Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

SSA-lärare

Tibor Erdös i Göteborg är bland annat SSA-lärare (svenska som andraspråk) på ABF, där han jobbar med grundskole- och gymnasieelever.
Eva Karlsson Publicerad
Tibor Erdös är passionerad lärare.

Har länge har du varit lärare?   

- I nio år. Jag har haft möjlighet att jobba som lärare i ungerska för diplomater på Finska ambassaden i Ungern och på diverse språkskolor där jag undervisat i svenska och engelska. En av de mest intressanta arbetsuppgifterna jag haft var på ett universitet nära Budapest, där jag fick vara med att etablera den svenska undervisningen.

Hur kom det sig att du blev lärare?

- Roligt att du frågar. Jag vet inte riktigt. Jag har alltid varit språkintresserad och egentligen har jag huvudsakligen läst språkvetenskap. Lärarutbildningen verkade som en bra kombination till de flesta humanistiska ämnen. Det var nog därför. Men i dag är jag väldigt passionerad när det gäller läraryrket. Jag har haft några oerhört karismatiska lärare under min skolgång och de har varit förebilder för mig.

Vad behöver man för utbildning?

- Just för att kunna undervisa i SSA så har du antingen SSA-programmet eller det vanliga lärarprogrammet plus SSA-kurser vid sidan om. Det finns ganska många SSA-lärare som saknar behörighet. 30 poäng brukade räcka förut. Väldigt många har lärarexamen i svenska till exempel, men inte i svenska som andraspråk.

- Jag tycker att grundskole- och gymnasierektorer borde inse vilken stor betydelse hemspråksundervisning och SSA-undervisning har för en elev som inte har svenska som modersmål. Ju högre nivå man har på sitt modersmål, desto lättare och effektivare blir det att uppnå modersmålsliknande språkkunskap på sitt andraspråk. Många rektorer saknar kunskap och utbildning inom SSA, men jobbar i multietniska skolor. Man uppnår inte ett bra resultat med endast vanlig svenskundervisning.

Vad är det för skillnad på SSA (svenska som andraspråk) och SFI (svenska för invandrare)?

 - SFI-undervisning riktar sig mot nyanlända invandrare, medan svenska som andraspråk riktar sig mot studenter som har ett annat modersmål än svenska, men är uppvuxna här eller har tidigare kunskaper i svenska på annat sätt.

- Jag tycker att svenska som andraspråk skulle vara intressant även för studenter som har svenska som modersmål. De skulle få en bättre förståelse för sitt eget språk. Även lärare i svenska blir mer förstående efter en kompetensutökning i SSA. Men jag skulle vilja föreslå att ämnet kallas för Svenska för flerspråkiga elever. Det låter mer positivt.

Regeringen lär ha planer på ett nytt upplägg?

- De pratar om ett så kallat "ekonomiskt incitament", det vill säga en bonus för SFI-studenter som anstränger sig. Underförstått: Det är många som inte gör det, enligt regeringen. Jag tycker att förslaget är orättvist. Ska en student som har akademikerbakgrund och tyska eller holländska som modersmål få mer pengar, för att han klarat SFI inom några månader, än en akademiker som har somaliska, persiska, kinesiska eller ryska som modersmål och som har helt andra förutsättningar? Bonussystemet kan skapa otillräcklighetskänsla och dålig stämning.

- Jag hade hellre välkomnat någon form av stipendium. Att anordna praktikplatser skulle hjälpa mer och mindre klasser skulle också underlätta för eleverna.

Vilka är dina elever och hur många är det i varje klass?

- Mina elever i grundskolan och gymnasiet har turkiska och kurdiska som modersmål, det är både tjejer och killar. De vuxna är väldigt blandade. Allt från estniska, persiska, urdu, japanska, kinesiska, engelska till tigrinja. Könsfördelningen är också blandad. I de vuxna grupperna har jag oftast runt 30 studenter, medan det i grundskole- och gymnasiegrupperna är max runt 14-15.

- Jag jobbar på eftermiddagar och kvällar, eftersom mina studenter gör detta efter skolan. De får extrahjälp i många kärnämnen. De får dessutom ett helt annat perspektiv på det svenska språket.

Vad i svenskan är svårast respektive lättast att lära sig?

- Det är svårt att besvara denna fråga, eftersom det är så olika för olika inlärare. Vad man har för modersmål spelar stor roll. Har man andra främmande språk med sig i bagaget är det alltid lättare att jämföra språk och använda sig av tidigare inlärningsmetoder. Jag tror att ordföljden och användning av prepositioner är bland de svåraste (även för svensktalande ha ha) och användning av adverb, språkmelodin eller om det ska heta "en" eller "ett" är återkommande problem.

Vad är roligast med ditt jobb?

- Studenternas "aha-upplevelser" när de förstår. Sen är det helt fantastiskt när man träffar på gamla SFI-studenter som fått jobb och talar hur bra svenska som helst. Då är min dag räddad. Jag tycker också om att sätta ihop studiematerial. Det är utmanande och ett kreativt arbete.

- Jag möter alla möjliga intressanta människor i mina klasser: forskare, kallskänkor, universitetsstuderande, sångerskor, läkare, pizzabagare, arkitekter, akrobater, veteransoldater...

Vad är sämst eller mindre roligt?

- Det är mycket stress och ansvar. Men pappersarbetet är nog värst. Vi lärare jobbar verkligen häcken av oss. Jag har däremot bara upplevt uppskattning från elever än så länge.

Är det här ditt drömjobb?

- Alla mina jobb är mina drömjobb. Läraryrket kan man inte göra halvhjärtat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag håller två SFI-kurser på en annan skola för vuxna (Competens AB).

- Sedan februari i år jobbar jag också som programchef för Sverige på The Nordic House Foundation. Det är ett ungerskt kulturinstitut som marknadsför nordisk kultur i Ungern. Vi letar efter intressanta artister, konstnärer och alla som kan representera Sverige och vill visa upp sig för den oerhört kulturintresserade ungerska publiken. På den senaste festivalen presenterade vi nordiska deckarförfattare och filmer i olika sammanhang. Än så länge har jag oregelbundna arbetstimmar med detta projekt, så jag känner inte att det krockar med mina andra jobb. Runt festivalerna blir det dock mycket mer tidskrävande.

Är du nöjd med din lön?

- Det skulle vara lättare att svara på denna fråga om jag bara hade jobbat heltid någonstans. Som deltidsanställd får jag bra betalt. Men jag vet att det finns folk som tjänar betydligt mer än vad jag gör.

- Jag tror att jag ändrade min syn på jobb och fritid för några år sedan när min mor var svårt cancersjuk. Mina prioriteringar har förändrats.

Har du betalt sommarlov?

- Nej, det har jag inte. Men det borde jag ha förstås. Det får bli en förhandlingsfråga framöver.

Vad gör du helst när du är ledig?

- Jag reser så ofta jag har möjlighet, eftersom jag har släkt och goda vänner i andra länder. Dessutom skriver jag ganska mycket. Jag har skrivit en låt till ett soundtrack till en fransk film som börjar distribueras i höst i Frankrike. Min låt heter Sally och sjungs av den franska artisten Milkymee. Filmen heter Domaine och Beatrice Dalle har huvudrollen. Du kanske kommer ihåg henne från Betty Blue (37,2 Le Matin). Alla vi som har jobbat med projektet är hur uppspelta som helst. Jag hoppas verkligen att filmen kommer till Sverige.

Fakta

Enligt Unionens marknadslönebedömning har den lärarkategori där SSA-lärare ingår en månadslön på 23 500-28 000 kronor.

Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.