Studenternas ekonomiska situation lämnar en hel del i övrigt att önska. I en webbenkät har drygt 2 000 studenter svarat på hur de ser på saken. Svaren visar att en klar majoritet vill se en höjning av studiemedlen. De allra flesta tycker inte heller att arbete under sommarmånaderna ska räknas in i fribeloppet, den inkomst en student kan ha utan att studiemedlet reduceras.
Tidigare undersökningar visar att studenter går back med 900 kronor varje månad. Situationen för studenter med barn är ofta ännu värre.
Ändå är det relativt få, i snitt fem procent, som någon gång har sökt socialbidrag. I stället vänder man sig hellre till föräldrar eller andra anhöriga för ekonomiskt stöd.
Boendekostnaderna utgör en tredjedel av studenters utgifter i dag, jämfört med en femtedel för 20 år sedan. Trots det söker inte studenter i någon större omfattning bostadsbidrag. Den främsta orsaken är att man är rädd att bli återbetalningsskyldig.
Studenters trygghet vid sjukdom skiljer sig från den yrkesverksamma befolkningens. I stället för en karensdag har studenten 30 dagar. Inte heller har en student möjlighet att vara sjukskriven på deltid.
- Det är obegripligt. Om man tycker att studier är viktigt måste man göra något åt det här, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
Tria är ett fackligt studerandesamarbete mellan Unionen, ST och SKTF.
Fakta
En heltidsstuderande kan få 39 100 kronor per termin (20 veckor), eller 7 820 kronor per fyraveckorsperiod.
Av beloppet 39 100 kronor utgör bidragsdelen 13 420 kronor och lånedelen 25 680 kronor.
Fribeloppet, det vill säga den inkomst studenten kan ha utan att studiemedlen minskas, uppgår till 53 500 kronor per termin (20 veckor). Studiemedlet minskas med 50 procent av inkomsten som överstiger fribeloppet.
