Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Förlagsredaktör

Ingela af Geijerstam på Bonnier Fakta hamnade i branschen av en slump. Hon var lärare och ville pröva något nytt. Det blev journalisthögskolan och efter utbildningen fick hon en förfrågan om att bli förlagsredaktör.
Eva Karlsson Publicerad
Ingela af Geijerstam är förlagsredaktör och ser till att manus blir färdig bok.

- Jag tyckte att det lät som en jättebra kombination med mina båda utbildningar.
Hon har arbetat i branschen i tjugo år, tio av dessa som press- och informationsansvarig, de övriga tio som förlagsredaktör.   

Vad jobbar du med just nu?

- En bok om familjen Tessin, de berömda arkitekterna som skapade Drottningholms och Stockholms slott. Den ska komma ut till hösten. Då har jag hållit på med den nästan ett år. Men jag har andra projekt som löper parallellt. På senare tid har det varit kokböcker, en bok om hundraser, en världsatlas. Mest blir det illustrerade böcker.

- Jag har kontakt med författare, fotografiska upphovsmän och formgivare. Texten ska bearbetas och bollas fram och tillbaka. Några bilder behöver kanske tas om. Formgivaren ska sätta samman text och bild. Tillsammans med dem ser jag till att det blir en bra bok av text och bild och illustrationer. Det är ett ganska omfattande arbete.  

Är det ni som söker upp upphovsmännen eller kommer de till er med idéer?

- Både och. Vi kan sitta på redaktionen och säga att det var länge sedan det kom en bra flora över Sveriges blommor. Kommer vi fram till att vi ska göra en letar vi efter upphovsmän som vill jobba med just ett sådant projekt. Men det kan också vara tvärtom, att upphovsmän kommer till oss med en idé eller ett färdigt manus.

Vilka fler arbetsuppgifter har du?

- Jag är med och projekterar och är idégivare. Vi sitter i olika ämnesgrupper och diskuterar fram vad vi vill ha. Korrektur lägger vi oftast utanför förlaget. Jag skriver också säljtexter, katalogtexter och annat som hör till de böcker jag arbetar med.  

Vad har du för arbetstider?

- Vi har så kallade kontorstider med flextid. Den ordinarie tiden är mellan åtta och halvfem men det är ganska fritt. När jag håller på med ren textbearbetning kan jag sitta hemma och jobba koncentrerat. Ibland är det väldigt mycket att göra innan en bok ska gå i tryck, då kan det bli både dag- och kvällsarbete. Sedan är det lite lugnare perioder.  

Kan du koppla av jobbet på fritiden?

- Det tycker jag att jag kan. Jag kan bära jobbet med mig men det är inte på ett negativt sätt. Ska jag komma på en boktitel kan jag gå och gnaga "nä, det där var inte bra", men plötsligt sitter den. Det kan komma på väg hem från jobbet, när jag går ut med hunden eller när som helst.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- En bra dag innehåller omväxlande arbetsuppgifter. Jag står en stund vid datorn och jobbar fokuserat med en text. Sedan har jag ett trevligt möte med några positiva upphovsmän. Det finns många härliga bilder och vi kommer på en spännande idé. Jag känner yippie, det kommer att bli en kanonfin bok. Därefter jobbar jag lite fokuserat vid datorn med något annat projekt och så ringer någon trevlig person som har något kul att vidarebefordra. En bra dag är när jag känner att jag har varit kreativ och kommit på bra saker.

... och en dålig.

- Det mest negativa som kan hända mig är en massa datatrassel. Jag är väldigt beroende av datorn. Det kan bli ett slags spiral, man får inte upp ett program, något annat hänger sig. Man känner att man inte kommer någon vart.

Händer det att du och författare bråkar?

- Det ligger inte i vårt uppdrag att bråka, men vi kan hamna i diskussioner med författare. Men inte regelrätta bråk. Det får inte hända. En författare kan ibland av olika anledningar inte leverera i tid och då får vi diskutera och se hur det går att lösa. Sedan kan det vara så att jag tror att vi gör en viss bok medan författaren är inne på ett annat spår. Då måste vi jämka ihop det och komma överens om vilken typ av bok vi håller på med.

Är det skillnad på skönlitterära författare och fackboksförfattare?

- Skönlitterära författare är textmänniskor. De har valt att ägna sitt liv åt texten och har en vision att förmedla.  

- Våra fackboksförfattare är inte alltid textmänniskor. De är jätteduktiga på sitt område men alla skriver inte lika bra. En del är medvetna om det, och vill ha hjälp. Andra tror att de är bättre än vad de faktiskt är. Då får man gå en gyllene medelväg. Trots att man tvungen att skriva om stora partier eller strukturera om så att det passar i bokform får man försöka göra det på ett sätt att man inte trampar på någons tår.

Ta ni åt er av dålig kritik i tidningarna?

- Ibland ser vi recensioner och tänker att nu har de läst som fan läser Bibeln, det där håller jag verkligen inte med om. Men det är individuella tyckare. Man blir naturligtvis glad av en bra recension. Det man kan ta åt sig av rent personligt är om det står att boken är slarvigt redigerad eller att förlaget borde ha korrekturläst den bättre. Då är det en kritik mot det egna arbetet som man måste ta till sig. Ingen vill släppa ifrån sig ett slarvigt jobb.

Vilka genrer säljer bra och mindre bra?

- Ett tag hade vi en trädgårdsboksboom men nu har marknaden mättats lite grann och då är vi mer restriktiva. Folk har väl fyllt sina bokhyllor med trädgårdsböcker. Vinböcker var populärt för några år sedan, men nu går det inte att sälja böcker om vin. Något som har hållit sig otroligt länge är kokböcker och det verkar inte mattas. Ryktet säger att det kommer ut en kokbok varje dag i Sverige, det vill säga 365 om året. De säljer som smör.

Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?

- Man ska vara en gnet, alltså man ska stå ut med att peta i texter och flytta på kommatecken och närläsa. Man får inte tycka att det är tråkigt. Man ska också vara lyhörd och smidig eftersom man har att göra med så många olika upphovsmän. Det får inte bli en kamp innan boken är färdig. Sen ska man ha känsla för form och bilder, speciellt om man jobbar med fackböcker.

Har du några råd till den som vill bli förlagsredaktör?

- Man ska vara road av litteratur och känna att man har de här egenskaperna som jag har pratat om. Det kan vara bra att läsa förlagskunskap på universitetet så att man får ett hum om vad förlagsvärlden innebär. Det finns ingen formell examen. Här finns en blandning av människor. En del är som jag, de har gått journalistutbildningen. De allra flesta har läst litteraturhistoria och några har gått kulturvetarlinjen. De flesta jag känner i branschen trivs väldigt bra.

Det låter som ett drömjobb.

- Ja. Eftersom jag har blivit kvar så länge så måste jag tycka att det är himla kul för annars hade jag sökt mig någon annanstans. När jag jobbade som press- och informationsansvarig tyckte jag det var jättekul, men när jag kände mig mätt på det var det naturligt för mig arbeta praktiskt med böckerna igen. Antagligen är det här mitt drömjobb.

Är du nöjd med din lön?

- Nej, lönen är baksidan av den här medaljen. En medianlön ligger på 25 000 - 26 000 kronor. Och då är det inte ingångslön jag pratar om. Man kan ha jobbat i många år och inte tjäna mer. Med tanke på att förlagsredaktörer är hängivna sina jobb och duktiga inom sina arbetsområden och dessutom har höga akademiska utbildningar så känns det inte alls bra.  

Men ni får åtminstone en massa böcker gratis?

- Nej, egentligen inte. Det beror på vilket förlag man arbetar på. En del är generösa och då kan man säkert få hela utgivningen, andra är mer restriktiva. Inom Bonnierförlagen kan vi köpa böckerna i vår egen bokhandel för ett så kallat F- pris. Det är det pris som bokhandeln betalar.  

Fakta

Medianlönen är 25 000 - 26 000 kronor för erfarna förlagsredaktörer, enligt Ingela af Geijerstam, förlagsredaktör och klubbordförande i Bonniers tjänstemannaklubb. Ingångslönen ligger runt 22 000 - 23 000.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.