Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Regeringens väg mot jobbmålen

Regeringen har lovat att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU 2020, och att inga ungdomar ska gå arbetslösa i mer än 90 dagar. Det är högt ställda mål för en arbetsmarknad med 7,8 procent arbetslöshet. För högt, tycker vissa, även inom de egna leden. Nästa helg är det dags för Socialdemokraternas kongress och nu vill regeringen visa partikollegorna att man sätter till alla klutar för att lösa pusslet med jobbfrågan. Bland annat vill man ta hjälp av nyanlända.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Ylva Johansson vid presskonferensen om läget på arbetsmarknaden, i Rosenbad, måndagen den 25 maj, 2015. Kollega

Regeringens mål är högt. Lägst arbetslöshet i EU om fem år och inga långtidsarbetslösa ungdomar. I dag ligger arbetslösheten på 7,8 procent, ännu högre bland ungdomar. Förvisso ökar antalet lediga jobb, men arbetskraften ökar i samma takt så effekten på arbetslösheten är liten.

För närvarande kommer fler människor till Sverige än vad någon hade räknat med, på flykt undan krig och andra svåra förhållanden. Många av dem har både gymnasial och eftergymnasial kompetens – enligt Arbetsförmedlingen cirka 30 procent, det vill säga en ungefär lika stor andel som i befolkningen i övrigt. Men även för nyanlända med hög utbildning kan det ta flera år innan man kommer ut i arbete.

Samtidigt råder brist på arbetskraft inom flera yrken.

- Det känns helt galet, här kommer personer med kompetens inom bristyrken och så får vi inte ut dem på arbetsmarknaden, utbrast arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en presskonferens om utmaningarna för arbetsmarknadspolitiken i Rosenbad på måndagsförmiddagen.

Arbetsmarknadsministern vill inte tala om volymer, och inte heller göra prognoser. Men från och med nu kommer arbetsmarknadsdepartementet och regeringen i övrigt att ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen än tidigare. Det är där krutet läggs i regeringens jobblinje.

Ungdomsbrist

Vi står även inför ett demografiskt hot där antalet som lämnar arbetsmarknaden på grund av pension växer i relation till de som kommer in på arbetsmarknaden – det råder ungdomsbrist.  För ungdomar med rätt utbildning ser arbetsmarknaden ljus ut. Ändå kommer alltför många ut från skolan utan den kompetens som marknaden kräver.

I dag är cirka 147 000 ungdomar arbetslösa. Av dem har cirka 10 000 varit arbetslösa i mer än ett år, och 5 000 i mer än två år. Efter 90 dagar i arbetslöshet sjunker möjligheten markant. Bland de arbetslösa som saknar gymnasiekompetens syns ingen skillnad på om man är helt ny på arbetsmarknaden, eller om man är lite äldre och kanske har hunnit ha ett eller ett par jobb, för möjligheten att få ett jobb, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Det är ett komplext pussel att lägga, men Ylva Johansson – som arbetade som mattelärare innan hon blev politiker - menar att alla bitarna faktiskt finns tillgängliga, det ska gå att nå målen, menar hon. Eller formulera ett nytt mål?

- Lyckas vi med det här blir Sverige det enda landet i EU som klarar demografin, sa Ylva Johansson.

Snart S-kongress

Nästa helg är det dags för socialdemokraternas kongress. Många partikamrater har uttryckt oro över regeringens möjligheter att få ner arbetslösheten. Också Ylva Johansson erkänner att mer måste göras om målen ska nås. För närvarande väntar regeringen på att förslagen från vårändringsbudgeten ska gå igenom i riksdagen, innan nya förslag  läggs. Men idéer råder det ingen brist på.

De senaste veckorna har Ylva Johansson och hennes ministerkollegor kommit med en hel rad oortodoxa idéer på åtgärder, som till exempel syokonsulenter för allmänheten och yrkesvux på grundskolenivå, som hon lyfte när hon presenterade regeringens satsning för att minska arbetslösheten i förra veckan.

Syokonsulent för vuxna

I fjol skrevs 1,3 miljoner anställningskontrakt i Sverige. Med en samlad arbetskraft på lite drygt fem miljoner antyder antalet anställningskontrakt på en hög omställningstakt. Och många visstider.

- Det ser jag som en av Sveriges främsta konkurrensfördelar – att vara snabba på att ställa om. Men det innebär också att det ställs stora krav på arbetsmarknadspolitiken och på utbildningspolitiken. Större än vad vi lever upp till i dag, konstaterade hon vid ett seminarium arrangerat av forskningsinstitutet SNS i förra veckan.

Med inspiration från Tyskland förklarade Ylva Johansson att hon vill underlätta för snabb omställning genom att inrätta en studievägledningsfunktion för allmänheten, en slags syokonsulent för vuxna alltså.

Grundyrkesvux

Även om många av de som kommer som flyktingar till Sverige i dag har en god utbildning, är det också många som har en mycket låg utbildningsgrad. För de senare, som kanske inte ens gått vanlig grundskola, räcker ofta inte etableringsuppdragets max två år till.

- Jag skulle vilja se ett grund-yrkesvux, där man kan läsa in grundskolekompetensen som vuxen, sa Ylva Johansson.

Yrkesvux har funnits sedan 2009 för att matcha utbildade till bristyrken och samtidigt nå grupper som saknar gymnasiekompetens med en yrkesutbildning. Ett grund-yrkesvux, som Ylva Johansson alltså vill se, skulle syfta till att fånga upp dem som kommer till Sverige med mycket låg eller ingen utbildning alls.

Gymnasiet på engelska

I dag krävs gymnasiekompetens för i princip alla typer av jobb. Men för att man ska få börja på gymnasieskolans nationella program krävs ett godkänt grundskolebetyg i svenska. Det tycker gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic är att gå över ån efter vatten när vi behöver utbildad arbetskraft. I slutet av förra veckan la hon därför fram ett förslag om att införa gymnasieutbildning på engelska.

- Vi vill göra så att det blir lättare att läsa på engelska eftersom det är ett världsspråk. Många branscher ute på arbetsmarknaden använder sig av engelska och då menar vi att det kan vara en naturlig koppling att man får läsa på engelska. (…) Det är viktigt att man lär sig svenska, men då får man ju se till att man gör det utanför eller i skolan. Det ska inte behöva vara ett formaliserat krav för att man ska bli behörig till vidare studier på universitetsnivå, sa Aida Hadzialic till SR Ekot.

Enligt sakkunniga på Ylva Johanssons departement är dock varken allmänhetens studievägledning eller grundyrkesvuxet några konkreta politiska förslag i nuläget. Gymnasieutbildningen på engelska är inte heller något konkret förslag i dagsläget.  Sådana har dock också lagts på sistone. Full aktivitet råder till exempel på departementet kring arbetsmarknadsprojekten Snabbspår för nyanlända och Ungdomskontraktet/Kommundialogen.

Snabbspår för nyanlända

Det förra bygger på de trepartssamtal som regeringen i omgångar bjudit in arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen till under våren, för att hitta branschnära lösningar på hur nyanlända snabbt kan matchas mot bristyrken. Unionen har deltagit i flera omgångar på olika avtalsområden, som teknik, elektronik, bygg, skog och farmaci.

Inför sommaren och till hösten kommer samtalen att fortsätta på en fördjupad nivå, och till 2016 är det tänkt att de första snabbspåren ska vara klara att tas i drift.

Kommundialogen

Ungdomskontrakten är en överenskommelse om samarbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att hitta och sätta ungdomar som står helt utan sysselsättning, så kallade ”neets” (not in education, employment or training), i utbildning eller arbete.

Den typen av samarbeten har gjorts också förut, men det nya med den här satsningen är att den sker på ministerns initiativ över hela landet samtidigt, vilket har gett projektet en hög prioritet, säger Birgitta Heijer som ansvarar för projektet i Arbetsförmedlingens norra region.

Fakta

Uppdaterar läget 
Måndagens presskonferens var den första i en tänkt serie. Avsikten är att reguljärt återkomma med avstämningar av läget på arbetsmarknaden och vilka nya utmaningar som framträder, berättade Ylva Johansson.

De tror inte på målen
LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson, som också är ledamot i Socialdemokraternas Verkställande utskott, tror inte att regeringen kommer att klara målen, inte med den politik som presenterades i vårändringsbudgeten. Det krävs mycket mer av åtgärder, säger han till DN, och får inför Socialdemokraternas kongress nästa helg stöd i flera motioner från partidistrikten.

Ekonomen Lars Calmfors menar att det är fel att sätta relativa mål, som ”lägst i EU 2020”. Vad händer om Tyskland lägger om sin politik och arbetslösheten där går upp från dagens 5 procent, frågade han sig och Ylva Johansson på ett seminarium i förra veckan.

Susanne Spektor från Svenskt Näringsliv menar att regeringen fokuserar för mycket på utbildning. Det behöver bli lättare att komma in på arbetsmarknaden, det måste kosta mindre att anställa menar hon som också ser det som ett problem att regeringen inte vill se en marknad för lågkvalificerade jobb.  

Etableringsuppdraget och bristyrkena
Inom etableringsuppdraget, alltså det uppdrag Arbetsförmedlingen fick av den förra regeringen för att matcha nyanlända till bristyrken, finns i dag tusentals personer med kompetens inom bristyrken, bland annat:

  • 270 ingenjörer och tekniker inom elektroteknik
  • 94 civilingenjörer inom elektroteknik
  • 116 civilingenjörer inom maskinteknik
  • 139 civilingenjörer inom bygg och anläggning
  • 134 redovisningsekonomer
  • 111 mjukvaru- och systemutvecklare
  • samt hundratals lärare, läkare, kockar, kallskänkor, bagare och plåtslagare.

Arbetsförmedlingen, Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen

Politik

”Vi knackar dörr så att knogarna blöder”

Hon har varit socialdemokrat sedan barnsben. Det politiska engagemanget visar sig tydligast på fritiden – men det händer att hon pratar politik på jobbet.
– Förvånansvärt ofta vill någon prata politik och det tycker jag är kul, säger Catherine Björnsdotter Borgkvist i Helsingborg.
David Österberg Publicerad 17 juni 2026, kl 05:55
Fritidspolitiker i Helsingborg
Catherine Björnsdotter Borgkvist (tredje fr vänster) och hennes partikamrater i Helsingborg är ofta ute och pratar med potentiella väljare. Privat

Catherine Björnsdotter Borgkvist växte upp i Södertälje och fick politiken med sig tidigt. Mamman var socialdemokrat och under gymnasietiden engagerade sig Catherine i SSU. Efter studenten jobbade hon på ABF tillsammans med andra sossar.

– Som vuxen flyttade jag till Helsingborg. Jag fick barn och hade ett jobb där jag reste otroligt mycket. Då fanns ingen tid alls för politiken. Men när barnen blev lite äldre kände jag att det var så mycket jag tyckte och tänkte och insåg att jag var tvungen att bli politiskt aktiv för att kunna påverka.

Lägger en halvtid på politiken

Sedan några år tillbaka är Catherine Björnsdotter Borgkvist nämndeman i tingsrätten och dessutom ledamot i fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige för Socialdemokraterna.

Samtidigt jobbar hon heltid med ansvar för kundrelationer på Inyett. Företaget hjälper kommuner, myndigheter och företag att kontrollera att utbetalningar hamnar rätt – och med kontroller av betalningsmottagare och leverantörer.

Varje vecka lägger hon ungefär 20 timmar på sina politiska uppdrag, främst på kvällar och helger.

– Drivs man av något, har man ett kall, då orkar man. Men jag ska inte sticka under stol med att jag vissa veckor, när jag har haft möten måndag, tisdag, onsdag och torsdag kväll, är jag ganska trött på fredagen.

Då och då behöver hon vara tjänstledig för att ägna sig åt politiken.

– Man har rätt till tid för politiska uppdrag, men jag vet att det ändå kan bli problem på vissa arbetsplatser. Min arbetsgivare är fantastisk på det viset. Det är väldigt skönt för hade jag behövt boxas åt det hållet också hade jag nog tappat lite av motivationen.

Vet alla på jobbet att du är socialdemokrat?

– Haha, alla vet att jag är extremt aktiv och engagerad! Men jag prackar inte på dem mina åsikter eller försöker dra igång politiksnack på varenda lunch eller fikarast. Men förvånansvärt ofta vill någon prata eller fråga något om politik och det tycker jag är kul.

Vågar folk debattera politik med en politiker?

– Vi har några på säljsidan som är väldigt duktiga på att prata. Så om någon av dem har en annan åsikt kan vi hamna i lite debatter. Men det är med glimten i ögat, de försöker trigga igång mig. Vi har jäkligt härlig stämning här och väldigt, väldigt högt i tak.

Knackar dörr under hela mandatperioden

Under ett valår är det förstås extra intensivt att vara politiker. Förra valet förlorade vänstersidan i Helsingborg med bara 100 röster så det gäller att övertyga så många som möjligt.

– Vi knackar dörr så att knogarna blöder. Vi kör in i kaklet fram tills midsommar, vilar upp oss under juli och i augusti kör vi dörrknack varje dag fram till september.

Lyckas ni övertyga någon när ni knackar dörr?

– Ja, i alla fall personer som står nära oss värderingsmässigt. Vi knackar inte bara dörr när det är valkampanj, utan under hela mandatperioden. Vi lyssnar på vilka frågor som folk tycker är viktigast, vad de brinner för. Sedan förklarar vi vad vi vill göra, konkreta förslag, i stället för att berätta om allt dåligt som Moderaterna har gjort.

Jobbar med kundrelationer

Namn: Catherine Björnsdotter Borgkvist.

Ålder: 52 år.

Bor: Helsingborg.

Yrke: Customer success specialist på Inyett.

Uppdrag: Fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige i Helsingborg.

Rätt att vara tjänstledig

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis Kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen