Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Brist på krav kan leda till utbrändhet

Utmattning och utbrändhet är vanligare bland dem som inte arbetar, enligt Stressforskningsinstitutet.
Johanna Rovira Publicerad

Utbrändhet var 90-talets stora folksjukdom, men fast sjukdomen mist nyhetens behag och att det därför inte skrivs lika mycket om den längre, har inte problemen försvunnit.

- Trots allt snack om att få ut folk i arbete blev lika många sjukpensionerade förra året som åren dessförinnan, säger stressforskaren Aleksander Perski. 

- Vi har en halv miljon sjukpensionärer och de miljarder det kostar samhället skulle kunna användas mycket bättre.

Pengarna skulle till exempel kunna satsas på rehabilitering, anser Perski. Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet driver en klinik där man provat olika behandlingar för svårt utmattade och man har lyckats få tillbaka 87 procent till hel- eller deltidsarbete.

Utmattning följer på den obalans som uppstår när livets krav, verkliga såväl som inbillade, överstiger de resurser vi har. Men den obalans som uppstår när vågen väger över åt andra hållet, när resurserna överstiger kraven leder också utmattning, menar Aleksander Perski

- Utmattning är mer vanligt bland dem som inte är med på arbetsmarknaden, och det är tyvärr ganska många.

När industrialismen tog fart för 100 år sedan kom motreaktionerna bland annat från facket som ställde krav på åtta timmars arbetsdag, åtta timmars vila och åtta timmars sömn. Aleksander Perski är bekymrad över att motreaktionerna uteblir i dag, när livsstilen för många, framför allt kvinnor, innebär 18-20 timmars aktivitet.

- Vi missbrukar vår egen tid! Nu måste vi hitta nya sätt att hantera dessa överdrifter. Visserligen har facket börjat vakna till liv, men diskussionen har inte kommit igång än.

Fakta

Så skyddar du dig mot utmattning:
1. Kontroll över ditt liv och trygghet
2. Socialt stöd - vänner och familj
3. Mening med livet, belöningar och tillit
4. Bra självkänsla, en trygg grund att stå på
5. Förmåga till vila, bra sömn, någorlunda vettiga livsvanor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.