Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen gnällde varje gång Jonas vabbade

När Jonas vabbade som mest var han inte på jobbet en hel arbetsvecka under fyra månader. När han skulle ringa jobbet och säga att det var dags igen, fick han ångest. För chefen var allt annat än nöjd när medarbetare stannade hemma med sjuka ungar.
Petra Rendik Publicerad
Man talar i telefon håller handen på ett sängliggande barn.
Chefen sa aldrig rakt ut att Jonas inte fick stanna hemma men kom med pikar när det var dags för vab. Foto: Colourbox

Vi vabbar ihjäl oss. Exakt så tänkte Jonas, som egentligen heter något annat, den där vintern för sju år sedan. För var inte lillasyster sjuk så blev storasyster det. Där emellan och ibland samtidigt åkte mamma och pappa på kräksjuka och influensa.

I dag kan han nästan skratta åt eländet, och med facit i hand gick det över, precis som barnens mormor sa. Men där och då var tufft, oerhört tufft. Inte blev det lättare av att Jonas chef hade åsikter om att han vabbade mycket.

– Ingen i familjen var frisk samtidigt på väldigt länge. Jag var inte på jobbet en hel arbetsvecka under säkert minst fyra månader, chefen var sur och hemma var det bara tjafs – snacka om att känna sig otillräcklig överallt.

Jonas jobbar kvar på samma IT-företag i Stockholm. Han trivs med andra ord. Kollegorna är bra, arbetsuppgifterna roliga och nuvarande chefen är schysst. Det är därför han väljer att vara anonym. För chefen som Jonas hade då när barnen var små jobbar inte kvar.

– Det känns överspelat, jag tror ingen annan på jobbet känner att de inte kan vabba. Men jag har andra vänner med arbetsgivare som saknar förståelse för att livet kommer emellan ibland. Tror verkligen någon att man vill vabba hela tiden?

Chefen som Jonas hade då sa aldrig rakt ut att Jonas inte fick stanna hemma när barnen var sjuka. ”Det var han för smart för”, säger Jonas. I stället kom chefen med pikar som ”är alla barn sjuka så ofta som dina” och gav oönskade råd som ”ge ungen en Alvedon och skicka henne till dagis”.

Han kom också med förslag om att Jonas skulle slippa vissa uppdrag en tid framöver. Det kan ju låta snällt med att få avlastning, för det var ju vad Jonas behövde.

– Men det kändes mer som en bestraffning på det sätt han lade fram det. Jag kunde samtidigt förstå honom, vissa av mina uppdrag blev lidande. Det var också en stressig period på jobbet för alla.

När chefen föreslog att Jonas kanske kunde jobba hemma när barnen var sjuka sa han ifrån, vilket han är glad att han vågade. Nu när barnen är stora är det en förmån att arbeta hemma om de blir risiga, men då var de för små för att förstå att pappa behövde ringa några samtal och skicka mejl.

– Jag hade bara känt mig ännu mer stressad om jag hade försökt jobba undan på kvällarna när barnen sov lite.

Med tiden blev det precis som svärmor sa, barnen höll sig äntligen friska oftare och vabdagarna blev färre. Visst har Jonas vabbat flera gånger sedan dess, men inte alls i samma utsträckning som då.

Gå inte runt och ha dåligt samvete för jobbet om du vabbar mycket

Jonas relation med chefen blev aldrig riktigt bra, även om han inte vill kalla den för en katastrof. Men när chefen slutade så kände Jonas ändå en viss lättnad.

– Som sagt, livet ställer till det även om man inte har barn. En chef som förstår det får mångfalt tillbaka i form av nöjda medarbetare som inget hellre vill än att göra bra ifrån sig.

Har du något råd till andra som hamnar i samma situation?
Gå inte runt och ha dåligt samvete för jobbet om du vabbar mycket. Det hjälper ingen. Men känner du ändå så, berätta för din chef eller en kollega. Omgivningen är faktiskt förstående. Sedan tycker jag att man ska dela på vabben om det är två vuxna med i bilden. Att en ska dra hela lasset hemma blir ohållbart.

Får chefen ha åsiker om mitt vabbande?

Nej, det får hen inte. Jonas dåvarande chef förbjud visserligen inte uttryckligen honom från att vabba men var ändå fel ute. En arbetsgivare får inte neka anställda fån att vabba och inte heller lägga sig i hur du mycket du vabbar. Inte heller behöver du lämna inte ett läkarintyg som styrker att dit barn är sjukt.

Läs mer: Allt du behöver veta om vab

– Arbetsgivaren får inte missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet, som vid vab till exempel. Skulle det ske kan det utgöra ett brott mot föräldraledighetslagen som kan leda till att arbetsgivaren får betala skadestånd, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Men det kan ibland vara svårt att bevisa att du missgynnas på jobbet för att du vabbar. Många gånger handlar det precis som i Jonas fall om sura kommentarer och åsikter. Allmänt missnöje från chefen eller att du upplever att kollegor får mer att göra för att du vabbar kan i stället handla om problem med arbetsmiljön.

Oavsett vad, prata med ditt arbetsmiljöombud eller kontakta facket alternativt Diskrimineringsombudsmannen, DO om din arbetsgivaren bråkar när du vabbar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.