När jag läste den första boken av Carofiglio som översattes till svenska var jag förtjust. När jag nu läser den andra känner jag mig en aning snopen. Det trevande berättandet som jag då upplevde som charmigt, känns nu mest ofullgånget, som nedplitat av en romantiskt lagd tonåring som vill låta cynisk. Nu är inte författaren tonåring, utan en före detta maffiaåklagare med, som det sägs på baksidestexten, "unik kunskap om organiserad brottslighet, korruption och trafficking". Mot den bakgrunden är inte heller historien mycket att hurra för.
