Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.
Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.
En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.
– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.
”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”
En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt.
Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.
– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör.
Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan.
Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.
– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.
Hur blir det lättare av att bli fattigare?
– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför.
Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?
– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.
”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”
Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger.
Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag.
Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.
– Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.
Höjning av taket i lönebidraget
Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.
– Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.
Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?
– Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.
Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare
En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb.
I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss.
– Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.
