Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utbildning bästa sätt att behålla jobbet

När företagen drar ned är det de lågutbildade som sitter lösast. De löper både störst risk att bli av med jobbet och att inte få något nytt.
Niklas Hallstedt Publicerad

Varje år berörs runt fem procent av arbetskraften av nedläggningar och neddragningar. Då är det i första hand lågutbildade och de som varit arbetslösa tidigare som ryker, visar en rapport från Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS.
- Vi har en ekonomi som är väldigt bra på att hantera globaliseringen. Men vi måste hitta vägar till ett bättre arbetsmarknadsinträde, sa LO-ekonomen Lena Westerlund när rapporten debatterades i Almedalen.

Till skillnad från Stefan Fölster, Svenskt Näringslivs chefsekonom, tror hon inte på ändrade turordningsregler och sänkta ingångslöner som ett sätt att öppna arbetsmarknaden för svaga grupper.
- Man skulle kunna sänka lönen till en krona. Ändå skulle vissa av de här individerna inte få arbete eftersom de inte har den kompetens och de kvalifikationer som krävs, sa Lena Westerlund.

- I stället behövs anställningsstöd och en kompetenshöjande politik. Och skulle man ändra turordningsreglerna skulle vi få en mindre andel av de äldre i arbete. Ur samhällsekonomisk synvinkel skulle det vara mycket dåligt.

Stefan Fölster höll dock med om att det kunde göras en del på utbildningsområdet, bland annat ansåg han att regeringen försummat att satsa på kvalificerad yrkesutbildning.

De direkta effekterna av globaliseringen för den svenska arbetslösheten är än så länge små, enligt rapporten.

Laura Hartman, forskare på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, konstaterade att det i alla fall inte behövs några panikåtgärder.
- Det är inget race to the bottom där man måste nedrusta. Vad det gäller är att hitta strategier för de lågutbildade som drabbas.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.