Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många chanser till tjänstledigt

Ledigheten är aldrig längre bort än du själv vill.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det första du bör göra är att kolla om du har sparade semesterdagar från tidigare år eller om du har innestående komptid för att du har jobbat över. Inte det? Kanske finns det några föräldradagar kvar? För mellan 30 och 40 procent av alla barn finns det föräldradagar som aldrig utnyttjas. Grundförutsättningen är att du har barn som inte har fyllt åtta år eller slutat första klass ännu.

Vackert så, men längtar du efter långledigt lär dagarna hur som helst inte räcka.

Har du lite pengar kvar på kontot kan du naturligtvis begära tjänstledigt. Grunden är att du har en bra motivering till varför du ska ha ledigt och en välvilligt inställd arbetsgivare. Finns det dessutom någon som kan ta över dina arbetsuppgifter kan det kanske gå.

Ett säkrare sätt är att satsa på de ledigheter som chefen inte kan säga nej till. Har du varit anställd minst sex månader i följd eller minst tolv månader de senaste två åren har du rätt till studieledigt. Det fina är att studierna inte måste ha samband med arbetet. Vill du kan du alltså läsa spanska på universitetet ett år. Eller varför inte använda tre år på en entomologutbildning i Köln? Det får inte handla om rena självstudier, i övrigt duger vad som helst bara du kan redovisa en studieplan. Om du sedan lägger ned din själ på studierna är ju en annan sak.

En variant är att du plockar fram en av dina gamla affärsidéer och startar företag. Idén behöver inte ens vara särskilt bra. Ingen kommer att slå dig på fingrarna om du, bara som exempel, skulle ägna dagarna åt att läsa serietidningar i stället för att sätta snurr på firman. Bara du inte konkurrerar med din arbetsgivare och ledigheten inte innebär "väsentlig olägenhet" för hans verksamhet är det fritt fram. Lagen ger dig nämligen rätt till ett halvårs ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

I stället för att lata dig kan du pröva ett annat arbete. Ny miljö, nya människor och nya uppgifter kan ge kraft och inspiration som du kan ta med dig tillbaks till ditt gamla jobb.

Ett nytt arbete går kanske att ordna. Men det är inte givet att chefen går med på att ge dig ledigt.

Ännu finns inget som tvingar henne. Däremot finns förespråkare för ett sådant tvång, antingen via lag eller avtal.

Det är till exempel en fråga som Sif drivit. Tanken är att rätten till att pröva nytt jobb skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden. Även socialdemokraterna har sagt sig vara positiva till en sådan reform. Däremot är arbetsgivarna kallsinniga, och menar att det skulle försvåra för företagen att planera sin verksamhet.

I dag hänger mycket på ledningen och hur det går för företaget om du ska få din ledighet beviljad. Planerar företaget att göra sig av med folk ökar ofta viljan att låta de anställda pröva nya jobb. Det kan ju i bästa fall vara ett sätt att bli av med dem, utan att behöva säga upp dem. Om inte det är fallet måste du överväga möjligheten att chefen faktiskt säger nej. Risken är att hon uppfattar ditt önskemål som att du inte trivs och inte tänker stanna hur som helst, och därför inte heller är värd att satsa på framöver. Å andra sidan är det ändå inte säkert att hon säger nej. För vem vill ha en bitter anställd som surar över att inte ha fått ledigt?

(Siftidningen nr 8-2006)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klocka och Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef
Arbetsgivarna gick med på att korta arbetstiden i förra avtalsrörelsen - men några av dem tog sedan bort arbetstidsförkortningar som införts tidigare. Det visar på vikten av att ha arbetstidsförkortning i kollektivavtal, enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. Colourbox och Peter Jönsson

I avtalsrörelsen 2025 fick Unionen igenom arbetstidsförkortning i samtliga kollektivavtal. Medlemmarna avstod 0,5 procent av löneutrymmet för att få en extra ledig dag per år.

Men på vissa arbetsplatser innebar uppgörelsen ändå inte mer ledighet totalt. Arbetsgivarorganisationen Almega informerade sina medlemsföretag om att de kunde ta bort arbetstidsförkortningar som redan fanns lokalt, exempelvis klämdagar och halvdagar.

Några företag valde också att göra det.

– Det exakta antalet vet jag inte, men det rör sig om en klar minoritet. På de företag som ville ta bort redan beslutad arbetstidsförkortning kallade vi till central förhandling. På några ställen backade arbetsgivarna, men på några ställen blev det tyvärr så att man återtog hela eller delar av arbetstidsförkortningen, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Lokalt avtal kunde skydda de lediga dagarna

På en del företag fanns arbetstidsförkortningen i ett lokalt avtal mellan klubb och arbetsgivare. Om klubben kunde visa att medlemmarna avstått något för att få förkortningen var den lättare att behålla. På andra företag rörde det sig om en ensidig utfästelse (se fotnot) från arbetsgivaren och då blev förhandlingen svårare.

– Det här visar varför det är så viktigt att ha arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal. Då kan vi skydda värdet. Lokala avtal kan sägas upp och ensidiga utfästelser kan arbetsgivaren förändra efter en MBL-förhandling. Stödet hos våra medlemmar för arbetstidsförkortning i centrala kollektivavtal ökar när arbetsgivare beter sig på det här sättet.

Vad tycker du om argumentet att det är rimligt att ta bort en lokal överenskommelse om det kommer en central överenskommelse om samma sak?

– Det beror helt på hur den lokala överenskommelsen har tillkommit. Men att arbetsgivare argumenterar så visar på vikten av att ha arbetstidsförkortningen i ett centralt kollektivavtal.

Unionen vill ha mer arbetstidsförkortning 2027

I nästa års avtalsrörelse ska Unionen fortsätta att arbeta för kortare arbetstid. Hur mycket kortare arbetstiden ska bli, och hur mycket förkortningen får kosta i form av löneutrymme, är inte bestämt.

– Det återstår att bedöma utifrån bland annat lönenivå och avtalslängd. Det viktiga är att vi har ett väldigt starkt medlemstryck på att vi ska ha ytterligare avsättningar till de system som vi fick 2025 eller som vi hade tidigare.

Arbetsgivare tycker alltid illa 
om arbetstidsförkortning 

Är arbetsgivarna lika hårda motståndare till arbetstidsförkortning nu som vid förra avtalsförhandlingen?

– Arbetsgivare tycker alltid illa om arbetstidsförkortning och har alltid gjort det. Kortare arbetstid innebär färre timmar att göra vinst på. Vår utgångspunkt är att medlemmarna, när de blir mer produktiva, ska ha sin andel av produktivitetsökningen. En del av den andelen vill de ha som arbetstidsförkortning.

Fotnot: En ensidig utfästelse innebär att arbetsgivaren har lovat de anställda en viss förmån utan att den har skrivits in i exempelvis anställningsavtal eller kollektivavtal.

Unionens krav i avtalsrörelsen 2027

Inför nästa års avtalsrörelse har Unionen frågat 21 000 medlemmar vad de anser att förbundet ska prioritera i förhandlingarna. Svaren ger riktningen för avtalsrörelsen 2027. Unionen kräver:

  • Ett löneutrymme som ger reallöneutveckling över tid. Avtalens lägstalöner ska höjas i samma takt.
  • Att fackliga representanter ska få insyn i lönestrukturen och inflytande över lönesättningen vid nyanställningar och befordringar.
  • Ytterligare avsättningar till arbetstidsförkortning.
  • Att fackligt förtroendevalda får bättre förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
  • Ökad jämställdhet genom mer föräldravänliga villkor.