Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Slopad bonus mest symbolhandling

Regeringen tänker avskaffa bonusar för cheferna i statliga bolag. Det får tolkas främst som en vink till resten av näringslivet, för de ekonomiska effekterna är marginella.
Linda Svensson Publicerad

De nya riktlinjerna som regeringen väntas besluta om inom kort innebär att rörliga lönedelar, dock inte provisionslön, slopas i de onoterade företag där staten är majoritetsägare, närmare bestämt 51 stycken. Av de 51 företagen har 12 någon form av bonus. Mest har man på Arbetslivsresurs AB, där alla anställda, utom vd, kan få som mest tre månadslöner på ett år.

På Vattenfall Sverige kan de anställda få som mest två månadslöner. Vd har bara fast lön.

- I grunden tycker jag personligen inte om bonussystem över huvud taget. Då är det bättre med vinstdelning. Det är ju en väldig skillnad på två månadslöner för en administratör och en hög chef, säger Lars Carlsson, Unionens klubbordförande på Vattenfall.

Han tror inte att bonusen har den positiva effekt på arbetsmoralen som vissa vill göra gällande.

- Äh, det är skitsnack. Ge dem en riktig lön i stället. Det blir ingen långsiktighet i chefskapet om man stirrar sig blind på kvartalssiffror. För att ett företag ska gå bra långsiktigt måste man ibland fatta beslut som inte ger bra vinster kortsiktigt. Med bonussystem kanske de besluten aldrig blir fattade, eftersom girigheten lyser i ögonen på cheferna.

Staten är även storägare i tre börsnoterade företag: SAS, Nordea och Telia Sonera, där det också förekommer bonusar. De berörs inte av de nya riktlinjerna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.