Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pappan vabbade ofta – blev av med jobbet

När lagerchefen tog hand om sina sjuka barn kritiserades han för att prioritera familjen före bolaget. Kort därpå blev han uppsagd för att ha misskött sina arbetstider.
– Det var en katastrof för mig, säger Unionenmedlemmen.
Ola Rennstam Publicerad
Förkyld flicka vilar sitt huvud i mans knä.
Lagerchefen vabbade för ofta, enligt arbetsgivaren, och blev uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget. Foto: Christine Olsson/TT

Under pandemin har barn på landets förskolor behövt hållas hemma under flera dagar, även vid lättare förkylningssymptom. Många av landets småbarnsföräldrar kan vittna om att de tvingats vara borta från jobbet i högre utsträckning än tidigare på grund av Coronarestriktionerna.

För en av dessa föräldrar, en lagerchef på ett livsmedelsföretag i Stockholmsområdet och pappa till två små barn, fick frånvaron dessutom allvarliga konsekvenser för hans anställning. Det stora antalet vab-dagar föll nämligen inte i god jord hos hans chef tillika ägare till företaget.

Chefen: Hustrun borde vabba

Under hösten 2020 klagade ägaren upprepade gånger över att lagerchefen var borta för mycket. Han tyckte att medarbetarens hustru borde ha tagit hand om all vab istället och påpekade att lagerchefen prioriterade familjen före bolaget, vilket inte var bra.

– När jag sa att jag behövde vabba blev han arg och sa att jag inte jobbade tillräckligt, säger lagerchefen, som vill vara anonym.

"Det var en katastrof för mig"

Chefen gav därefter mannen nya försämrade arbetstider samt en förmaning om att inte ha långa toalettbesök. Bara ett par dagar senare skickade arbetsgivaren ett mejl med innebörden att han bestämt sig för att avsluta lagerchefens anställning eftersom han misskött sig genom att inte respektera sina arbetstider.

– Jag blev besviken och ledsen, och dessutom att få beskedet i ett mejl. Jag har jobbat hårt på företaget i fem år och alltid ställt upp. Det var en katastrof för mig att bli uppsagd, berättar han.

Stäms på 170 000 kronor

Att lagerchefen skulle ha misskött sina arbetstider tillbakavisas av Unionen. Förbundet har nu stämt arbetsgivaren på 170 000 kronor för missgynnande enligt föräldraledighetslagen och brott mot las, lagen om anställningsskydd. Unionen menar att arbetsgivarens påstående om misskötsamhet är ett svepskäl och att uppsägningen i stället beror på föräldraledigheten.

– Det här är ett extremt fall där vår medlem blivit uppsagd för att ha varit tvungen att vabba. Det är inte så man förväntar sig att en arbetsgivare ska bete sig i Sverige på 2000-talet, säger Lisa Melin, förbundsjurist som företräder medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren som avböjt att kommentera tvisten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.