Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så rekryterar du med respekt

Som arbetsgivare har du allt att vinna på att bemöta alla arbetssökande – även dem du inte anställer – på ett bra sätt. Så här rekryterar du med respekt!
Lina Björk Publicerad 19 september 2018, kl 09:08
Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag. Illustration: Fredrik Tjernström

Få ser just anställningsintervjun som en möjlighet att marknadsföra sitt företag. Men tänk på saken. Alla som söker sig till dig som arbetsgivare kan vara nuvarande eller framtida kunder, medarbetare eller personer som gör reklam för den produkt du säljer. Eller tvärtom – om du behandlar dem illa.

I en undersökning som rekryteringsbyrån Wise Professionals har gjort uppger majoriteten av de tillfrågade att de inte skulle rekommendera en vän att söka jobb på arbetsplatsen där de haft en negativ upplevelse i sitt jobbsökande. De skulle inte heller välja att köpa varor och tjänster därifrån.

– Med väldigt små medel kan man skapa stor skillnad i hur personer upplever ett rekryteringstillfälle. Och på så sätt också skapa en bra marknadsföring för sitt företag, säger Ingrid Höög, som är vd på Wise professionals.

Enligt henne handlar upplevelsen mycket om respekt. Arbetssökande vill få snabb respons, möjlighet att visa upp sin kompetens och återkoppling när processen är klar. Men enligt undersökningen är det få som faktiskt får det. Var tredje sökande får bristande återkoppling – eller ingen alls.

– Som arbetsgivare måste man fundera på vilket intryck man skapar vid en anställningsprocess. Om du exempelvis inte har möjlighet att svara på spontanansökningar på hemsidan – ta bort den möjligheten, så slipper människor bli besvikna för uteblivna svar.

Att planera rekryteringsprocessen så att ingenting hamnar mellan stolarna är en god idé. Utse en eller flera personer som sköter återkopplingen till kandidaterna på mejl eller telefon, både de som matchar och de som inte gör det.

Ingrid Hög rekommenderar att man, när anställningsintervjuerna är klara och en person har sållats ut, hör av sig till dem som inte klarade sig och frågar hur de uppfattade ert bemötande.

– Arbetsgivare är generellt väldigt rädda för det. De tror att kandidaterna är arga och besvikna. Och till viss del är de ju det – men de är glada över att få frågan och det kan företaget utnyttja vid ett senare tillfälle, säger Ingrid Höög.

På större företag kan marknadsavdelningen hjälpa till vid en rekrytering. De kan göra målgruppsanalyser för att hitta rätt personer och rätt kanaler för att nå dem. Och de kan formulera en ansökan som samspelar med varumärket.

Se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter som chef

Mindre företag, som kanske inte har en marknadsavdelning, är ofta bättre på att vara varsamma om de kandidater som söker jobb. De vet att de kanske inte kan konkurrera i lön och villkor, men att de kan möta personen på anställningsintervjun i den lokala ICA-butiken, eller som kund.

– Vi ser stora skillnader mellan tätort och storstad. På mindre bolag pratar man mycket mer med varandra under en rekrytering, det är en stor sak och en stor investering. De vet att en dålig upplevelse på en anställningsintervju kan sprida rykten. Stora företag borde tänka mer som små bolag gör.

Det är också bra att komma ihåg att en intervju är en tvåvägskommunikation, inte ett förhör, där meriter ska checkas av och nagelfaras. Sådant ska vara avklarat långt tidigare, menar Ingrid Höög.

– När en person har gått vidare i en rekryteringsprocess så ska det handla om att skapa sig ett intryck av vem personen är och hur den vill utvecklas. Att hålla korsförhör skapar ingen bra känsla. Men jag tror tyvärr att en förlegad hierarki ligger kvar: att det är den som söker jobbet som ska anstränga sig och att det är arbetsgivaren som sitter på makten. Men det är också en makt att prata gott eller illa om ett företag efter en intervju, det är lätt att glömma bort, säger hon.

Som chef ska du leda din verksamhet i rätt riktning. Och ett av dina viktigaste mål är att få ihop ett team som kan nå företagets mål. Det är självklart att chefen ska vara delaktig i rekryteringsprocessen, men det är också viktigt att en chef är medveten om vilken viktig roll han eller hon har där. Kom förberedd, se intervjun som en av dina mest strategiska uppgifter.

– Många chefer tycker att rekrytering är jobbigt och något de måste pricka av. Men det är viktigt att behärska och bli duktig på. Och vill du inte ta hela intervjun själv, ta hjälp av en rekryterare, men var med och skapa en känsla, berätta om företaget eller ta följdfrågor.

Tips till dig som chef

  • Var med på intervjun. Det inger trygghet att få träffa den chef man ska jobba med.
  • Var förberedd. Du måste kunna besvara frågor om företaget, dess policyer och värdegrund. Intervjun är en av dina mest strategiska uppgifter som chef. 
  • Lova inte mer än du kan hålla. Kan du inte återkoppla till alla som söker så skriv det på hemsidan.
  • Tänk som ett litet företag: Behandla varje sökande som om du redan har en relation med den. Då är det lättare att komma ihåg återkoppling och artighet.
  • Samarbeta med marknadsavdelningen. De kan göra en målgruppsanalys vid utlysningen av tjänsten och se om rekryteringsprocessen hänger ihop med företagets budskap.
  • Våga fråga. De som inte har gått vidare är besvikna. Frågar du dem hur de upplevde bemötandet får du ärliga svar som gör att du kan förbättra upplevelsen till nästa gång.
  • Du står inte över dem du intervjuar. Se rekryteringsprocessen som en jämlik situation. Du söker de bästa kandidaterna och vill inte skrämma bort folk genom att korsförhöra dem.
Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].