Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Sätt press på din parlamentariker

Röstfisket och de opportunistiska utspelen är över. Nu är det upp till bevis för de nyvalda EU-parlamentarikerna. Vad betyder försvaret av integriteten, av den svenska modellen och att jobben ska stå i centrum?
Tommy Zetterwall Publicerad
Tommy Zetterwall

Upplägget med nationella valrörelser innebär att de inrikespolitiska tvisterna dominerar, oavsett om det är frågor där EU-parlamentet har något att säga till om eller inte. Finns de inte på parlamentets agenda kan man alltid säga att EU har en viktig roll som opinionsbildare. Visst, så kan det vara, men något resultat ger det sällan.

När moderaterna utlovar en Europapolitik som tar Sverige ur den internationella finanskrisen, är det inte särskilt trovärdigt. Knappast heller när kd:s Ella Bohlin utlovar ett tryggare och medmänskligare Europa.

De som gått längst med personval verkar ha klarat sig bäst. Miljöpartiets Carl Schlyter, har genom idogt arbete i Bryssel, blivit en röstmagnet. Liksom Marit Paulsen, "en svensk tant, som inte tiger". Centerns Lena Ek, lanserad som bäst i test, har däremot inte lyckats lyfta sitt parti. Marita Ulvskog försöker förena en EU-kritisk hållning med en övertro på vad EU kan göra åt jobbkrisen.

EU-valet sägs vara ett eldorado för knäppgökar och excentriker, kanske för att allt för många inte bryr sig och inte upplever det som ett riktigt val. Sverige gick visserligen mot strömmen och ökade valdeltagandet en aning. Men alltjämt är det som utspelas i EU snårigt och svårbegripligt, för de flesta. Inte minst för att öppenheten är satt på undantag. Här kan förhoppningsvis uppstickarna, piratpartiet, sätta fart på systemet genom sin nätaktivism.

De konservativa krafterna i parlamentet går stärkta ur valet. Det inger oro hos Europafacket som befarar mer lönedumpning och en politik som bäddar för en ny kasinoekonomi. Istället för en verklig återhämtningsplan, med utbildning, bättre trygghetssystem och en satsning på gröna jobb.

Nu har vi alla chansen att punktbevaka våra parlamentariker så att de lever upp till sina löften. Starka drivande personer kan göra skillnad, även i en församling med 736 ledamöter. Annars är det lätt att simma runt i akvariet i fem år utan att någon bryr sig, som Marit Paulsen uttryckt det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

7 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

3. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

4. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

5. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

6. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

7. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se