Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så funkar LAS

Det finns många sätt som du kan lämna eller förlora ditt jobb på. Oftast gäller lagen om anställningsskydd, las. Så här funkar det.
Johanna Rovira Publicerad 29 november 2016, kl 13:58
Illustration: Anders Humlebo
Illustration: Anders Humlebo

1. Frivillig uppsägning
Du måste arbeta under uppsägningstiden som är minst en månad. Uppsägningstiden kan även regleras i avtal. Förhoppningsvis har du ett nytt jobb. Om inte blir du avstängd från a-kassan i 45 dagar utöver de obligatoriska sju karensdagarna innan du får ersättning – såvida du inte kan visa att du hade väldigt goda skäl för att sluta.


2. Du går direkt

Om du inte fått någon lön kan du sluta med omedelbar verkan. Fast om domstol finner att arbetsgivaren inte väsentligt åsidosatt sina åligganden mot dig kan du bli skadeståndsskyldig.


3. Provocerad till uppsägning
Om din chef genom hot, trakasserier eller manipulation förmår dig att säga upp dig själv, mot din vilja, kan uppsägningen ogiltigförklaras och du kan begära skadestånd. Det kan dock vara svårt att visa att den inte skedde frivilligt - anställda som anser sig ha blivit utsatta för provocerad uppsägning vinner sällan i domstol.


4. Vikariat går ut

Om du har varit anställd mer än tolv månader de senaste tre åren ska du få besked om att du inte får fortsätta minst en månad före att anställningstiden går ut.


5. Uppsagd provanställning

Arbetsgivaren måste underrätta dig och varsla ditt fack minst två veckor i förväg. Tyvärr kan du inte göra så mycket åt saken. Både arbetsgivaren och du själv har rätt att avsluta provanställningen utan att närmare ange skäl.


6. Uppsagd på grund av arbetsbrist
Det spelar ingen roll om det finns hur mycket som helst att göra – arbetsgivaren har rätt att organisera arbetet efter eget huvud, men måste visa att det finns ekonomiska eller organisatoriska skäl till arbetsbristen. Normalt gäller turordningsprincipen sist in först ut (se faktaruta). Du har sju dagars karens innan du får a-kassa och förtur till lediga tjänster på företaget i nio månader om du varit anställd minst tolv månader de senaste tre åren.


7. Uppsagd på grund av personliga skäl

Det kan till exempel röra sig om samarbetssvårigheter eller arbetsvägran. Arbetsgivaren måste motivera varför och det får inte vara något som arbetsgivaren känt till längre än två månader. Om uppsägningen beror på ”otillbörligt uppförande” blir du avstängd från a-kassan 45 dagar utöver de obligatoriska sju. 


8. Uppsagd vid 67 år

Du ska ha skriftligt besked minst en månad i förväg och har varken rätt till förtur eller a-kassa.


9. Avskedad

Om arbetsgivare anser att du gjort något riktigt grovt fel, till exempel begått brott mot arbetsgivaren avstängs du från a-kassan i 45 dagar utöver de sju karensdagarna – om du inte kan motbevisa arbetsgivaren.

Viktigt!

Oavsett hur du slutar på jobbet är det alltid bra att kontakta facket, som också har koll på om det finns särskilda avtal som gäller i stället för las (lagen om anställningsskydd).

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.