Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ökad press minskar inte arbetslöshet
Påtryckningar på arbetssökande minskar inte arbetslösheten. Det leder bara till att yngre och nyblivna arbetslösa söker fler jobb, visar en ny rapport.
Cirka 3 000 slumpvis utvalda arbetssökande fick ett brev med information om att arbetsförmedlingen tänkte kontrollera om de verkligen sökt anvisade jobb. Brevet ledde till att de arbetssökande, åtminstone de yngre och de som varit arbetslösa en kortare tid, sökte fler jobb än vanligt, visar undersökningen gjord av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
- Ungdomar och de som är oerfarna på arbetsmarknaden är de som reagerar på den här typen av informationsbrev, säger Per Engström, forskare vid IFAU.
Efter att institutet förra våren släppte uppgifterna om att var fjärde person har ljugit för arbetsförmedlingen om att de sökt anvisade jobb, deklarerade förmedlingen att man tänkte skärpa kontrollen. Men skärpt kontroll leder inte till minskad arbetslöshet visar IFAU:s rapport. Trots att de förvarnade arbetslösa sökte fler anvisade jobb innebär det inte att de faktiskt fick anställning. IFAU spekulerar i att det kan vara så att det framtvingade jobbsökeriet sker på bekostnad av den informella jakten på arbete.
- Brevet har ingen som helst effekt på hur snabbt man lämnar arbetslöshet. Utan brev söker man kanske informellt jobb man faktiskt vill ha. Ett brev får bara effekt på vilken typ av jobb man söker, säger Per Engström.
Fakta
Om arbetssökande inte söker ett arbete som arbetsförmedlingen anvisat är förmedlingen skyldig att underrätta a-kassan. Har den arbetssökande inte mycket starka skäl till att inte ha sökt ett anvisat jobb, eller tackat nej till ett jobberbjudande, kan a-kassan besluta att minska ersättningen eller helt ta bort rätten till a-kassa.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
