Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Blodig konferens i Strandbergs nya roman

Blotta ordet teambuilding kan få den mest lekfulla att fasa. Författaren Mats Strandbergs nya skräckthriller Konferensen handlar om den värsta tänkbara formen av teambuilding – när en grupp kollegor måste samarbeta för att undvika döden.
Petra Rendik Publicerad 9 april 2021, kl 07:30
Henric Lindsten
I sin nya skräckroman Konferensen skildrar Mats Strandberg en teambuilding som spårar ur. Henric Lindsten

Visst borde det ha skrivits fler skräckromaner om konferenser som spårar ur, med tanke på hur rysliga de kan vara i verkliga livet?
– Ja, jag tycker också det! Arbetslivet är en sådan bra grogrund att utgå från. Hur många släkthemligheter har det inte skrivits om? Men relationer på en arbetsplats kan vara minst lika intensiva. Vi tillbringar trots allt nästan halva vår vakna tid på jobbet med människor vi själva inte valt att umgås med.

Utan att spoila för mycket, vad handlar Konferensen om?
– Om en väldigt blodig natt på en konferensanläggning. Vad som händer med en grupp människor på en dysfunktionell arbetsplats när de blir tvingade att teambuilda på riktigt, där förmågan att samarbeta betyder skillnaden på liv och död. Konferensen handlar om relationer på en arbetsplats och hur lite vi egentligen vet om de vi jobbar med.

En thriller?
– Konferensen går att läsa som en thriller men för mig är det skräck. Fredag den 13:e-filmerna fick mig att älska genren och boken har drag åt det hållet. Men det är vuxna kommunanställda som åker på konferens i stället för unga kåta tonåringar som campar i skogen.  

Vilka är karaktärerna på konferensen?
– Jag ville ha en grupp med olika egenskaper och olika sorters erfarenheter. En av dem jag pratat med under researchen är arbetsplatspsykologen Björn Hedensjö för att hitta olika arketyper på en arbetsplats. Det är chefen som inte borde vara chef, han som snart ska gå i pension och checkat ut kontra den yngre idealisten med stort rättspatos som kanske är lite svart och vit i sitt tankesätt. Och så den sköna killen, typen som är den värsta jag vet. De som är lata och fuskar på grupparbeten men alltid kommer undan. Nu har jag fått användning av min avsky i boken.  

Hur många hemska konferenser har du själv varit på?
– Jag har testat på en del teambuildinglekar, många barnkalasliknande. Springa i labyrinter och hjälpa varandra att hitta rätt, bygga torn av backar och fästa post-it-lappar på kollegans rygg där man skrivit tre bra och en dålig egenskap. En del sådana övningar legitimerar ju nästan mobbing på något sätt.

– Teambuilding med jobbet är i alla fall ett ämne som engagerar har jag märkt. Många jag har pratat med har mardrömshistorier att berätta

I dessa tider känns konferensresor väldigt avlägset. Hur tänkte du kring det när du skrev boken?
– Jag satte igång under hösten 2019 under ett PR-besök i Brasilien. Sedan slog pandemin till. Det var svårt att skriva när jag inte visste vilken värld jag skrev för. Börjar man längta tillbaka till kontoret och kollegorna kan ju boken fungera som ett botemedel kanske, haha.

Dina böcker har utspelat sig bland annat på en färja, ett ålderdomshem och nu på en konferens. Vilken annan arbetsplats kan möta ond bråd död nästa gång?
– Just nu är jag trött på arbetsplatser och inne på annat. Men jag är ju egenföretagare …

Mats Strandberg

Mats Strandberg är en svenska författare och krönikör som slog igenom med Cirkeln som han skrev tillsammans med Sara Bergmark Efgren. Han har hyllats för sina skräckromaner Färjan och Hemmet och ungdomsromanen Slutet av såväl läsare som kritiker världen över.

Konferensen är hans senaste bok som utkommer på Norstedts den 19 april.

Jobbrelationer

Därför älskar vi förkortningar på jobbet

CPO, HR, UX, CSR och VPN. Ingen annanstans är vi så förtjusta i förkortningar som på jobbet. De – och annat jobbspråk – ställer till med problem men har också uppenbara fördelar.
David Österberg Publicerad 21 september 2023, kl 06:00
Tre klossar med bokstäverna C, E och O på.
Akronymer och förkortningar är vanliga på jobbet. Men vad betyder de egentligen? Och varför älskar vi att använda dem? Foto: Colourbox.

”Kul att ha dig här, Sabina! Har förstått att du ska jobba på sälj med NPS och NKI. Själv heter jag Anders och jobbar sedan tre månader som CFO. Hoppas att vi ses på APT på torsdag!”

Att komma ny till en arbetsplats är inte så lätt – av flera skäl. Man känner ingen, vet inte om det är matlåda som gäller och går lätt vilse på väg till mötesrummet. Om man dessutom inte förstår vad folk säger blir det extra bökigt, för på jobbet pratar vi gärna det som forskarna kallar fackspråk.

– Fackspråk används inom ett visst, smalt område. Det består av ord som inte är relevanta att använda utanför facket. På mitt jobb pratar vi exempelvis om possessiva pronomen, men det gör man inte på de flesta andra arbetsplatser, säger Ylva Byrman, språkforskare vid Göteborgs universitet.

Alla branscher har sina egna fackspråk. De består i huvudsak av vanliga ord som fått en annan innebörd i fackspråket än i allmänspråket. Enligt Alma Hjertén Soltancharkari, språkvårdare på Institutet för språk och folkminnen, finns fackspråk för att det fyller en funktion, precis som alla andra varianter av språk, till exempel dialekter.

– Fördelarna med fackspråk är att det gör kommunikationen smidig: vi använder ord som människor inom samma yrke känner igen och behöver använda för att utbyta information och kunskap med varandra. Det skapar också igenkänning och tillit. När vi använder fackspråk signalerar vi kunskap och auktoritet och det gör att vi framstår som mer trovärdiga. Vi känner samhörighet och förtroende för den som pratar, säger hon.

Vad är en akronym

En del av ett fackspråk kan vara akronymer och andra förkortningar. En akronym bildas av de första bokstäverna i de ord man vill förkorta, exempelvis Nato, FN och HR.

Andra förkortningar bildas oftast genom att man tar en del av ett ord, exempelvis fig. eller bil. för figur och bilaga, eller använder ett par av bokstäverna i ett ord, exempelvis ca eller dr för cirka och doktor.

– Vi gillar förkortningar och min känsla är att de har blivit vanligare. Det kan bero på att vi är vana vid att använda förkortningar i exempelvis SMS och sociala medier. Skriftspråk påverkar talspråket och därför kan man tänka sig att det korta, så kallade SMS- språket, påverkar allt annat språk, säger Alma Hjertén Soltancharkari.

”Undvik akronymer i skrift”

Även Ylva Byrman tror att förkortningar har blivit vanligare, särskilt i fackspråk.

– Om ord är långa och vi använder dem ofta kortar vi dem. Det är ingen tillfällighet att de 20 vanligaste orden i svenskan är korta, som ”och”, ”att”, ”på” och ”är”. I fackspråk behöver vi ofta prata om långa sammansatta ord och då kortar vi ner dem för att effektivisera språket och för att alla ändå förstår, säger hon.

Ändå höjer hon ett varningens finger för akronymer – i alla fall i skrift.

– Jag är lite av en motståndare till dem eftersom de ofta bromsar upp läsningen. Undantagen är väldigt vanliga akronymer som ”prao” eller ”FN”. Därför ska man tänka sig för innan man använder akronymer. Om någon behöver fundera över vad akronymen betyder är det bättre att skriva ut orden.

Vad betyder URL

Fackspråk är oftast gemensamt för ett yrke, oavsett arbetsplats. För den som är ny kan det visserligen ta tid att lära sig det, men när det är gjort är det bara att babbla på med branschkollegor. En säljare förstår vad B2B betyder, en webbredaktör vet vad en URL är (fast kanske utan att veta vad förkortningen står för), en byggnadsingenjör förstår ”plushöjd” och en jurist har inga problem med ”dispositiv”.

Lite snårigare blir det när vi kommer till jobbjargong, som kanske kan beskrivas som en blandning av fackspråk och slang. Varje arbetsplats har sin egen jargong och därmed blir det svårt för utomstående att greppa den. Kaffemaskinen kallas kanske för Maggan och kopiatorn för klonaren. Lunchstället på hörnet heter Salladsmagasinet men har fått namnet Kaninburen.

– Allt jobbspråk är vi-skapande och bygger gemenskap. Som ny börjar man som outsider, men blir gradvis en insider genom att göra som andra, dela ritualer och prata som de andra. Det finns såklart nackdelar med det också, men teambuilding syftar alltid till att skapa ett ”vi och dom”, säger Ylva Byrman.

Jargong kan bli exkluderande

Ja, för utomstående och nyanställda kan fackspråk och jargong ibland kännas exkluderande. Men det finns lösningar, enligt Alma Hjertén Soltancharkari.

– Det handlar om att ha en arbetsplatskultur som tillåter att man frågar om det är något man inte förstår. Sedan handlar det förstås också om att skapa en språklig medvetenhet inom organisationen. Vid extern kommunikation ska man alltid tänka på mottagaren. Om man är uppmärksam på sitt eget språk minskar risken att man fortsätter att använda fackspråk externt.

FÖRSTOD DU FÖRKORTNINGARNA?

Artikeln innehåller 16 akronymer och två fackord. Förstod du alla?

CPO: Chief product officer (produktchef).

HR: Human resources (personalfrågor).

UX: User experience (hur någon upplever exempelvis en hemsida).

CSR: Corporate social responsibility (hur ett företag tar ansvar för sin samhällspåverkan).

VPN: Virtuellt privat närverk (en tjänst som skyddar din internetanslutning).

NPS: Net promoter score (ett sätt att mäta kundlojalitet).

NKI: Nöjd kund-index (ett sätt att mäta kundnöjdhet).

CFO: Chief financial officer (ekonomiansvarig).

APT: Arbetsplatsträff (möte för hela arbetsplatsen).

Nato: North atlantic treaty organization (försvarsallians).

FN: Förenta nationerna (mellanstatlig organisation).

SMS: Short message service (textmeddelanden i mobiltelefoner).

Prao: Praktisk arbetslivsorientering (praktik för skolelever).

B2B: Business to business (företag som säljer till ett annat företag).

URL: Universal/Uniform resource locator (en fullständig webbadress som går till en viss webbsida).

Plushöjd: En höjd som utgår från en bestämd nollnivå.

Dispositiv: En lag som kan avtalas bort.