Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Sämre arbetsmiljö på bilbesiktningen efter avreglering

Större tillgänglighet och valfrihet för kunden. Men ensamt och utsatt för bilbesiktningsteknikern. Att avreglera Bilprovningen har gett en del grus i maskineriet.
Lina Björk Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Att ha en kollega som delar upplevelser och stöttar när det hettar till är en viktig del i arbetsmiljön på bilbesiktningarna, anser huvudskyddsombudet Robin Persson, på Besikta. Anna-Lena Lundqvist

En äldre man kliver in på bilbesiktningen och får veta att hans bil har fått nedslag på bromsarna. Han blir arg och börjar skrika åt teknikern. I närheten finns kollegor som kommer till undsättning. De har varit med om det här förut och vet hur man lugnar och talar tillrätta. På lunchen pratar de om händelsen, skrattar lite och berättar historier om tidigare kunder som slagits och vrålat.

Händelsen är inte unik och skulle kunna inträffa på vilken som helst av de drygt 500 bilbesiktningarna i Sverige. Sedan avregleringen för tio år sedan har få stora stationer blivit många små. Och antalet kollegor blivit färre. På många stationer har teknikern ingen kollega alls att vända sig till vid obehagliga situationer.

– Vi möter många situationer i vår bransch. Moraliska funderingar som ensamstående föräldrar med dålig ekonomi som gråter när vi underkänner bilar. Arga kunder som slåss. På större stationer kan vi prata med varandra. På mindre stationer står du själv och tar med dig mycket av upplevelserna hem, säger Robin Persson, som är huvudskyddsombud på Besikta.

Martin Gunnarsson, ordförande för riksklubben för Carspect, fick avstyra ett par viftande knytnävar, då kundens bil inte fick plats under drop-in-tiden.

– Han började boxas för att jag inte hann med hans bil för att min kollega var sjuk. Jag tryckte på överfallslarmet, men polisen kom inte förrän efter 20 minuter och då var det hela redan över.

Även Johan Svensson, som är ordförande för riksklubben för Opus Bilprovning, har avstyrt hotfulla situationer. Han jobbar på en större station och har vant örat vid tonlägen som skruvas upp.

– För några år sedan utbröt det slagsmål på en annan station jag jobbade på. Då ställde vi oss mellan teknikern och kunden och puttade ut kunden genom dörren. Vi var flera personer som jobbade och det är en kvalitets- och påverkansfaktor. Små stationer har det väldigt tufft när hotfulla situationer uppstår, säger han.

En annan skillnad man märkt av efter avregleringen är stora variationer med toppar och dalar i antalet bilbesiktningar. Tidigare var flödet av bilar mer konstant. I dag är flödet enligt de förtroendevalda koncentrerat till månadsskiftena, med start när barnbidraget rullar in på kontot.

Läs mer: "Begränsa ensamarbete på bilbesiktningen"

– Det skapar stress både när det är toppar och dalar. Under dalarna blir det mer en psykologisk stress då man blir orolig för om jobbet är i fara. Och under topparna är det ett tempo som gör att luncher och fikaraster får ge vika för mer arbetstid. Därtill är du som besiktningstekniker ansvarig för att besiktningen går rätt till, och det är ditt certifikat som ryker om det blir misstag, säger Bengt Lindblom, klubbordförande på Bilprovningen.

Under topparna är det tuffare att jobba fackligt. Det finns helt enkelt inte tid.

– Vi lägger inte in några möten mellan den 25:e och framåt för då är det väldigt mycket att göra. Vi har lärt kunderna att de får komma på alla möjliga tider, men det är en stressfaktor att toppar och dalar skiljer sig så mycket, säger Johan Svensson.

Det har också blivit svårare att locka nya ombud att engagera sig för de fackliga frågorna. Få vill ta på sig en obekväm roll gentemot företaget.

Se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget

– Klimatet har blivit hårdare från arbetsgivarens sida. Man konkurrerar med bra priser snarare än bra arbetsmiljö. Det krävs folk som tycker att det är kul när det hettar till, säger Robin Persson.

Sedan 2009 har antalet underkända fordon minskat betydligt trots att antalet bilar ökar. Vad det beror på är inte helt klarlagt. Bättre teknik i nya bilar kan vara en orsak. Oerfarna besiktningstekniker en annan. Pengar en tredje.

Robin Persson beskriver det lite som när apoteksbranschen avreglerades och Läkemedelsverket krävde att varje apotek skulle ha minst en farmaceut på plats under öppettiden. Det fick effekten att branschen fick många nyexaminerade farmaceuter när branschen växte.

Läs mer: Fler apotek men färre anställda

– Men när man är ny i en bransch har man ingen referensbank. De visste till exempel inte att en viss medicin gav biverkningar tillsammans med apelsinjuice. Lite så blev det i besiktningsbranschen. De nya besiktningsteknikerna har inte samma referensbank, vet inte var de ska titta och hur man ska lyssna. Det är hög personalomsättning och utbildningskraven har blivit lägre.

Att som bilbesiktning släppa igenom bilar gör också att kunder blir nöjda och framför allt att de kommer tillbaka.

– Det handlar om pengar och företag som vill ha tillbaka kunder. Transportstyrelsen har inga kontroller och man vet när Swedac kollar stationerna för det är alltid internrevision innan. Det är klart att det blir farligt om bilbesiktningar bedömer olika, säger Martin Gunnarsson.

En anledning till att bilbesiktningarna kanske inte dömer exakt lika är att de följer olika handböcker. En del prenumererar på Bilprovningens gamla handbok från monopoltiden, som ger exempel på hur lagarna ska tolkas. Andra tolkar de föreskrifter som finns och som kan tolkas på lite olika sätt.

– Det borde vara så att Transportstyrelsen tillhandahåller en handbok som alla är tvungna att prenumerera på så att man kan garantera att alla tolkar de regler som finns på samma sätt, säger Martin Gunnarsson.

Läs mer: Fler bilbesiktningar– färre kontroller

Önskningarna om framtiden är flera från riksklubbarnas sida. Mer kontroller av branschen från Transportstyrelsen är en, enhetliga handböcker, utbildning i personalhantering för chefer är andra.

– Att företagen började se de anställda som människor i stället för som siffror i en budget. Det är inte så mycket mjuka värden utan floskler om respekt och ödmjukhet. Ska man bygga ett företag så måste man göra det tillsammans med sina anställda, säger Robin Persson.

Okänd bild bland arbetsgivarna

De fyra största arbetsgivarna inom bilbesiktningsbranschen har varje år en handfull tillbud, där hot eller våld blivit så allvarligt att det anmälts till Arbetsmiljöverket.


Bild: Henrik Witt / TT

– Vi har väl utarbetade rutiner för det och tar hoten på allvar. Tekniker och kollegor erbjuds stöd och vi har också krishantering via företagshälsovården om det skulle behövas. I de fall polisanmälan kan bli aktuell stöttar vi även i den processen, säger Ulrika Pade, HR Manager på Opus Bilprovning.

Arbetsgivarna känner inte igen bilden av att hoten på något sätt skulle ökat, men så är också teknikerna något av experter på att möta kunder och dämpa hotfulla situationer innan de uppstår.

– Att kunder blir upprörda när ett fordon blir underkänt händer när man arbetar med myndighetsutövning. Men vi pratar mycket på stationerna om hur vi kan hjälpa varandra om vi hör att tonläget skruvas upp. Man kan exempelvis vara två som besiktar eller byta tekniker, säger Stefan Hesselgren, operativ chef på Bilprovningen.

Det fungerar dock inte att byta tekniker på alla stationer. Bland de fyra arbetsgivarna förekommer ensamjobb på samtliga. På Bilprovningen kan ensamjobb förekomma om kollegan blir sjuk. Beroende på schema jobbar anställda på Opus Bilprovning ibland på egen hand. Carspect har en enmansstation, men på Besikta är det marknadsvolymerna som styr, och där har man ett 50-tal stationer med endast en anställd.

Vi tar hoten på allvar

– Där arbetsmängden endast räcker till en medarbetare, bemannar vi med en person. Det är viktigt att erbjuda tillgänglighet för våra kunder på mindre orter och vi ser inga hinder för det med de rutiner vi har, säger Petra Holst, som är HRchef på Besikta.

Att arbetsmiljön för de anställda skulle påverka myndighetsutövningen känner arbetsgivarna inte igen. Och att bilbesiktningar skulle vinna marknadsandelar genom att få rykte om sig att vara ”snälla” är otänkbart. Svaret stavas i stället ny fordonspark och ändringar i miljöföreskrifter.

– Vi har interna uppföljningar i hur våra anställda ligger till i kvalitet. Ligger man utanför ramen så sätter vi in åtgärder för det. Skulle vi släppa igenom felaktigt besiktigade bilar skulle vi bli av med ackrediteringen, så det är otänkbart, säger Tina Areskoug, som är personalchef på Carspect.

Alla besiktningsstationer har interna kontroller kring hur underkännandefrekvensen ser ut för varje tekniker. Även Transportstyrelsen och Swedac gör kontroller med jämna mellanrum.

Arbetsgivarna håller med om att branschen har förändrats sedan monopolet avskaffades. Några av företagen kom ju till av just den anledningen. Men mycket har blivit bättre: tillgänglighet, service och fler tider att välja på för kunderna. Även topparna och dalarna av antalet bilar som kommer, upplever arbetsgivarna har planat ut.

– Branschen hade långa köer under monopoltiden. Nu måste vi ha lediga tider för att konkurrera med andra. Rollen som tekniker är bredare i dag med inslag av sälj, service och att leverera ett bra kundmöte, säger Stefan Hesselgren.

OLIKA HANDBÖCKER

Transportstyrelsen tillhandahåller en föreskrift om kontrollbesiktning. Besiktningsföretagen kan använda sig av föreskriften, vilket några besiktningsföretag gör medan andra har skapat tillämpningshandböcker. I dem kan det vara vissa skillnader. Om och när det skiljer sig mellan föreskrift och tillämpningshandböcker så kan fordon hanteras olika.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Jobbet med spöken runt hörnet

Klockor som oförklarligt ger ifrån sig ljud. Saker som flyttar sig. Hörbara steg från den tomma övervåningen. Det finns anställda på Långholmens hotell och restaurang – ett tidigare fängelse – som inte vill åka upp på vinden ensamma.
Petra Rendik Publicerad 31 oktober 2025, kl 06:01
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Övernaturliga upplevelser på Långholmen – eller helt rationella förklaringar?
Spöken på jobbet - eller inte? Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg på Långholmens hotell - ett tidigare fängelse där det sägs spöka - kan berätta många underhållande historier om kusliga händelser. Foto: Joachim Stokstad/G. Fredriksson.

I dagsljus känns Långholmens hotell och restaurang som en skön oas bara några hundra meter från den hårt trafikerade Västerbron i Stockholm. Men när mörkret faller så känns platsen inte lika inbjudande, särskilt inte om man känner till Långholmens historia.

Här finns det gamla spinnhuset som en gång var en straffinrättning för fattiga kvinnor och från början på 1800-talet byggdes fängelseverksamheten ut, för att upphöra först 1975. 

Sista dödsstraffet november 1910

Det var också här den sista avrättningen i landet ägde rum, när rånmördaren Johan Ander avrättades med giljotin den 23 november 1910.

Det finns nog mycket ångest och sorg i väggarna. Har man lite livlig fantasi och är mörkrädd… jag vill i alla fall ha sällskap när jag rör mig på vissa platser här … Håret i nacken krusar sig ibland, säger Chris Stenberg, arrangemangschef på Långholmens hotell.

Tror egentligen inte på spöken

Bland de anställda på hotellet har tre läger utkristalliserat sig när det kommer till hur man ställer sig till övernaturliga fenomen, berättar Chris Stenberg: hon själv tillhör de som egentligen inte tror på spöken men inte är lika tvärsäkra på sin sak sen man började arbeta på hotellet.

Det finns de som inte tror alls, och så gänget som inte tycker det är så konstigt att osaliga andar vandrar mitt bland oss.

Victoria Ingasdotter, som jobbar med konferenser på hotellet, tillhör den senare kategorin. Men det betyder inte att hon skyller på spöken så fort hon hör konstiga ljud från källaren.

Jag har upplevt saker som är svåra att förklara

Jag försöker ju hitta rationella förklaringar såklart, men jag har upplevt saker som är svåra att förklara, säger hon.

Hon känner mest harmoni på sin arbetsplats, men när hon släcker lamporna då kommer rysningar och en känsla av att inte vara ensam. Särskilt när hon rör sig i de äldsta delarna av huset, som festvåningen och vinden, som ligger vägg i vägg med spinnhuset. 

Till förrådet på vinden kommer man numera med hiss och dit är det många som inte vill åka upp utan sällskap. När dörrarna öppnas på plan tre kan Victoria inte förmå sig att kliva ut ur hissen.

Jag kommer inte ut, det går bara inte! Det är som en osynlig vägg framför mig. ”Skärp dig Victoria”, säger jag till mig själv, men det är bara att åka ner och be någon åka med upp igen, säger hon.

Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg.
Victoria Ingasdotter och Chris Stenberg. Foto: Joachim Stokstad.

Diskaren såg att mannen saknade ben

En gemensam upplevelse som flera delar är mysteriet med tidtagaruren som ligger i ett rekvisitaförråd på markplan i det gamla spinnhuset. När personalen går in i förrådet har uren ibland börjat pipa – men slutat när de kommit fram till väggen där de hänger.

Jag har en logisk förklaring att det kanske handlar om magnetism av något slag, men vissa kollegor säger att det är spöken. Jag vet inte, säger Chris Stenberg.

En bra spökhistoria

Vare sig man tror på spöken eller inte så är en bra spökhistoria underhållande och medarbetarna på hotellet kan berätta många. 

Stängda dörrar som plötsligt står öppna, prylar som flyttar sig, ljud av fotsteg och dans från festvåningen, trots att personalen gått låsrundan och inte en levande själ synts till. 

Och så historien om mannen utan ben, som nog har lockat mer till skratt än skräck. Det var en diskare som gjorde undan det sista en kväll när en herre kom in i lokalen.

Diskaren trodde att det var en gäst och började prata med honom. Men när mannen går i väg ser diskaren att han saknar ben, säger Victoria Ingasdotter och skrattar. 

Även gäster kan få möta gengångare. För en tid sedan berättade en konferensgäst om en händelse när hon skulle ta sig till sitt hotellrum.

– Hon hade gått upp i fel trappa och känner plötsligt att någon drar henne i kjolen. Jag skojade med henne om att spökena är snälla och hon svarade allvarligt att de kändes lite busiga ändå, berättar Victoria Ingasdotter. 

Långholmens hotell: Berättelser från ett före detta fängelse
Långholmen var i många år Stockholms fängelseö, här låg fram till 1975 Långholmens centralfängelse och på 1700-talet och tidigt 1800-tal kvinnofängelset Långholmens spinnhus. Foto: G. Fredriksson.

Fler arbetsplatser där det sägs spöka

På Varbergs kusthotell kan gäster bli omstoppade av en osynlig sköterska som tog hand om sjuka barn under sanatoriets tid. Det sägs att man också kan höra de tuberkulossjuka barnens skratt ljuda på det som i dag är spaavdelningen.

På stålföretaget Outokumpu i Avesta och avdelningen Strängen kan den som vistas där på kvällar och nätter höra Strängspöket harkla sig. Spöket säg vara en man som jobbade på kontoret och dog kort efter att han gått i pension. 

För några år sedan ville 35 asylsökanden lämna sitt boende i Grännaforsa eftersom det spökade i huset. De hade hört konstiga ljud, sett lampor släckas och låsta dörrar öppnas. 

Källor: Sveriges Radio, Dagens arbete och Hallandsposten.