Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Junior Research Scientist

Christian Eriksson, Junior Research Scientist på Arla Foods utvecklingsavdelning i Stockholm, jobbar framför allt med aromprofileringar.
- Man sitter med näsan i en sorts gasmask och sniffar. Vi är alltid två stycken, det är jag och en kollega från sensoriska avdelningen.
Eva Karlsson Publicerad
Christian Eriksson bedömer aromer på Arla Foods utvecklingsavdelning.

"Kräk" kan de säga om en ost, och förvirrande nog betyder det något positivt.

- Då ingår "kräk" i ett gäng med andra ämnen som bidrar till ostens smak. Äckliga etiketteringar behöver inte alltid betyda att det är en äcklig smak. Det kan också finnas goda fel-smaker. Mjölk till exempel ska inte smaka blåbär eller corn flakes.

Vad gör du om det luktar fel?

- Då får man med lite detektivarbete gå bakåt och se vad som har gått fel i tillverkningen. Om det är själva processen, fodret till kossor eller något annat.

Efter tekniskt gymnasium gick Christian Eriksson den då tvååriga utbildningen till högskoleingenjör på KTH. Han började jobba på Arla 1997. Därefter har det blivit många specialkurser genom jobbet, både interna och externa.

- Jag har gått en jättebra kurs i Amerika som bara handlade om aromkemi.

Vad finns det för regler för "sniffare", får du äta vitlök hursomhelst?

- Man ska helst sniffa på förmiddagen före lunch och inte dricka kaffe före men annars har jag satt upp mina egna regler. Det är viktigt att man är två, man är olika känslig för olika dofter.

- Av någon anledning är tjejer oftast känsligare än killar. Man tror att det har att göra med det gamla jägarsamhället, när mannen var ute och jagade och kvinnan var den som fick lukta på köttet, om det gick att äta eller inte.

Är det kvinnor som jobbar på sensoriska avdelningen?

- Ja, faktiskt, alla fyra är kvinnor. Det är ovanligt många kvinnor på utvecklingsavdelningen. Vi är femton män och fyrtionio kvinnor. Lite snedfördelat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag analyserar svavelföreningar. De bidrar ganska mycket till smaken i produkter som har värmebehandlats. Men jag jobbar inte bara med aromkemi, det kan vara allmän kemi också. Mina uppdragsgivare är ofta produktutvecklarna här på Arla och då kan det till exempel handla om att ta fram analysvärden till näringsvärdesdeklarationen för en ny produkt.

Vad ska man ha för egenskaper för att passa i ditt yrke?

- Man ska vara nyfiken, kvalitetsmedveten och villig att lära sig nya saker. Man ska kunna samarbeta, vi jobbar ofta i projekt.

Hur ser en bra respektive dålig dag ut?

- När jag hinner med allt jag har tänkt är en bra dag. En dålig dag är när maskinerna går sönder. Då kan en hel dag gå till spillo. I somras gick en hel vecka.

Vad är det bästa med jobbet?

- Jag tycker om att jobba med andra människor och det är roligt att få vara med lite överallt. En dag testar man råvaror, en annan dag är man med när de utvecklar recept.

Är det ditt drömjobb?

- Nej, mitt drömjobb är något helt annat. På fritiden är jag en photoshopare. Jag älskar bildbehandling. Att få jobba med det på heltid skulle vara mitt drömjobb. Jag gör kompositioner av olika bilder, jobbar med ljuset och tar bort grejer i bilden som stör. Senast gjorde jag stora canvastavlor och gav bort i julklapp. Jag har gått kurser privat och lärt mig. Någon gång i framtiden kanske jag startar något litet vid sidan om. Jag vill nära den drömmen.

Är du nöjd med din lön?

- Jag tycker att lönen kan vara bättre. Arla brukar alltid säga att de inte är löneledande. Men de behöver ju inte vara sist för det (skrattar). Nej, de är inte sist. Lönen ligger hyggligt. Hade man varit helt missnöjd hade man nog bytt jobb för länge sen.

Har ni gratis mjölk eller något annat extra?

- Förut hade vi en butik med rabatterade produkter men den är nedlagd, det kostade för mycket att driva den. Det händer ganska ofta att vi får någon ny produkt. Det är en liten fördel. Matvaror uppskattas alltid av familj och grannar.

Fakta

- Jag tjänar runt 29 000 kronor i månaden, säger Christian Eriksson som tycker att lönen kunde vara bättre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.