Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Finnar kan snuva dig på jobbet

En person blev nekad anställning på grund av sin dåliga hy. Helt okej enligt lagen, som inte ser diskriminering på grund av utseende som ett brott.
Petra Rendik Publicerad

Igår skrev Aftonbladet om en kvinna som hade sökt jobb som receptionist på ett yogacenter i Stockholm. Hon nekades anställning för att hon har svår akne i perioder. Ägaren till centret skyllde på att den fuktiga miljön inte är bra för en person med akne och att dålig hy kan skapa oroskänslor hos kunderna.

Eftersom utseende inte omfattas av diskrimineringslagen är det inte mycket en person kan göra om hon eller han bli nekad jobb för att ansiktet eller kroppen inte faller arbetsgivaren i smaken. Däremot kan klädstil i vissa fall, till exempel om en man inte får jobbet för att han bär kjol, kvala in som en av diskrimineringsgrunderna.

- Skyddet för den som inte är anställd är fruktansvärt svagt. Men om du är anställd och det kommer en ny chef som tycker att du inte är snygg nog att sitta kvar i receptionen, då kan du inte bli uppsagd. Utseende är inte en saklig grund för uppsägning, säger Gunilla Bäcklund, ombudsman på Unionen.

Om en medlem blir nekad ett jobb på grund av utseendet och vänder sig till Unionen skulle man antagligen ta ett samtal med DO, bara för att säkerställa att det inte rör sig om diskriminering. Fast så mycket mer kan facket inte göra eftersom det inte finns en rättslig grund att stämma på säger Gunilla.

- Det är illa att vi inte har tröst i såna här lägen. Det går mot mer ytlighet i samhället och mindre mot om du är duktig eller inte. Vi ser redan att vissa företag, som vill anställa folk, gör det genom tävlingar och omröstningar på nätet. Värsta scenariot är att vi om några år har utslagningstävlingar om jobben som är rena dokusåpor. Då kommer det bara att handla om yta, utseende och fjäsk.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.