Låglönekonkurrens kommer att gynna gästande företag, som bara behöver betala sina utstationerade anställda minimilöner jämfört med de löner som utgår enligt dagens kollektivavtal. Denna priskonkurrens kommer att leda till att fler utländska företag tar tillfälliga uppdrag i Sverige, inte minst inom tjänstesektorn, resonerar Claes Stråth i utredningen.

Detta anses vara bra för den fria rörligheten över gränserna. Därmed blir precis som i EG-domstolens Lavaldom för ett år sedan denna rörlighet för tjänster viktigare än fackets konflikträtt, som var ämnad att garantera utländska arbetare och tjänstemän samma villkor som värdlandets anställda. En upprörande orättvisa som riskerar att leda till lönedumpning på hela arbetsmarknaden.

Om riksdagen efter tre månaders remissarbete antar utredarens förslag är det upp till parterna att i branschavtal klara ut vilka minimilöner som ska gälla. Claes Stråth, tillika chef för Medlingsinstitutet, räknar med att de blir högre än nuvarande avtals så kallade lägstlöner. Forskning visar att sådan press uppåt slår ut arbetstillfällen.

Vad som får ingå i "den hårda kärnans" (utstationeringsdirektivet) minimilön tillhör ändå det bästa med utredningen. Grundlönen får byggas på med olika klossar. Det kan vara semestertillägg, OB-tillägg och övertidsersättning. Andra klossar är erfarenhet, kvalifikationer och kompetens. Det innebär att Svenskt Näringsliv varken fått gehör för lagstiftade minimilöner eller en enda enhetlig minilön för gästarbetare utan hänsyn till deras yrkeserfarenhet. Däremot är det tvärstopp för pensionspremier, trygghetsfonder eller andra försäkringar ovanpå lönen.

En annan fördel är att fack och arbetsgivare - inte staten - i kollektivavtal ska bestämma villkoren för gästande företag. Av det följer att avtalade villkor gäller även om de är bättre än lagens regler. Den svenska modellen rasar alltså inte ihop som ett korthus trots inskränkningarna i konflikträtten. Minimivillkoren ska inte heller av den utländske företagaren kunna spelas ut mot varandra. De förmånligaste villkoren inom såväl lön, semester, arbetstid och arbetsmiljö i tillämpliga branschavtal ska beaktas.

Utredaren föreslår att den gästande arbetsgivaren ska vara skyldig att visa upp papper på att företaget ämnar följa svenska minimivillkor eller redan tillämpar motsvarande villkor i hemlandet. Facket ska fortlöpande under de månader uppdraget pågår ha rätt att kontrollera att så ockå sker. Unionen har kraftigt protesterat mot denna så kallade bevisregel. Både TCO. LO och Saco har här allvarliga invändningar.

Facken undrar hur kontrollen ska kunna genomföras. Det gästande företaget kan visa upp ett papper för facket och ett annat för sina anställda. De senare vågar troligen inte berätta hur det verkligen förhåller sig. LO:s och TCO:s representanter i utredningens referensgrupp har hittills förgäves lobbat för ett bekräftelseavtal, där arbetsgivaren skulle förbinda sig att följa svenska minimivillkor och därmed ge facket möjlighet till insyn.

Bevisregeln ser ut att kunna bädda för nya Lavalblockader även efter ändringar i utstationeringslagen och mbl. Om facket har skälig misstanke att den utländske entreprenören inte håller sitt löfte ska Arbetsdomstolen slita tvisten. Det kan ta flera år. Då är entreprenaden sedan länge avslutad. För att sätta tryck i frågan måste facket alltså osäkra konfliktvapnet och tvinga AD till ett snabbt interimistiskt beslut. Konflikt är ju tillåten för att genomdriva minimivillkoren.