Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Otrygg tillvaro för översättare

Digitala plattformar som förmedlar uppdrag till översättare tar inget arbetsgivaransvar – trots att de ofta kontrollerar deras arbete. Översättaren Burkhard Schlösser får 90 procent av sina uppdrag via plattformar.
Publicerad
Daniel Nilsson
"Löneutvecklingen har helt stannat av", berättar översättaren Burkhard Schlösser. Daniel Nilsson

Många har bilden av att gigekonomin handlar om dem som erbjuder hemleveranser, taxiverksamhet och andra tjänster som inte kräver hög utbildning. Men översättare av facklitteratur, som ofta har studerat flera år på högskolan, är en yrkesgrupp som började få uppdrag via plattformar ungefär samtidigt som taxiföretaget Uber bildades 2009.

– Det har blivit det allt mer dominerande sättet att få uppdrag för dem som jobbar med facköversättning, säger Bertil Rolandsson, docent i sociologi, som har gjort en studie om arbetsförhållandena på översättningsplattformar i Sverige och Finland.

Utvecklingen började enligt honom i samband med finanskrisen 2008. Den bilden bekräftas av Burkhard Schlösser, som har arbetat heltid som översättare sedan 1997.

– Innan finanskrisen hade jag alltid en personlig relation till kunderna om uppdraget och priset. När krisen kom slutade de att ringa från en vecka till en annan. Och de kunderna kom aldrig tillbaka.

Läs mer: Gigjobbare kan ha rätt till sjuklön

I dag får han 90 procent av sina uppdrag via översättningsplattformar.

Ersättningen i branschen har varit densamma de senaste 20 åren, ofta en krona per ord. En anledning antas vara att det har kommit många översättningsprogram som gör att uppdragsgivarna tycker att översättarna hinner översätta mer på samma tid.

Det blir som på 1800-talet

Att fördelning av uppdragen nu ofta sker via arbetsplattformar kan också ha bidragit till att löneutvecklingen helt har stannat av.

– Vi vet inte vilket förhandlingsutrymme vi har eftersom vi varken vet vilka priser våra kollegor tar eller vilka marginaler plattformsföretagen har gentemot slutkunden, säger Burkhard Schlösser.

Han är egenföretagare, liksom de flesta som tar översättningsuppdrag via plattformar. Det är en frihet att kunna säga nej till uppdrag. Men han måste själv stå för semesterersättning och sjuklön.

– Jag har inte haft en enda sjukdag. Men jag har ju varit sjuk förstås, säger Burkhard Schlösser.

Översättningsplattformarna ser sig inte som arbetsgivare. Men det är alltså hur stor kontroll de har över översättarna som avgör om de enbart förmedlar uppdrag eller om de har ett arbetsgivaransvar. Och det finns flera exempel på hur plattformarna styr översättarna. Flera plattformar kräver till exempel att översättarna arbetar med just deras översättningsprogram.

Läs mer: Plattformsföretag ser sig inte som arbetsgivare

– Ibland tar företaget betalt av översättarna för att de ska få tillgång till deras verktyg. Det blir som i slutet av 1800-talet, när arbetsgivarna drog av på lönen för att förse arbetare med verktyg. Det är en pressad situation, säger Bertil Rolandsson.

Vissa plattformar har också ett rankingsystem – ett sätt att garantera att kunderna får översättningar av god kvalitet. Rent praktiskt går det ofta till så att en översättare på plattformen rättar en översättning och ger översättaren ett betyg. Betyget påverkar sällan ersättningen, däremot vilka och hur många uppdrag översättarna får. Men ibland går inte jobbet till den som har högst betyg, utan till den som begär lägst ersättning.

Och om en slutkund inte betalar händer det också att plattformar håller inne betalningen till översättaren.

Det finns alltså, enligt Bertil Rolandsson, exempel där plattformarna verkar kontrollera översättarna så mycket att det borde utredas om de i själva verket inte har ett arbetsgivaransvar.

– Om arbetsgivaren tillhandahåller verktyg och sätter betyg på översättarna skulle det kunna förstås som att de har ett arbetsgivaransvar. Det vore bra om någon drev ett fall, så att vi får reda på om de här plattformarna behöver ta ett arbetsgivaransvar – och därmed stå för exempelvis semesterersättning, pensionsavsättningar och sjuklön, säger han.

Kollega har kontaktat företrädare för två stora översättningsplattformar, men båda har avböjt att bli intervjuade.

Text: Kamilla Kvarntorp

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.