Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefen gnällde varje gång Jonas vabbade

När Jonas vabbade som mest var han inte på jobbet en hel arbetsvecka under fyra månader. När han skulle ringa jobbet och säga att det var dags igen, fick han ångest. För chefen var allt annat än nöjd när medarbetare stannade hemma med sjuka ungar.
Petra Rendik Publicerad
Man talar i telefon håller handen på ett sängliggande barn.
Chefen sa aldrig rakt ut att Jonas inte fick stanna hemma men kom med pikar när det var dags för vab. Foto: Colourbox

Vi vabbar ihjäl oss. Exakt så tänkte Jonas, som egentligen heter något annat, den där vintern för sju år sedan. För var inte lillasyster sjuk så blev storasyster det. Där emellan och ibland samtidigt åkte mamma och pappa på kräksjuka och influensa.

I dag kan han nästan skratta åt eländet, och med facit i hand gick det över, precis som barnens mormor sa. Men där och då var tufft, oerhört tufft. Inte blev det lättare av att Jonas chef hade åsikter om att han vabbade mycket.

– Ingen i familjen var frisk samtidigt på väldigt länge. Jag var inte på jobbet en hel arbetsvecka under säkert minst fyra månader, chefen var sur och hemma var det bara tjafs – snacka om att känna sig otillräcklig överallt.

Jonas jobbar kvar på samma IT-företag i Stockholm. Han trivs med andra ord. Kollegorna är bra, arbetsuppgifterna roliga och nuvarande chefen är schysst. Det är därför han väljer att vara anonym. För chefen som Jonas hade då när barnen var små jobbar inte kvar.

– Det känns överspelat, jag tror ingen annan på jobbet känner att de inte kan vabba. Men jag har andra vänner med arbetsgivare som saknar förståelse för att livet kommer emellan ibland. Tror verkligen någon att man vill vabba hela tiden?

Chefen som Jonas hade då sa aldrig rakt ut att Jonas inte fick stanna hemma när barnen var sjuka. ”Det var han för smart för”, säger Jonas. I stället kom chefen med pikar som ”är alla barn sjuka så ofta som dina” och gav oönskade råd som ”ge ungen en Alvedon och skicka henne till dagis”.

Han kom också med förslag om att Jonas skulle slippa vissa uppdrag en tid framöver. Det kan ju låta snällt med att få avlastning, för det var ju vad Jonas behövde.

– Men det kändes mer som en bestraffning på det sätt han lade fram det. Jag kunde samtidigt förstå honom, vissa av mina uppdrag blev lidande. Det var också en stressig period på jobbet för alla.

När chefen föreslog att Jonas kanske kunde jobba hemma när barnen var sjuka sa han ifrån, vilket han är glad att han vågade. Nu när barnen är stora är det en förmån att arbeta hemma om de blir risiga, men då var de för små för att förstå att pappa behövde ringa några samtal och skicka mejl.

– Jag hade bara känt mig ännu mer stressad om jag hade försökt jobba undan på kvällarna när barnen sov lite.

Med tiden blev det precis som svärmor sa, barnen höll sig äntligen friska oftare och vabdagarna blev färre. Visst har Jonas vabbat flera gånger sedan dess, men inte alls i samma utsträckning som då.

Gå inte runt och ha dåligt samvete för jobbet om du vabbar mycket

Jonas relation med chefen blev aldrig riktigt bra, även om han inte vill kalla den för en katastrof. Men när chefen slutade så kände Jonas ändå en viss lättnad.

– Som sagt, livet ställer till det även om man inte har barn. En chef som förstår det får mångfalt tillbaka i form av nöjda medarbetare som inget hellre vill än att göra bra ifrån sig.

Har du något råd till andra som hamnar i samma situation?
Gå inte runt och ha dåligt samvete för jobbet om du vabbar mycket. Det hjälper ingen. Men känner du ändå så, berätta för din chef eller en kollega. Omgivningen är faktiskt förstående. Sedan tycker jag att man ska dela på vabben om det är två vuxna med i bilden. Att en ska dra hela lasset hemma blir ohållbart.

Får chefen ha åsiker om mitt vabbande?

Nej, det får hen inte. Jonas dåvarande chef förbjud visserligen inte uttryckligen honom från att vabba men var ändå fel ute. En arbetsgivare får inte neka anställda fån att vabba och inte heller lägga sig i hur du mycket du vabbar. Inte heller behöver du lämna inte ett läkarintyg som styrker att dit barn är sjukt.

Läs mer: Allt du behöver veta om vab

– Arbetsgivaren får inte missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet, som vid vab till exempel. Skulle det ske kan det utgöra ett brott mot föräldraledighetslagen som kan leda till att arbetsgivaren får betala skadestånd, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Men det kan ibland vara svårt att bevisa att du missgynnas på jobbet för att du vabbar. Många gånger handlar det precis som i Jonas fall om sura kommentarer och åsikter. Allmänt missnöje från chefen eller att du upplever att kollegor får mer att göra för att du vabbar kan i stället handla om problem med arbetsmiljön.

Oavsett vad, prata med ditt arbetsmiljöombud eller kontakta facket alternativt Diskrimineringsombudsmannen, DO om din arbetsgivaren bråkar när du vabbar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.