Bakgrunden till undersökningen är EG-domstolens avgörande av Vaxholmsmålet, en dom som kommer att ha konsekvenser för den svenska modellen, som bygger på avtal mellan fack och arbetsgivare.

På frågan "Tycker du att det är EU:s sak att besluta om hur Sverige ska organisera arbetsmarknaden eller tycker du att det är en sak för Sverige att besluta?" svarar 78 procent av de tusen personerna i undersökningen att det är Sveriges sak.

Minst är stödet bland tjänstemännen (72 procent), högst bland de arbetslösa (88 procent). Bland egenföretagarna anser 77 procent att EU bör hålla fingrarna borta.

- Det visar att seriösa företagare ser problemet och förstår hur svårt det blir för dem att konkurrera med utländska företag som har andra förutsättningar, säger EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (v).

Den andra frågan i undersökningen ger en mer splittrad bild. På frågan "Skulle du vilja föra in garantier i det nya Lissabonfördraget till stöd för den svenska arbetsmarknadsmodellen eller skulle du inte vilja det?", svarar visserligen 43 procent ja, men en nästan lika stor andel, 39 procent, är tveksamma.

Att föra in garantier för den svenska modellen är just vad vänsterpartiet förespråkar.

- Så länge Riksdagen inte godkänt Lissabonfördraget har vi möjlighet att kräva juridiskt bindande undantag för den svenska modellen. Det är ett ypperligt tillfälle att sätta ned foten, säger Eva-Britt Svensson.

Vänsterpartiet har också gjort en genomgång av de övriga förslag till lösningar på problemet som förts fram. Inget av dessa tror man dock skulle fungera som skydd för den svenska modellen. Inte heller den danska lösning som diskuterats mycket på senare tid, tror partiet på. I Danmark, som har en liknande arbetsmarknadsmodell som Sverige, finns ett förslag som både fack och arbetsgivare är eniga om. Förslaget innebär bland annat införande av branschvisa minimilöner och att kostnaderna för till exempel pensioner och försäkringar skulle läggas ovanpå dem.

Enligt vänsterpartiet skulle det medföra centralisering och den individuella lönesättningen slopas, och att strejkrätten bara kan användas för att bevaka lägstlöner för alla. Dessutom, tror man, finns risk för att inte heller den danska modellen håller för en prövning i EG-domstolen.

- Det är en anpassning. Vi behöver inte lägga oss platt på samma sätt, säger Eva-Britt Svensson.