I Sverige är det oftast omöjligt att avgöra vad någon jobbar med bara genom att titta på personens efternamn. Här finns inte massa kockar som heter Kock, snickare som heter Snickare eller ekonomer som heter Ekonom.
Men ibland vill slumpen att namnen ändå sammanfaller med yrket. Den typen av namn brukar kallas aptonymer – en relativt ny beteckning som betyder ungefär ”passande namn”. Några av de mer välkända exemplen är Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, Lisa Frost, meteorolog på SMHI och Robert Tennisberg som är sportjournalist.
Bland de lite roligare finns Rolf Rånman, före detta säkerhetsansvarig på Handelsbanken och Benny Ruus som fram till 2009 var ordförande för Motormännens helnykterhetsförbund.
Mer okända är kanske Sandra Ribba som har tagit hem SM-guldet i stavhopp och kiropraktorn Eva Kramp – som bland annat arbetar med idrottsrelaterade skador.
Fast det finns också ett och annat exempel på människor som mer medvetet heter det de gör. En av dem är båtbyggaren och ensamseglaren Sven Yrvind. Han hette från början Lundin, men ville heta något unikt och mer passande.
– Jag höll på med uppfinningar och ville att folk skulle kunna hitta mig. Sven Lundin var det många som hette, så jag tog mig ett nytt namn. Ett bättre, säger han.
Var det svårt att komma på vad du skulle heta?
– Ja. Jag fick tänka till ordentligt. Men jag hade en båt som hette Bris och det är ju en slags vind. Yrvind är också en slags vind, så jag tyckte att det passade.
För Sven Yrvind är namn och identitet tätt sammankopplade.
– Det är som en skylt man bär på sig. När man träffar någon första gången är ju namnet ofta det man säger först. Nu har jag hetat Yrvind i bortåt 20 år. Det gick väldigt fort att vänja mig av med mitt gamla namn.
Även forskningen har kommit fram till att namn och identitet kan hänga ihop. Emilia Aldrin är universitetslektor i svenska språk vid Högskolan i Kalmar och har undersökt hur nyblivna föräldrar tänker när de ska välja barnets namn. Hon kom fram till att högutbildade kvinnor över 30 år var mer traditionella när det gällde namnval. Deras barn fick ofta äldre namn och namn som fungerar internationellt. Det motsatta gällde för yngre kvinnor med lägre utbildningsnivå.
Enligt Emilia Aldrin speglar namnvalet vilka förväntningar och förhoppningar föräldrarna har på sina barn. De kan i sin tur bli till en självuppfyllande profetia.
– Det finns inte ett automatiskt samband mellan namn och till exempel yrke, men samtidigt påverkas vi av namnet eftersom vi blir bemötta utifrån det, säger hon till Vetenskapsrådets sajt forskning.se.