Hoppa till huvudinnehåll
Politik

EU-valet: Jobbfrågorna som rör dig

Vi är nog flera som känner oss måttligt engagerade i det stundande EU-valet. Beslutsfattandet är krångligt och känns avlägset. Men politiken i Bryssel och Strasbourg påverkar vår vardag mer än de flesta vet. Inte minst vårt arbetsliv.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Henrik Montgomery/TT

– Många tror att svenska lagar och avtal, som kollektivavtalen, är så pass bra att vi inte påverkas av EU, men det stämmer inte. Vi har varit tvungna att stärka den svenska lagstiftningen och våra avtal på flera områden, säger Per Hilmersson, chef på fackens Brysselkontor.

Att det gör skillnad vem som sitter i parlamentet, beroende på vilken agenda och partipolitisk färg man har, ser han som en självklarhet. Inte minst när det gäller politikers olika inställning till exempelvis EU:s roll i arbetsmiljöfrågor. Gemensamt för flera områden där EU påverkar arbetstagare i Sverige är den regel­förenklingsstrategi som infördes som en konsekvens av den ekonomiska krisen för att förenkla för företagen. I stället för att länderna har olika lagar och regler har EU infört ett slags miniminivå. Men i viljan att förenkla riskerar kommissionen och det sittande parlamentet att missa arbetstagarnas perspektiv.

Thomas Janson, internationell sekreterare för Europafrågor på TCO, säger att det i grunden är bra att förenkla, men att det kan påverka skyddsregler och parternas möjlighet att sluta avtal.

– Det finns ett politiskt och ideologiskt tryck som kan påverka medlemsländerna när de vill förbättra lagen, säger Thomas Janson.


EU och arbetslivet

Arbetsmiljö: EU har haft en arbetsmiljöstrategi som löpte ut 2012, men i dag finns inga planer på någon ny. Från fackligt håll har man kritiserat EU för att de efter krisen sett arbetsmiljöfrågor som en lyx. 

Arbetstid: EU kräver rätt till minst elva timmars dygnsvila, fyra veckors betald semester och ett dygns sammanhängande vila per vecka. Det har krävt en rad ändringar i svensk lag och svenska kollektivavtal, till exempel om sammanhängande vila och rast.

Visstidsanställning: Tillsvidareanställning ska enligt EU vara den normala anställningsformen. Medlems­länder måste ha regler som motverkar missbruk av tidsbegränsad anställning. Kommissionen anser att Sverige inte har stärkt skyddet för viss­tidsanställda tillräckligt.

Överlåtelse av företag: Enligt EU ska anställda ha kvar samma rättigheter, skyldigheter och anställningsvillkor när ett företag byter ägare och man får en ny arbetsgivare. Kraven har förstärkt anställningsskyddet även för svenska arbetstagare.

TCO:s fokusfrågor i EU

Jobben: TCO vill se en politik med en EU-budget som stimulerar efterfrågan på jobb genom investe­ringar i kollektivtrafik, utbildning och infrastruktur. Allra helst med miljöinriktning.

Bättre jämställdhet: Se till att kvinnorna kommer ut på arbetsmarknaden. Förstärka välfärdssystemet i EU-länderna och ge bättre möjlighet till barnomsorg så att kvinnor och män kan jobba på lika villkor.

Partssystemen: En större respekt för fackliga rättigheter. I och med krisen har rättigheter kränkts, bland annat i Grekland och Spanien. EU har försvårat för kollektivavtal, begränsat strejk­rätten och möjliggjort för arbetsgivarstyrda fack. Oacceptabelt, enligt TCO. EU ska inte lägga sig i lönebildningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

6. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se