Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Pappan vabbade ofta – blev av med jobbet

När lagerchefen tog hand om sina sjuka barn kritiserades han för att prioritera familjen före bolaget. Kort därpå blev han uppsagd för att ha misskött sina arbetstider.
– Det var en katastrof för mig, säger Unionenmedlemmen.
Ola Rennstam Publicerad
Förkyld flicka vilar sitt huvud i mans knä.
Lagerchefen vabbade för ofta, enligt arbetsgivaren, och blev uppsagd. Nu stämmer Unionen företaget. Foto: Christine Olsson/TT

Under pandemin har barn på landets förskolor behövt hållas hemma under flera dagar, även vid lättare förkylningssymptom. Många av landets småbarnsföräldrar kan vittna om att de tvingats vara borta från jobbet i högre utsträckning än tidigare på grund av Coronarestriktionerna.

För en av dessa föräldrar, en lagerchef på ett livsmedelsföretag i Stockholmsområdet och pappa till två små barn, fick frånvaron dessutom allvarliga konsekvenser för hans anställning. Det stora antalet vab-dagar föll nämligen inte i god jord hos hans chef tillika ägare till företaget.

Chefen: Hustrun borde vabba

Under hösten 2020 klagade ägaren upprepade gånger över att lagerchefen var borta för mycket. Han tyckte att medarbetarens hustru borde ha tagit hand om all vab istället och påpekade att lagerchefen prioriterade familjen före bolaget, vilket inte var bra.

– När jag sa att jag behövde vabba blev han arg och sa att jag inte jobbade tillräckligt, säger lagerchefen, som vill vara anonym.

"Det var en katastrof för mig"

Chefen gav därefter mannen nya försämrade arbetstider samt en förmaning om att inte ha långa toalettbesök. Bara ett par dagar senare skickade arbetsgivaren ett mejl med innebörden att han bestämt sig för att avsluta lagerchefens anställning eftersom han misskött sig genom att inte respektera sina arbetstider.

– Jag blev besviken och ledsen, och dessutom att få beskedet i ett mejl. Jag har jobbat hårt på företaget i fem år och alltid ställt upp. Det var en katastrof för mig att bli uppsagd, berättar han.

Stäms på 170 000 kronor

Att lagerchefen skulle ha misskött sina arbetstider tillbakavisas av Unionen. Förbundet har nu stämt arbetsgivaren på 170 000 kronor för missgynnande enligt föräldraledighetslagen och brott mot las, lagen om anställningsskydd. Unionen menar att arbetsgivarens påstående om misskötsamhet är ett svepskäl och att uppsägningen i stället beror på föräldraledigheten.

– Det här är ett extremt fall där vår medlem blivit uppsagd för att ha varit tvungen att vabba. Det är inte så man förväntar sig att en arbetsgivare ska bete sig i Sverige på 2000-talet, säger Lisa Melin, förbundsjurist som företräder medlemmen.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivaren som avböjt att kommentera tvisten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY