Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kliande ögon, rinnande näsa och hosta. Pollensäsongen är här och runt 2,5 miljoner svenskar känner av sin allergi.
– Det handlar om allt från väldigt lindriga symptom till att man knappt kan gå ut. Majoriteten av oss ligger någonstans mittemellan, och får influensaliknande symptom. Ofta sover man dåligt, bland annat för att slemhinnorna svullnar igen. Man kan också känna sig ledsen, lättirriterad och deprimerad, säger Åslög Dahl, forskare vid Göteborgs universitet och pollenexpert.
Det bästa sättet att minska besvären är att använda läkemedel. Maritha Sedvallson, förbundsordförande för Astma- och allergiförbundet, betonar vikten av att ta medicinen i tid.
– Tyvärr vet jag av egen erfarenhet att man lätt glömmer eller tänker att i år kommer det nog att gå bättre, att det blir en lätt pollensäsong. Men ett vuxet och klokt beteende är att sätta in sina läkemedel mot pollenallergi i god tid innan besvären kommer.
Pollenprognoser och pollenrapporter gör det lättare att medicinera förebyggande. Med hjälp av dem kan man dessutom planera sin vardag.
– Om man har möjlighet är det bra att planera arbetet utifrån när allergin är som värst, så att man inte behöver utföra de mest koncentrationskrävande uppgifterna då. Att resa någonstans, exempelvis till fjällen, nära havet eller stora sjöar, kan också hjälpa. Pollenrapporten bidrar också till att öka medvetenheten om sjukdomen – många vet inte att de har en allergi, säger Åslög Dahl.
För många pollenallergiker kan det vara svårt att prestera som vanligt på jobbet när allergin är som värst. Maritha Sedvallson efterlyser förstående hos arbetsgivarna.
Allergi viftas ofta bort som lite känslighet som går över med en tablett
– Att visa hänsyn och förståelse löser många problem. Att fråga hur det går, erbjuda möjligheten att arbete hemifrån, undvika att ha fönstren öppna, ha rena filter i ventilationen och kanske ställa en luftrenare vid personens arbetsplats är bra tips.
Vilken förståelse har arbetsgivare generellt för de besvär en pollenallergiker har?
– Jag skulle säga att det hänger på vilken kunskap som finns hos arbetsgivaren. Men det finns generellt sett för lite kunskap om allergi i samhället. Allergi viftas ofta bort som lite känslighet, något man själv väljer att ta till för att slippa undan något eller symptom som går över med en tablett med antihistamin. Sådana inställningar kan upplevas rent kränkande.
Är det okej att sjukskriva sig på grund av pollenallergi?
– Är det okej att sjukskriva sig för influensa? En mindre andel av de personer som har pollenallergi har kraftiga symptom trots att de medicinerar för fullt och kan då behöva stanna inomhus och vila.
Både Maritha Sedvallson och Åslög Dahl vill se fler mätstationer för pollen i Sverige. Åslög Dahl har ägnat en stor del av sitt 40-åriga yrkesliv åt att få politiker att förstå värdet av pollenprognoser.
– Pollenrapporten och pollenprognosen är representativa för förhållanden inom 50–70 meters radie från mätstationen. Pollenhalten hänger bland annat samman med klimatförhållandena på en viss plats, närheten till vatten och hur mycket skog eller jordbruk som finns.
Maritha Sedvallson efterlyser dessutom bättre allergivård i hela landet. Då skulle de 200 000 svenskar som har behov av allergivaccin kunna få behandling.
– Det skulle göra att även de kan ha ett väl fungerande liv under sommarsäsongen, säger hon.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden