Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Arbetssökande kollas upp allt mer

Arbetsgivarna ökar kollen när de ska anställa. Det finns anledning, anser de. Över 40 procent av dem har någon gång upptäckt att jobbkandidater ljugit eller undanhållit information.
Niklas Hallstedt Publicerad
anstallningsintervju

En felrekrytering kan kosta flera hundratusen kronor. En enkel bakgrundskoll av en sökande går att göra för några hundralappar eller gratis.

Det är en anledning till att arbetsgivarnas bakgrundskontroll vid rekryteringar antagligen kommer att öka. En annan är att arbetssökande faktiskt ibland ljuger eller mörkar saker i sitt förflutna. 34 procent av företagen i en undersökning gjord av Stockholms Handelskammare och informationsföretaget Infotorg, har någon gång i efterhand uppdagat att de anställt personer som undanhållit relevant information.

70 procent av de företagen tror att bakgrundskontrollerna kommer att öka de närmaste åren.

I dag kollar så gott som samtliga företag referenser när de rekryterar. Även tidigare anställningar och utbildningshistorik tillhör det som majoriteten, 82 respektive 61 procent av företagen, undersöker.

Ganska många, 32 procent av företagen, genomför också en hälsokontroll, 28 procent tittar på brottsdomar och stämningar, och 20 procent alkohol- och drogtestestar den sökande.

Däremot är det få, 8 procent, som gör en googlesökning eller kollar den sökande på exempelvis Facebook. Bara 5 procent av företagen kollar om den sökande har en egen blogg.

Men undersökningen visar också att många företag vill göra grundligare kontroller. Högst i kurs står kontroll av frånvaron via Försäkringskassan, en kontroll som kräver individens medgivande. I dag görs en sådan av 9 procent av företagen.

Även koll av brottsdomar och stämningar, liksom alkohol- och drogtester tillhör det som företagen vill göra i högre utsträckning än i dag.

Enligt Philip Jermyr, vd för Look Closer, ett företag som gör bakgrundskontroller på ledningsnivå, sorteras var åttonde kandidat bort eftersom de ljuger i sitt cv eller vid intervjun. Män ljuger mer än kvinnor, och allra vanligast är att unga män ljuger. Det absolut vanligaste är att man påstår sig ha examen som man inte har.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.