Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Chefen gnällde varje gång Jonas vabbade
När Jonas vabbade som mest var han inte på jobbet en hel arbetsvecka under fyra månader. När han skulle ringa jobbet och säga att det var dags igen, fick han ångest. För chefen var allt annat än nöjd när medarbetare stannade hemma med sjuka ungar.
Vi vabbar ihjäl oss. Exakt så tänkte Jonas, som egentligen heter något annat, den där vintern för sju år sedan. För var inte lillasyster sjuk så blev storasyster det. Där emellan och ibland samtidigt åkte mamma och pappa på kräksjuka och influensa.
I dag kan han nästan skratta åt eländet, och med facit i hand gick det över, precis som barnens mormor sa. Men där och då var tufft, oerhört tufft. Inte blev det lättare av att Jonas chef hade åsikter om att han vabbade mycket.
– Ingen i familjen var frisk samtidigt på väldigt länge. Jag var inte på jobbet en hel arbetsvecka under säkert minst fyra månader, chefen var sur och hemma var det bara tjafs – snacka om att känna sig otillräcklig överallt.
Jonas jobbar kvar på samma IT-företag i Stockholm. Han trivs med andra ord. Kollegorna är bra, arbetsuppgifterna roliga och nuvarande chefen är schysst. Det är därför han väljer att vara anonym. För chefen som Jonas hade då när barnen var små jobbar inte kvar.
– Det känns överspelat, jag tror ingen annan på jobbet känner att de inte kan vabba. Men jag har andra vänner med arbetsgivare som saknar förståelse för att livet kommer emellan ibland. Tror verkligen någon att man vill vabba hela tiden?
Chefen som Jonas hade då sa aldrig rakt ut att Jonas inte fick stanna hemma när barnen var sjuka. ”Det var han för smart för”, säger Jonas. I stället kom chefen med pikar som ”är alla barn sjuka så ofta som dina” och gav oönskade råd som ”ge ungen en Alvedon och skicka henne till dagis”.
Han kom också med förslag om att Jonas skulle slippa vissa uppdrag en tid framöver. Det kan ju låta snällt med att få avlastning, för det var ju vad Jonas behövde.
– Men det kändes mer som en bestraffning på det sätt han lade fram det. Jag kunde samtidigt förstå honom, vissa av mina uppdrag blev lidande. Det var också en stressig period på jobbet för alla.
När chefen föreslog att Jonas kanske kunde jobba hemma när barnen var sjuka sa han ifrån, vilket han är glad att han vågade. Nu när barnen är stora är det en förmån att arbeta hemma om de blir risiga, men då var de för små för att förstå att pappa behövde ringa några samtal och skicka mejl.
– Jag hade bara känt mig ännu mer stressad om jag hade försökt jobba undan på kvällarna när barnen sov lite.
Med tiden blev det precis som svärmor sa, barnen höll sig äntligen friska oftare och vabdagarna blev färre. Visst har Jonas vabbat flera gånger sedan dess, men inte alls i samma utsträckning som då.
Gå inte runt och ha dåligt samvete för jobbet om du vabbar mycket
Jonas relation med chefen blev aldrig riktigt bra, även om han inte vill kalla den för en katastrof. Men när chefen slutade så kände Jonas ändå en viss lättnad.
– Som sagt, livet ställer till det även om man inte har barn. En chef som förstår det får mångfalt tillbaka i form av nöjda medarbetare som inget hellre vill än att göra bra ifrån sig.
Har du något råd till andra som hamnar i samma situation?
– Gå inte runt och ha dåligt samvete för jobbet om du vabbar mycket. Det hjälper ingen. Men känner du ändå så, berätta för din chef eller en kollega. Omgivningen är faktiskt förstående. Sedan tycker jag att man ska dela på vabben om det är två vuxna med i bilden. Att en ska dra hela lasset hemma blir ohållbart.
Får chefen ha åsiker om mitt vabbande?
Nej, det får hen inte. Jonas dåvarande chef förbjud visserligen inte uttryckligen honom från att vabba men var ändå fel ute. En arbetsgivare får inte neka anställda fån att vabba och inte heller lägga sig i hur du mycket du vabbar. Inte heller behöver du lämna inte ett läkarintyg som styrker att dit barn är sjukt.
Läs mer: Allt du behöver veta om vab
– Arbetsgivaren får inte missgynna en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet, som vid vab till exempel. Skulle det ske kan det utgöra ett brott mot föräldraledighetslagen som kan leda till att arbetsgivaren får betala skadestånd, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.
Men det kan ibland vara svårt att bevisa att du missgynnas på jobbet för att du vabbar. Många gånger handlar det precis som i Jonas fall om sura kommentarer och åsikter. Allmänt missnöje från chefen eller att du upplever att kollegor får mer att göra för att du vabbar kan i stället handla om problem med arbetsmiljön.
Oavsett vad, prata med ditt arbetsmiljöombud eller kontakta facket alternativt Diskrimineringsombudsmannen, DO om din arbetsgivaren bråkar när du vabbar.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
