har fått sin beskärda del kränkningar och hat. Eftersom journalister inte släpps in i Gaza har Läkare utan gränser hamnat i fokus. Mia Hejdenberg har i sin roll figurerat mycket på tv och reaktionerna efteråt låter inte vänta på sig. 

– Det har varit alltifrån beröm till ord som jag helst inte vill uttala. Mig veterligen har vi aldrig tagit emot direkta hot, säger Mia Hejdenberg, men citerar i nästa andetag ett meddelande hon fått som utförligt beskriver vad avsändaren anser om henne och ska göra med henne när han väl hittar henne.

Är inte det ett hot? 

– Jo, kanske, men det har kommit på mina privata kanaler, säger Mia Hejdenberg, till synes obekymrad.   

– Vi som jobbar här har blivit lite avtrubbade. Vi nås av så ofattbara vittnesmål att man knappt kan tro dem, säger Jonathan Bryskhe och Linnea Carlsson Pettersson håller med: 

– Jag kan faktiskt bli rädd för mig själv. Det som påverkade mig starkt i början har nästan blivit vardag. Det är en skrämmande insikt.  

Kollegor i Gaza dödas

Fast det är inte de horribla vittnesmålen eller den obevekliga kritiken som utgör den största påfrestningen för teamet, utan det faktum att deras kollegor på plats i Gaza lider och dödas. Den vetskapen finns det ingen chans att vifta bort. 

– Vi har ansvar för våra kollegor i Gaza, det är en otrolig psykisk press att veta hur de har det, säger Jonathan Bryskhe. 

– De kan inte ta sig därifrån. Vi har kollegor som ägnar dygnets lediga timmar med att jaga mat till sina barn.  Ett par kollegor har dött i samband med matleverenser, säger Mia Hejdenberg. 

Teamet i Gaza ständigt i centrum

Kollegorna i Gaza är ständigt i centrum för Läkare utan gränser Stockholm. Men det är kollegorna i teamet och lagandan som fått trion att inte gå sönder under de senaste två åren. 

– Hade jag varit ensam hade jag kraschat på en gång.  Men vi har ett starkt team, vi stöttar varandra till 100 procent, säger Jonathan Bryskhe. 

– Vi har en tillåtande miljö. Vi kan säga ”Jag orkar inte mer, jag måste ta ett steg tillbaka”. Alla respekterar det, säger Mia Hejdenberg. 

Det finns också tydliga regler och strikta gränser för hur mycket man får jobba och man har ändrat rutinerna för hur inläggen på sociala medier modereras. 

Personalen har fått psykosocialt stöd tidigare och nu sneglar man på brandkåren för att se om deras modell med kamratstöd för att bearbeta trauman kan vara något att ta efter. Allt kan bli bättre. Det finns flera förslag på önskelistan. 

”Önskar att Meta tog ansvar”

– Jag önskar att Meta tog ansvar. Jag är innerligt trött på att arbeta med en plattform som väljer att tillåta desinformation och påhopp bortom vad man skulle acceptera i ett offentligt samtal. Det driver på en utveckling i samhället som är otroligt farlig, säger Jonathan Bryskhe. 

– Min önskan är mer tid. Vi får otroligt många vittnesmål och vårt jobb är att få ut även rösterna från andra platser än Gaza. Vi arbetar trots allt i 74 andra länder, säger Linnea Carlsson Petterson. 

Fred står så klart också på önskelistan och knappt en vecka efter intervjun ser det ut som att det kanske, kanske finns en liten chans till det. 

– Vapenvilan ger naturligtvis andrum för människor som levt i ständig rädsla – men efter två år av krig är behoven i Gaza enorma, och vi måste snabbt få in mer humanitär hjälp för att lindra det värsta, säger Mia Hejdenberg. 

Vad är läkare utan gränser?

  • Médecins Sans Frontières, MSF grundades i Frankrike av en grupp journalister och läkare. MSF arbetar för närvarande i 75 länder.
     
  • Läkare utan gränser i Sverige jobbar med insamling, rekrytering,  kommunikation och visst stöd till den operativa verksamheten.
     
  • I Stockholm finns runt 100 anställda, varav 60 är medlemmar i Unionen. 
     
  • 1100 kollegor finns på plats i Gaza. Under de senaste två åren har de tagit emot över en miljon patientbesök.