Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fackligt stöd för videorekrytering

Unionenklubben på Tre ställer sig bakom den udda rekryteringskampanjen där kunderna får rösta fram vilken sökande som ska få jobb på företagets kundtjänst.
Johanna Rovira Publicerad

Tjugofem arbetssökande har spelat in korta presentationer av sig själva och lagt ut på företagets hemsida. Sedan är det upp till var och en som besöker hemsidan att ge poäng till de kandidater de finner bäst lämpade. De tio som fått högst poäng när kampanjen slutar längre fram i maj, kommer att få träffa företagets personalchef som har tre jobb att besätta.

- Arbetsgivaren har förhandlat detta med oss och vi ställer oss positiva till kampanjen, säger Egil Bjarkö, ordförande på den 270 personer starka Unionenklubben på Tre.

- Vi vill öppna för nya vägar in i företaget, och så länge det inte är enda sättet att få anställning på Tre, så är vi för det. En sådan här kampanj kan uppmuntra grupper som tycker det är svårt att hacka ner ett cv och söka jobb på vanligt sätt och många tycker det är häftigt att synas offentligt.

Åsa Erba Stenhammar, ombudsman på Unionens förhandlingsenhet, är dock skeptisk till rektyreringssättet. Att gå ut offentligt som arbetssökande och sedan inte få tillräckligt med röster för att få jobb, kan ge självförtroendet en rejäl knäck, befarar hon.

- För en arbetssökande i en tid då det inte finns så mycket jobb kan det upplevas som att man inte har något annat val än att gå med på det här. Den som blivit anvisad jobbet från arbetsförmedlingen och säger nej för att man inte vill lägga ut sig offentligt, riskerar dessutom att stängas av från a-kassan, säger Åsa Erba Stenhammar.

Egil Bjarkö säger att han har full förståelse för Unionens invändningar, men att klubben och förbundet ser på frågan ur olika perspektiv.

- Vi ser till våra medlemmars intresse och vi har förtroende för att det sköts snyggt, säger Egil Bjarkö.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.