Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Volvochefer ska få mer pengar

AB Volvos styrelse vill ge möjlighet till ökade påslag för 250 chefer i bolaget. Fackens representanter i styrelsen är kritiska, men har ännu inte avgjort hur de ska agera på bolagsstämman.
Linda Svensson Publicerad
Leif Johansson, vd AB Volvo

Flera kritiker har påpekat att tillfället är synnerligen illa valt. Volvokoncernen säger upp anställda och har ansökt om, men inte fått, statligt stöd, något som statsminister Fredrik Reinfeldt påpekat.

- Nu har vi fått ytterligare ett argument - det finns tydligen resurser i bolaget, säger Reinfeldt till TT.

Enligt ett pressmeddelande som AB Volvos ersättningskommitté skickat ut föreslår man en höjning av de rörliga ersättningarna, bland annat bonus, från max 50 procent av den fasta lönen till max 60 procent. Detta gäller dock inte koncernchefen Leif Johansson. Dessutom föreslås en 50-procentig höjning av taket för tilldelning av aktier i det aktieprogram som de högsta cheferna har. Enligt Finn Johnsson, ordförande för Volvos ersättningskommitté, är höjningarna nödvändiga för att bolaget ska få behålla sina "bra och attraktiva chefer".

Förändringarna kommer inte att nå full effekt förrän fabrikerna gör detsamma, men för många upplevs det som stötande att föreslå höjningar av chefernas ersättningar när anställda i andra änden tvingas lämna sina jobb.

- Vi fackliga representanter i styrelsen hade en annan uppfattning i frågan, men vi är knappast i majoritet i styrelsen, säger Martin Linder, Unionens klubbordförande, tillika arbetstagarrepresentant i Volvos bolagsstyrelse.

Men ni reserverade er inte?

- Nej, det gjorde vi inte.

Kan du förstå att folk finner förslaget stötande?

- Ja, det kan jag absolut förstå.

Beslut i saken ska fattas på AB Volvos bolagsstämma den 1 april. Unionen, som är en av aktieägarna, kommer att representeras av koncernklubben på företaget. Martin Linder kan inte i nuläget svara på om facket kommer att agera mot förslaget på stämman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.