Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många chanser till tjänstledigt

Ledigheten är aldrig längre bort än du själv vill.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det första du bör göra är att kolla om du har sparade semesterdagar från tidigare år eller om du har innestående komptid för att du har jobbat över. Inte det? Kanske finns det några föräldradagar kvar? För mellan 30 och 40 procent av alla barn finns det föräldradagar som aldrig utnyttjas. Grundförutsättningen är att du har barn som inte har fyllt åtta år eller slutat första klass ännu.

Vackert så, men längtar du efter långledigt lär dagarna hur som helst inte räcka.

Har du lite pengar kvar på kontot kan du naturligtvis begära tjänstledigt. Grunden är att du har en bra motivering till varför du ska ha ledigt och en välvilligt inställd arbetsgivare. Finns det dessutom någon som kan ta över dina arbetsuppgifter kan det kanske gå.

Ett säkrare sätt är att satsa på de ledigheter som chefen inte kan säga nej till. Har du varit anställd minst sex månader i följd eller minst tolv månader de senaste två åren har du rätt till studieledigt. Det fina är att studierna inte måste ha samband med arbetet. Vill du kan du alltså läsa spanska på universitetet ett år. Eller varför inte använda tre år på en entomologutbildning i Köln? Det får inte handla om rena självstudier, i övrigt duger vad som helst bara du kan redovisa en studieplan. Om du sedan lägger ned din själ på studierna är ju en annan sak.

En variant är att du plockar fram en av dina gamla affärsidéer och startar företag. Idén behöver inte ens vara särskilt bra. Ingen kommer att slå dig på fingrarna om du, bara som exempel, skulle ägna dagarna åt att läsa serietidningar i stället för att sätta snurr på firman. Bara du inte konkurrerar med din arbetsgivare och ledigheten inte innebär "väsentlig olägenhet" för hans verksamhet är det fritt fram. Lagen ger dig nämligen rätt till ett halvårs ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

I stället för att lata dig kan du pröva ett annat arbete. Ny miljö, nya människor och nya uppgifter kan ge kraft och inspiration som du kan ta med dig tillbaks till ditt gamla jobb.

Ett nytt arbete går kanske att ordna. Men det är inte givet att chefen går med på att ge dig ledigt.

Ännu finns inget som tvingar henne. Däremot finns förespråkare för ett sådant tvång, antingen via lag eller avtal.

Det är till exempel en fråga som Sif drivit. Tanken är att rätten till att pröva nytt jobb skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden. Även socialdemokraterna har sagt sig vara positiva till en sådan reform. Däremot är arbetsgivarna kallsinniga, och menar att det skulle försvåra för företagen att planera sin verksamhet.

I dag hänger mycket på ledningen och hur det går för företaget om du ska få din ledighet beviljad. Planerar företaget att göra sig av med folk ökar ofta viljan att låta de anställda pröva nya jobb. Det kan ju i bästa fall vara ett sätt att bli av med dem, utan att behöva säga upp dem. Om inte det är fallet måste du överväga möjligheten att chefen faktiskt säger nej. Risken är att hon uppfattar ditt önskemål som att du inte trivs och inte tänker stanna hur som helst, och därför inte heller är värd att satsa på framöver. Å andra sidan är det ändå inte säkert att hon säger nej. För vem vill ha en bitter anställd som surar över att inte ha fått ledigt?

(Siftidningen nr 8-2006)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Lat på jobbet – därför kan det löna sig

Att vara “lat på jobbet” kan vara en tillgång – om det handlar om att vägra onödigt krångel. Det är skillnad på förenkling som sparar tid och lathet som bara skjuter upp ansvar.
Petra Rendik Publicerad 22 maj 2026, kl 09:03
Lat på jobbet. En person lutar sig tillbaka i en skottkärra utomhus och håller en mobiltelefon.
Lat på jobbet kan vara en strategi för effektivitet när den leder till förenkling. Men när lathet blir prokrastinering tappar både kvalitet och tempo. Foto: Colourbox.

Bill Gates lär ha sagt att han väljer lata människor för att lösa svåra uppgifter. Det kan vara en strategi som både främjar innovation och effektivitet.

Men varför? 

Lata personer vill inte anstränga sig i onödan eller upprepa sig om det inte är ett absolut måste. Medan många av oss accepterar krångliga processer gör latmasken precis tvärtom: den letar efter en genväg eller åtminstone en enklare väg. Det är så innovation uppstår, skriver Realtid.

Övertid är inte samma sak som resultat

Det är alltså inte alltid den som jobbar mest som är bäst. De där lata kollegorna har kanske hajat något som fler av oss borde haka på. Det handlar inte om lättja utan om att jobba smartare, där man inte behöver upprepa sig i onödan. Man slösar inte tid på fel saker helt enkelt och i längden sparar man tid och resurser.

Realtid gör i sin artikel ändå en skillnad på bra och mindre bra lathet. Bra är att våga förenkla, ifrågasätta processer och prioritera rätt. Inte lika bra är att prokrastinera, undvika ansvar eller inte göra något alls.

Bill Gates bytte slit mot reflektion

Microsoft-grundaren Bill Gates är själv ökänd för sina extrema arbetsvanor när han var yngre. Han ”trodde” inte på semester eller lediga helger och krävde samma nitiska inställning från sina medarbetare. Men med åldern blev han, om inte latare, så smartare. I flera intervjuer har han berättat om sin mer moderna syn på hälsosam balans mellan arbete, reflektion och fritid.

Tre skäl till att ”lata” medarbetare levererar

  • Lata medarbetare söker aktivt enklare sätt att lösa problem eftersom de ogillar onödigt arbete och helst inte vill upprepa sig.
  • Lata medarbetare levererar snabbare utan att tumma på kvaliteten eftersom de ogillar ineffektivitet.
  • Lata medarbetare prioriterar smartare; det handlar ofta om kreativ problemlösning snarare än antal arbetstimmar.