Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pappan vabbade ofta – blev av med jobbet

När lagerchefen tog hand om sina sjuka barn kritiserades han för att prioritera familjen före bolaget. Kort därpå blev han uppsagd för att ha misskött sina arbetstider.
– Det var en katastrof för mig, säger Unionenmedlemmen.
Ola Rennstam Publicerad
Förkyld flicka vilar sitt huvud i mans knä.
Lagerchefen vabbade för ofta, enligt arbetsgivaren, och blev uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget. Foto: Christine Olsson/TT

Under pandemin har barn på landets förskolor behövt hållas hemma under flera dagar, även vid lättare förkylningssymptom. Många av landets småbarnsföräldrar kan vittna om att de tvingats vara borta från jobbet i högre utsträckning än tidigare på grund av Coronarestriktionerna.

För en av dessa föräldrar, en lagerchef på ett livsmedelsföretag i Stockholmsområdet och pappa till två små barn, fick frånvaron dessutom allvarliga konsekvenser för hans anställning. Det stora antalet vab-dagar föll nämligen inte i god jord hos hans chef tillika ägare till företaget.

Chefen: Hustrun borde vabba

Under hösten 2020 klagade ägaren upprepade gånger över att lagerchefen var borta för mycket. Han tyckte att medarbetarens hustru borde ha tagit hand om all vab istället och påpekade att lagerchefen prioriterade familjen före bolaget, vilket inte var bra.

– När jag sa att jag behövde vabba blev han arg och sa att jag inte jobbade tillräckligt, säger lagerchefen, som vill vara anonym.

"Det var en katastrof för mig"

Chefen gav därefter mannen nya försämrade arbetstider samt en förmaning om att inte ha långa toalettbesök. Bara ett par dagar senare skickade arbetsgivaren ett mejl med innebörden att han bestämt sig för att avsluta lagerchefens anställning eftersom han misskött sig genom att inte respektera sina arbetstider.

– Jag blev besviken och ledsen, och dessutom att få beskedet i ett mejl. Jag har jobbat hårt på företaget i fem år och alltid ställt upp. Det var en katastrof för mig att bli uppsagd, berättar han.

Stäms på 170 000 kronor

Att lagerchefen skulle ha misskött sina arbetstider tillbakavisas av Unionen. Förbundet har nu stämt arbetsgivaren på 170 000 kronor för missgynnande enligt föräldraledighetslagen och brott mot las, lagen om anställningsskydd. Unionen menar att arbetsgivarens påstående om misskötsamhet är ett svepskäl och att uppsägningen i stället beror på föräldraledigheten.

– Det här är ett extremt fall där vår medlem blivit uppsagd för att ha varit tvungen att vabba. Det är inte så man förväntar sig att en arbetsgivare ska bete sig i Sverige på 2000-talet, säger Lisa Melin, förbundsjurist som företräder medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren som avböjt att kommentera tvisten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.