Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så lyckas du med konferensen

Att ha konferens med jobbet kan vara en bra grej. Men det gäller att den som fixar konferensen vet vad syftet med den är. Här får du tipsen för en lyckad konferens.
David Österberg Publicerad
Mötesdeltagare under en konferens (till vänster), föreläsning under konferens (till höger).
Ställ frågor. I stället för att bara berätta hur stor omsättningen var kan man låta deltagarna gissa, säger Tomas Eriksson. Foto: Shutterstock

Vad är väl en konferens på slottet? En konferens kan ju vara fruktansvärt långtråkig och dötrist och tråkig och alldeles … alldeles underbar! Nåja, det kan den kanske inte. Men bra kan den i alla fall vara.

Tomas Eriksson är föreläsare och organisationskonsult och vet det mesta som finns att veta om konferenser. Hans viktigaste tips för en lyckad sammankomst är att verkligen veta vad syftet med den är.

– Man måste fråga sig varför man ska samlas. Vad behöver vi? Vad är aktuellt just nu? Vad behöver medarbetarna prata om? När man väl vet syftet med konferensen kan man börja planera den, säger han.

Ta bort borden i lokalen

Tomas Eriksson

Olika syften kräver olika upplägg. Men det finns ändå en del generella tips. Ett är att skippa den traditionella konferensmöbleringen.

– Ta bort borden. Det ökar interaktionen och ger möjlighet att omgruppera snabbt. Om man inte är så många kan man sitta i en halvcirkel så att alla ser varandra. Att sitta i öar kan också vara bra, säger Tomas Eriksson.

Fundera också på ljussättning och hur information presenteras.

– Ljussättningen i konferenslokaler är ofta tragiskt dålig. Powerpointen lyser och personen som pratar hamnar i mörker. Det är ett utmärkt sätt att söva deltagarna. Välj lokal med bra ljussättning. Tänk också på att inte ha för mycket information på varje slide i din powerpoint.

Bra att resa bort

Om valet står mellan att ha konferensen på arbetsplatsen eller att åka iväg någonstans tycker Tomas Eriksson att man ska välja det senare.

– Är man på arbetsplatsen finns risken att deltagarna kilar iväg till skrivbordet för att kolla mejlen. Åker man bort blir man satt i konferensläge med påtagligt ökat fokus på konferensens agenda. Jag tycker också att man ska bjuda in en extern föreläsare som kan belysa något viktigt.

Delaktighet är en annan viktig ingrediens. Att bli matad med information i timtal är inte särskilt upplyftande.

– Ställ frågor. I stället för att bara berätta hur stor omsättningen var kan man låta deltagarna gissa. Ge gruppen konkreta uppgifter och se till att alla kommer till tals.

Aktiviteter som passar alla

Tomas Eriksson slår också ett slag för aktiviteter som innebär att kollegorna lär känna varandra lite bättre. Men det är viktigt att alla känner sig bekväma med aktiviteterna. Att ha en höghöjdsbana på schemat kan exempelvis bli exkluderande.

– Man ska också tänka på att inte planera konferensen för tajt. Det ska finnas utrymme för fikapauser och mingel och gärna en middag på kvällen. Det ger en chans att komma närmare varandra och ha informella samtal. Många gånger kommer de bästa idéerna då.

7 tips för en lyckad konferens

  1. Bestäm vad syftet är.
  2. Möblera för maximal interaktion.
  3. Se över ljussättning och hur information presenteras.
  4. Res iväg.
  5. Skapa delaktighet.
  6. Ha luft i schemat.
  7. Se till att aktiviteterna passar alla.

Källa: Tomas Eriksson, föreläsare och organisationskonsult på Arbetsgladje.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande. 

Jobbrelationer

Snälltolka – och få en bättre arbetsmiljö

Utgå ifrån att andra vill dig väl. Läs om mejlet som irriterade dig – denna gång med en vänlig röst. Om du börjar snälltolka på jobbet kommer din arbetsmiljö med all sannolikhet att förbättras.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 26 februari 2025, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör, Kollega.

Man ska vara snäll. Men hur gör man? Att ge en komplimang eller hjälpa till att bära något tungt räcker inte. Nu hörs allt oftare ett begrepp som försöker ringa in det där andra som ska till – nämligen att snälltolka.

Väldigt många människor verkar tro att de styrs av förnuftet och att de själva förhåller sig objektivt till omvärlden. Men i själva verket är våra känslor ständigt inblandade.

Vi känner glädje, ilska, skam, skuld och det påverkar våra reaktioner. Forskning visar att negativa känslor på jobbet kan leda till stora problem, till exempel om vi upplever att vi inte duger.

Det är ett slitet uttryck, men vi är varandras arbetsmiljö. Ett sätt att ta ansvar är att rannsaka hur vi tolkar andras ord och handlingar. För tolkar gör vi. Och tyvärr är det vanligt att vi fel- eller till och med fultolkar.

Vi är varandras arbetsmiljö

I stället borde vi snälltolka. Det handlar om att tro att den andre vill oss väl. Och att stå emot den första reaktionen. Kanske ställa en följdfråga innan vi exploderar. Fundera på om det finns någon förmildrande omständighet till agerandet. Avstå från att döma ut en person för snabbt.

Har du testat att läsa om ett mejl, som du först blev irriterad på, med en vänlig – eller åtminstone neutral – röst? Då upptäcker du förmodligen att du borde ge mejlaren en andra chans.

Självklart ska vi inte låta andra kränka oss. Men om vi lite oftare tänker oss in i den andra personens situation kommer vi att kunna rensa bort onödiga konfliktytor. Svälj din gliring eller taskiga kommentar, titta dig själv i spegeln – kanske har du själv sagt eller gjort något dumt någon gång?