Ungdomsarbetslösheten har stigit långsamt sedan 2000. En oroande utveckling anser Almega som nu har tagit fram tre förslag som ska ge unga jobb.
- Det handlar om att göra det lättare att anställa, att förbättra relationerna mellan landets utbildningar och näringslivet och sist men inte minst möjliggöra för nya branscher, säger Jonas Milton, vd för Almega.
Almegas första förslag handlar om så kallade introduktionsavtal, där lönen under det första året uppgår till 75 procent av ingångslönen. Ett sätt att göra ingångsbarriären för unga på arbetsmarknaden lägre. Ett bra förslag, men inte nytt, berättade Unionens forbundsordförande Cecilia Fahlberg under ett seminarium i Almedalen.
- Vi har haft avtal om introduktionsanställningar sedan många år tillbaka. Däremot så används de inte så ofta. Många företag i dag har hög arbetsbelastning och krav på snabb produktion. Då är det svårt att avsätta en anställd som ska handleda en introduktionsanställd. Det vi måste göra är att sätta oss ned och fundera vad vi kan göra åt detta tillsammans. Det är ett ömsesidigt åtagande.
Almegas andra förslag handlar om att hitta system som gör det enklare för högskolestudenter att ta steget in i arbetslivet. I Sverige jobbar få studenter under sin studietid. De som gör det, arbetar inte inom det yrke de utbildar sig till.

- Majoriteten av alla arbetsgivare tycker att det är viktigare att man kan visa att man kan jobba snarare än vad som står i cv:t. Tar man steget n i arbetslivet tidigare, kan företagen också ta tillvara på kompetens som annars skulle kommit långt senare, säger Jonas Milton.
Enligt förslaget ska studenterna arbeta cirka 10 till 15 timmar per vecka hos ett företag eller organisation i en bransch som är relevant för deras pågående utbildning.

Även arbetsuppgifterna ska vara relevanta för det område de utbildar sig inom, men ska vara sysslor som annars fått vänta, för att inte ersätta befintliga anställda.

- Idén är god, men jag är rädd att man på detta sätt konkurrerar ut andra grupper som också har svårt att komma ut i arbetslivet, så som utrikesfödda och funktionsnedsatta, säger Clas Olsson, chef för analysavdelningen på Arbetsförmedlingen.
Slutligen föreslår Almega att man ska införa skatteavdrag för it-tjänster i hemmet, ett så kallat RIT-avdrag. Avdraget skulle omfatta tjänster som installationsssupport men också support på plats i samband med olika it-relaterade problem.

- Avdraget ska bygga på samma princip som RUT- och ROT-avdragen, som skapat tusentals nya jobb, samtidigt som de gjort människors vardag enklare, säger Jonas Milton.
Enligt en undersökning som Almega låtit göra, svarar 72 procent att de är positiva till ett RIT-avdrag.

- Jag är tveksam till hur mycket jobb det faktiskt skapar, men förslaget riktar sig till unga människor och kan det skapa företagande, så visst, varför inte? säger Cecilia Fahlberg.
Clas Olsson är inte lika positiv.
- Anledningen till att RUT- och ROT-avdragen gått bra är för att det fanns en enorm svart marknad innan. Det handlade om att göra svarta jobb vita. Jag tror inte att den problematiken finns på samma sätt inom denna bransch.