Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Vaxholmsmålet kan hamna i EG-domstolen igen

Om Arbetsdomstolen inte går med på de skadestånd som Laval vill ha kräver företagets företrädare att målet skickas till EG-domstolen.
Göran Jacobsson Publicerad
vaxholmskonflikten

Byggnads och Elektrikerförbundet har avvisat företagets skadeståndskrav. Nu avvisar Lavals företrädare fackens hållning i ett yttrande till Arbetsdomstolen.

- EG-domstolen står över arbetsdomstolen. Facken hänvisar bara till svenska regler. De har ingen relevans här. Minsta lilla EG-förordning står över till och med den svenska grundlagen, säger advokat Martin Agell, som företräder det lettiska byggföretaget.

Han tycker att det i högsta grad är rimligt att facken får betala skadestånd till Laval med tanke på att företaget fick rätt i EG-domstolen. Företaget har gjort ekonomiska förluster på konflikten och om Laval inte får något skadestånd blir det som om företaget förlorat och Byggnads vunnit.

EG-domstolen har beslutat att Byggnads gjorde fel när facket satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad för att förmå företaget att skriva under byggavtalet. Det var den svenska arbetsdomstolen som ville att EU:s domstol skulle avgöra saken. Nu är målet tillbaka i Arbetsdomstolen och nu handlar det i praktiken bara om det lettiska byggföretagets skadeståndskrav.

Lavals företrädare femdubblade i stort sett skadeståndskraven i ett yttrande till arbetsdomstolen i maj. I ekonomisk ersättning för förluster till följd av konflikten vill Laval ha 1,4 miljoner kronor och i allmänt skadestånd nästan lika mycket. Pengarna ska betalas av Byggnads, Byggettan och Elektrikerförbundet, som deltog i en sympatiblockad. Dessutom vill Laval att facken ska betala rättegångskostnaderna, som är i storleksordningen 2 miljoner.

Facken anser inte att de ska betala skadestånd eftersom konflikten varit tillåten enligt svenska regler och för att arbetsdomstolen godkänt den. De vill heller inte betala rättegångskostnaderna med hänvisning till en bestämmelse som säger att parterna ska dela på kostnaderna om det finns skäl att rättsligt pröva en arbetstvist.

Advokat Martin Agell säger att det sista är en svensk specialregel för arbetstvister som det inte finns något skäl att använda. EG-domstolen har tydligt sagt att Byggnads gjort fel.

I företagets yttrande begär ombuden att målet ska skickas till EG-domstolen om Arbetsdomstolen inte går med på Lavals skadeståndskrav. Martin Agell säger att domstolen måste vända sig EU:s domstol om det finns minsta osäkerhet. Målet ska till EG-domstolen om den svenska domstolen inte går med på principerna att facken ska betala skadestånd och rättegångskostnaderna, enligt honom.

Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd har bara snabbt gått igenom Laval-företrädarnas yttrande. Han säger att det är oerhört mångordigt och har ett tunt innehåll.

- Det är mycket politik och lite juridik i deras skrivelse. Jag antar att den är ett uttryck för ombudens egna uppfattningar.

I en del av företagets yttrande kritiseras uttalanden som Byggnads ordförande Hans Tilly och Byggettans ordförande Torgny Johansson gjort. Det står: "Det saknas skäl enligt gemenskapsrätten.....gör sådan uttalanden."

- Enligt EG-rätten finns det inga nödvändiga skäl att kalla de lettiska arbetarna svartfötter eller företaget omoraliskt. Det är inte brottsligt men det saknas skäl att göra det, säger Martin Agell.

Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd säger att kritiken av fackets uttalanden är obegriplig. Han tycker det låter som att Lavals företrädare vill hindra facket från att tycka och tänka vad de vill.

Nästa steg i arbetsdomstolens behandling blir att facken får svara på företagets skrivelse.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.