Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Övervikt blev inte prövat i domstol

Sören Bergström blev uppsagd på grund av sin övervikt. Unionen krävde 130 000 kronor i skadestånd för diskriminering, men nu har parterna kommit överens innan ärendet nått domstol.
– Jag är glad att det är över men hade velat få en ursäkt, säger Sören Bergström.
Lina Björk Publicerad
Åke Ericson
Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte. Åke Ericson

Arbetet som resande tekniker var stundtals fysiskt krävande. Sören Bergström reparerade städmaskiner hemma hos kunder, vilket ibland krävde att han låg på golvet och mekade. Efter en långsamt eskalerande viktuppgång hade kroppen börjat värka. Han fick svårt att göra vissa rörelser då det gjorde för ont.

Under hösten förra året sades han upp på grund av personliga skäl efter nästan 20 år hos arbetsgivaren. En av anledningarna var hans övervikt, vilket fick Unionen att stämma maskinföretaget på sammanlagt 130 000 kronor i diskrimineringsersättning. Vikt är inte någon diskrimineringsgrund, men förbundet menar att hans övervikt orsakat honom funktionsnedsättningar som gjorde det svårt för honom att utföra vissa arbetsuppgifter.

Läs mer: Sören blev uppsagd för sin övervikt

Nu har parterna ingått en förlikning, alltså kommit överens innan ärendet nått domstolen. Sören Bergström är glad att tvisten är över, men någon upprättelse känner han inte.

– Alternativet att gå hela vägen till domstol kändes sämre för det har varit en väldigt jobbig tid. Dessutom vet man ju inte hur det hade gått, så på det här sättet visste jag att jag skulle få kompensation för att de gjort fel. Hur mycket det blev behöver ingen annan veta. Men jag saknar en ursäkt från företaget, säger han.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

Övervikt kopplad till en funktionsnedsättning kan kräva att företag gör anpassningar på arbetsplatser för att leva upp till de krav som sätts på en arbetsgivare, i annat fall kan det vara diskriminering. Men det är få fall som gått till domstol och oprövad mark. Att Sörens ärende förlikades innan det kom en dom innebär också att parterna inte får besked om hur tingsrätten skulle ha sett på saken.

    Diskriminering

    Det finns sju olika diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Vikt är ingen diskrimineringsgrund men däremot funktionsnedsättning:

    • Kön
    • Könsöverskridande identitet eller uttryck
    • Etnisk tillhörighet
    • Sexuell läggning
    • Religion eller annan trosuppfattning
    • Funktionsnedsättning 
    • Ålder

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

    1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
    Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
    Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
    Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
    En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

    Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

    Kameran fångade privata samtal

    I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

    Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

    Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

    - Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
     

    Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

    Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

    Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

    Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

    Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

    Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

    - Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

    Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

    - Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

    Gör så här om du blir inspelad

    Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

    - Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

    Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

    Kameror på jobbet – det här gäller

    • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
    • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
    • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
    • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

    Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten