Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen begär Kalmarföretag i konkurs

Det lät bra. En kinesisk etablering skulle ge Kalmar 800 jobb, något som välkomnades i spåren av flera företagsnedläggningar. Nu begär Unionen företaget i konkurs, eftersom lönerna inte har betalats ut.
Linda Svensson Publicerad

Planerna för kinesiska Fanerdun var stora när de valde Kalmar som sin europeiska etableringsort 2006. 800 jobb skulle erbjudas kalmariterna, centret skulle bli 1 000 kinesiska företags skyltfönster mot Europa. Av det blev intet. Sedan en tid tillbaka har företaget brottats med stora ekonomiska problem. Byggföretaget NCC har krävt miljonbelopp, liksom Kalmar kommuns industrifastighetsbolag. Men Kalmars skattebetalare kan trots det känna sig lugna.

- Vi har inte gjort någon förlust, tvärtom. Vi har gått 21 miljoner kronor plus tack vare markförsäljning, säger Christina Karlberg, informationschef på Kalmar kommun.

Att företaget är på obestånd har de anställda fått erfara. Flera personer har blivit utan lön de senaste månaderna. Unionen har nu lämnat in en konkursansökan för en medlems räkning, och har fått i uppdrag att driva frågan för ytterligare två anställda, med annan facklig hemvist.

- En konkurs är en förutsättning för att få ersättning från lönegarantin, säger Henrik Cronier, jurist på Unionen.

Det är tingsrätten som avgör om bolaget ska försättas i konkurs. Först då kan den statliga lönegarantin träda in.

Fanerdun är inte det första bolag som Unionen begär i konkurs, och sannolikt heller inte det sista. De bistrare tiderna märks tydligt.

- Det har ökat markant. Det är rätt påtagligt faktiskt. Det är otroligt viktiga ärenden för våra medlemmar. Det är nästan det värsta som kan hända att lönen inte kommer och man har en massa räkningar att betala, säger Henrik Cronier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.