Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
- Det är bra att vi byter, det är roligt att vara längst fram och träffa människor men ibland är det skönt att sitta i växeln där det går på rutin och varva ner lite, säger Gisela som även ansvarar för bokningen för bland annat konferenslokaler och p-platser.
Hur kom det sig att du blev receptionist?
- Jag har haft olika arbeten inom vården och ville bli sjuksköterska men under utbildningen kom jag underfund med att jag trivdes väldigt bra som receptionist som var ett av de yrken jag hade provat på tidigare. Jag har jobbat på Unionen (och Sif) i tio år.
Vilken utbildning behövs?
- Man ska kunna telefonengelska, ett växel- och ett hänvisningssystem. Jag jobbar också med ett bokningsprogram. Systemen förändras och jag har gått på många kurser sedan jag började.
Vad har du för arbetstider?
- Från åtta till fem när jag sitter i receptionen och från åtta till fyra när jag svarar i telefon.
Vad är det bästa?
- Tiden går så vansinnigt fort. Det kommer besök, man svarar på mejl, telefonen ringer. Plötsligt är det dags att gå hem. Jag har haft jobb där man måste sitta av tiden, det gillar jag inte. Här känner jag mig effektiv och behövd.
- Jag träffar många trevliga människor under dagen och samarbetet med mina närmaste kollegor fungerar mycket bra. Att vi sitter centralt (Olof Palmes gata) är också en fördel.
... och det sämsta?
- Stressen. Det kan bli rörigt när man hela tiden bli avbruten. Vissa saker får man inte glömma. Övriga i huset kan flexa men det fungerar inte för oss. Likaså är det svårt att utnyttja den timme vi har fått av arbetsgivaren för att gå och träna.
Vad ska man ha för egenskaper för att passa som receptionist?
- Det är viktigt att tala tydligt och svara koncist och inte vara för långrandig, tanken är ju att samtalen ska slussas vidare. Vi ska också vara flexibla och kunna anpassa oss efter den vi pratar med. Vissa personer är skämtsamma och då kan vi skoja tillbaka, andra är mer allvarsamma eller fåordiga, vi får hela tiden avvakta och läsa av.
- En receptionist måste ha förmåga att göra många saker samtidigt. Hon eller han ska vara noggrann, personen som ringer vill ju hamna på rätt ställe. Det får heller inte bli dubbelbokningar eller bokning av fel lokal. Det är också jätteviktigt att kunna passa tider. Folk måste kunna lita på att receptionen och växeln öppnar åtta och inte senare.
Får ni många besvärliga samtal?
- Ja, så gott som varje dag har vi några. Man försöker vara professionell men vissa dagar har man inte det tålamod man önskar att man hade. Jag kan stå ut med ganska mycket utan att ta det personligt. Om någon börjar svära säger jag att de får återkomma när de har lugnat ner sig. Det är svårare att handskas med upprörda människor öga mot öga. Förr hade vi en del narkomaner som slank igenom dörrarna och var hotfulla men det är lugnare nu.
- Stämningen är generellt bra och till övervägande del är det bara trevliga människor i huset.
Är du nöjd med din lön?
- I dagsläget är man lyckligt lottad om man har en lön. När det gäller kvinnodominerade yrken så skiljer sig inte fackförbund från andra arbetsplatser. Det är klart att man skulle önska sig en högre lön, men jag uppskattar också att trivselfaktorn är hög. Med de viktiga utåtriktade kontakter vi har borde receptionistjobbet vara högre prioriterat enligt min mening.
Vilka förmåner har du?
- Året ut så har vi rikskupongerna kvar och vi har också ett friskvårdsbidrag på 2000 kronor per år.
En receptionist som bland annat tar emot besökare och gäster, informerar och hänvisar till plats, lokal och person, sköter in- och utpassering samt kopplar telefonsamtal, ligger enligt Unionens Marknadslöner 2009 i löneintervallet 19 200 - 22 500 kronor i månaden. Lönen är dock individuell och påverkas av typen av arbetsuppgifter, hur du utför dem, graden av ansvar med mera.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden