Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Pensionstvist: Fujitsu krävs på 1,8 miljoner

Två anställda på Fujitsu fick under tio års tid för lite tjänstepension inbetald. Sammanlagt rör det sig om 1,8 miljoner kronor, hävdar Unionen som stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shizuo Kambayashi / AP Photo / TT
Unionen stämmer IT-bolaget Fujitsu sedan två anställda gått miste om pension till ett värde av 1,8 miljoner kronor. Shizuo Kambayashi / AP Photo / TT

De båda tjänstemännen har jobbat länge på det globala IT-företaget Fujitsu. Båda tillhör den grupp av högavlönade, så kallade tiotaggare, som har möjlighet att placera en del av sina tjänstepensioner mer fritt.

Läs mer: Se upp för 10-taggaren

2010 bytte företaget pensionsrådgivare. I samband med det förändrades pensionspolicyn. Den pensionstrappa som infördes innebar att pensionsavsättningarna skulle bero på ålder och lön. Och, poängterar Unionen i stämningsansökan, det sades aldrig något annat än att pensionstrappan skulle gälla samtliga tjänstemän.

Det här innebar att de två anställda under tio års tid fick för lite pensionspengar avsatta, utan att ha en aning om saken.

En av de båda tackade till och med nej till ett nytt jobb i ett annat bolag, bland annat på grund av att pensionstrappan var så pass förmånlig.

Läs mer: Tjänstepension - välj rätt uttag

Först 2019, när bolaget återigen bytte pensionsrådgivare, fick de båda anställda klart för sig att de inte hade omfattats av pensionstrappan. Då gick bolaget med på att tillämpa trappan även för dem. Men man ska samtidigt ha varit tydliga med att det gjordes för att visa god vilja, inte för att de båda hade rätt i sak. Enligt stämningsansökan har bolaget inte heller därefter tillämpat trappan fullt ut.

För den ene tjänstemannen kräver Unionen nu drygt 1,1 miljon kronor i uteblivna premier, för den andre drygt 700 000 kronor.

Enligt Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta som förvaltar tjänstepensionen ITP, är det inte ovanligt med en viss förvirring både hos anställda och företag när det handlar om så kallade tiotaggarlösningar. Trots att de, i och med att de valt en sådan lösning, lämnat ITP-systemet, får Alecta relativt många frågor om hur det fungerar.

– Har man kommit överens om en sådan lösning för kanske tjugo år sedan kan det vara svårt att komma ihåg vad man kommit överens om. Då gäller det att ha gedigen dokumentation att falla tillbaka på, säger Staffan Ström.

Fujitsu svarar i ett mejl till Kollega att de inte kan kommentera ärendet i dagsläget.

Tiotaggare


Omfattas du av den tjänstepension som går under namnet ITP 2 kan du komma överens med din arbetsgivare om alternativ ITP – en så kallad tiotaggarlösning. Det är för dig som är född 1978 eller tidigare och tjänar över 10 inkomstbasbelopp per år (över 54 755 kr per månad).

Källa: PTK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.