Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Chefen har rätt att avbryta din semester

Din arbetsgivare kan beordra dig att avbryta din semester. Men det måste finnas mycket starka skäl, annars kan du få skadestånd.
Ola Rennstam Publicerad
Kvinna står med ena foten barfota på en strand och den andra i en klacksko på ett golv.
Om arbetsgivaren avbryter den beviljade semestern utan att det finns synnerliga skäl kan facket begära skadestånd i en förhandling. Foto: Shutterstock

Allt fler tjänstemän arbetar under sin semester. Och ännu fler känner att de måste vara tillgängliga under ledigheten. Det visade en rapport som Unionen presenterade i onsdags. Det blir också allt vanligare att arbetsgivaren kräver att man ska avbryta semestern för att komma in och arbete.

Som anställd är du inte skyldig att vara anträffbar under semestern. Däremot kan du inte neka om arbetsgivaren beordrar dig att avbryta ledigheten för att komma in och arbeta. Det krävs dock att arbetsgivaren har synnerliga skäl för att avbryta eller dra in redan beviljad semester.

– Med synnerliga skäl menas sådant som inte kunnat förutses. Till exempel om det skulle inträffa något som hela företaget står och faller med. Arbetsgivaren kan inte skylla på dålig planering, att man exempelvis måste in med lönerna, vilket är väldigt vanligt bland dem som jobbar med löneadministration, säger Anders Eriksson, rådgivare på Unionen Direkt.

Arbetsgivaren är skyldig att ersätta den ekonomiska skada som uppstår som till exempel kostnader för att boka om en redan betald resa.

Om arbetsgivaren avbryter den beviljade semestern utan att det finns synnerliga skäl kan facket begära skadestånd i en förhandling. Detta sker oftast i efterhand, vilket innebär att det är viktigt att arbetstagaren först gör som arbetsgivaren beordrat.

– Vi rekommenderar våra medlemmar att först och främst ta kontakt med facket.  Vi vill absolut inte sätta en prislapp på vad det kostar att bryta semestern. Vad det är värt måste arbetstagaren själv ta ställning till. Men vi rekommenderar att om man överhuvudtaget ska gå med på att bli inkallad ska man naturligtvis se till att få extra betalt och få semestern vid ett senare tillfälle, säger Anders Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Röda dagar 2026 - maximera ledigheten

Hur ska man ta ledigt för att maximera ledigheten 2026? Med hjälp av klämdagar och planering går det att få lång ledighet 2026. Så här fixar du påskledighet och julledighet. Totalt finns det 13 röda dagar – varav sju infaller på en vardag 2026.
David Österberg Publicerad 6 november 2025, kl 06:02
Röda dagar 2026 - så maxar du ledigheten. På bild en strand med siffrorna 2026 skrivet i sanden.
Maximera ledigheten över påsk, 1 maj, Kristi himmelfärdshelgen och julen 2026. Här är röda dagar och helgaftnar 2026 och så får du ledigt på storhelger och julen. Foto: Colourbox.

Om du tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa ledigheten med hjälp av röda dagar och helgaftnar 2026 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2026. Med sju semesterdagar vid julen kan du vara ledig 18 dagar om du har klämdagar.

Totalt finns det 13 röda dagar 2026. Sju av dem är på en vardag. Påsken infaller ganska tidigt 2026: påskafton är den 4 april. Påsken kan infalla mellan den 22 mars och 25 april.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Många jobbar halvdag dagen innan en röd dag. 

 

Röda dagar och helgdagar 2026

1 januari (torsdag) Nyårsdagen

5 januari (måndag) Trettondagsafton

6 januari (tisdag) Trettondagen

3 april (fredag) Långfredagen

4 april (lördag) Påskafton

5 april (söndag) Påskdagen

6 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (fredag) Första maj

14 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

24 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (lördag) Sveriges nationaldag. Obs! De flesta kollektivavtal ger rätt till en annan ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller helgdag.

19 juni (fredag) Midsommarafton

20 juni (lördag) Midsommardagen

31 oktober (lördag) Alla helgons dag

24 december (torsdag) Julafton

25 december (fredag) Juldagen

26 december (lördag) Annandag jul

31 december (torsdag) Nyårsafton

Fotnot: Aftnar som julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

 

Maxa ledigheten 2026 så här

Påsken, 10 lediga dagar

Påsken infaller ganska tidigt i år. Skärtorsdagen är den 2 april. Tar du ledigt fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 3 april till den 12 april. Det går såklart också att ta fyra semesterdagar innan påsken och också få tio lediga dagar: 28 mars till 6 april.

Första maj, nästan 9 lediga dagar

Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april är du ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.

Du kan också ta ledigt 27, 28 och 29 april och på så sätt bara jobba en halvdag på nio dagar. Inte så blodigt, ju.

Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar

Om du har klämdagar har du möjlighet till riktigt lång ledighet här. Ta semester 11, 12 och 13 maj, så får du nio lediga dagar när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 15 maj.

Jul och nyår, 18 lediga dagar

Jul och nyår är halvbra 2026, ur ett ledighetsperspektiv, eftersom annandagen är på en lördag. Men du kan ändå få 14 lediga dagar med hjälp av bara fem semesterdagar. Ta semester 28, 29, 30 december och 4 och 5 januari så kan du vara borta från arbetet mellan 24 december och 6 januari.

Du kan också fläska på och dessutom ta semester den 7 och 8 januari och på så vis vara ledig i 18 dagar i sträck.