Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Junior Research Scientist

Christian Eriksson, Junior Research Scientist på Arla Foods utvecklingsavdelning i Stockholm, jobbar framför allt med aromprofileringar.
- Man sitter med näsan i en sorts gasmask och sniffar. Vi är alltid två stycken, det är jag och en kollega från sensoriska avdelningen.
Eva Karlsson Publicerad
Christian Eriksson bedömer aromer på Arla Foods utvecklingsavdelning.

"Kräk" kan de säga om en ost, och förvirrande nog betyder det något positivt.

- Då ingår "kräk" i ett gäng med andra ämnen som bidrar till ostens smak. Äckliga etiketteringar behöver inte alltid betyda att det är en äcklig smak. Det kan också finnas goda fel-smaker. Mjölk till exempel ska inte smaka blåbär eller corn flakes.

Vad gör du om det luktar fel?

- Då får man med lite detektivarbete gå bakåt och se vad som har gått fel i tillverkningen. Om det är själva processen, fodret till kossor eller något annat.

Efter tekniskt gymnasium gick Christian Eriksson den då tvååriga utbildningen till högskoleingenjör på KTH. Han började jobba på Arla 1997. Därefter har det blivit många specialkurser genom jobbet, både interna och externa.

- Jag har gått en jättebra kurs i Amerika som bara handlade om aromkemi.

Vad finns det för regler för "sniffare", får du äta vitlök hursomhelst?

- Man ska helst sniffa på förmiddagen före lunch och inte dricka kaffe före men annars har jag satt upp mina egna regler. Det är viktigt att man är två, man är olika känslig för olika dofter.

- Av någon anledning är tjejer oftast känsligare än killar. Man tror att det har att göra med det gamla jägarsamhället, när mannen var ute och jagade och kvinnan var den som fick lukta på köttet, om det gick att äta eller inte.

Är det kvinnor som jobbar på sensoriska avdelningen?

- Ja, faktiskt, alla fyra är kvinnor. Det är ovanligt många kvinnor på utvecklingsavdelningen. Vi är femton män och fyrtionio kvinnor. Lite snedfördelat.

Vad jobbar du med mer?

- Jag analyserar svavelföreningar. De bidrar ganska mycket till smaken i produkter som har värmebehandlats. Men jag jobbar inte bara med aromkemi, det kan vara allmän kemi också. Mina uppdragsgivare är ofta produktutvecklarna här på Arla och då kan det till exempel handla om att ta fram analysvärden till näringsvärdesdeklarationen för en ny produkt.

Vad ska man ha för egenskaper för att passa i ditt yrke?

- Man ska vara nyfiken, kvalitetsmedveten och villig att lära sig nya saker. Man ska kunna samarbeta, vi jobbar ofta i projekt.

Hur ser en bra respektive dålig dag ut?

- När jag hinner med allt jag har tänkt är en bra dag. En dålig dag är när maskinerna går sönder. Då kan en hel dag gå till spillo. I somras gick en hel vecka.

Vad är det bästa med jobbet?

- Jag tycker om att jobba med andra människor och det är roligt att få vara med lite överallt. En dag testar man råvaror, en annan dag är man med när de utvecklar recept.

Är det ditt drömjobb?

- Nej, mitt drömjobb är något helt annat. På fritiden är jag en photoshopare. Jag älskar bildbehandling. Att få jobba med det på heltid skulle vara mitt drömjobb. Jag gör kompositioner av olika bilder, jobbar med ljuset och tar bort grejer i bilden som stör. Senast gjorde jag stora canvastavlor och gav bort i julklapp. Jag har gått kurser privat och lärt mig. Någon gång i framtiden kanske jag startar något litet vid sidan om. Jag vill nära den drömmen.

Är du nöjd med din lön?

- Jag tycker att lönen kan vara bättre. Arla brukar alltid säga att de inte är löneledande. Men de behöver ju inte vara sist för det (skrattar). Nej, de är inte sist. Lönen ligger hyggligt. Hade man varit helt missnöjd hade man nog bytt jobb för länge sen.

Har ni gratis mjölk eller något annat extra?

- Förut hade vi en butik med rabatterade produkter men den är nedlagd, det kostade för mycket att driva den. Det händer ganska ofta att vi får någon ny produkt. Det är en liten fördel. Matvaror uppskattas alltid av familj och grannar.

Fakta

- Jag tjänar runt 29 000 kronor i månaden, säger Christian Eriksson som tycker att lönen kunde vara bättre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?