Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Många chanser till tjänstledigt

Ledigheten är aldrig längre bort än du själv vill.
Niklas Hallstedt Publicerad

Det första du bör göra är att kolla om du har sparade semesterdagar från tidigare år eller om du har innestående komptid för att du har jobbat över. Inte det? Kanske finns det några föräldradagar kvar? För mellan 30 och 40 procent av alla barn finns det föräldradagar som aldrig utnyttjas. Grundförutsättningen är att du har barn som inte har fyllt åtta år eller slutat första klass ännu.

Vackert så, men längtar du efter långledigt lär dagarna hur som helst inte räcka.

Har du lite pengar kvar på kontot kan du naturligtvis begära tjänstledigt. Grunden är att du har en bra motivering till varför du ska ha ledigt och en välvilligt inställd arbetsgivare. Finns det dessutom någon som kan ta över dina arbetsuppgifter kan det kanske gå.

Ett säkrare sätt är att satsa på de ledigheter som chefen inte kan säga nej till. Har du varit anställd minst sex månader i följd eller minst tolv månader de senaste två åren har du rätt till studieledigt. Det fina är att studierna inte måste ha samband med arbetet. Vill du kan du alltså läsa spanska på universitetet ett år. Eller varför inte använda tre år på en entomologutbildning i Köln? Det får inte handla om rena självstudier, i övrigt duger vad som helst bara du kan redovisa en studieplan. Om du sedan lägger ned din själ på studierna är ju en annan sak.

En variant är att du plockar fram en av dina gamla affärsidéer och startar företag. Idén behöver inte ens vara särskilt bra. Ingen kommer att slå dig på fingrarna om du, bara som exempel, skulle ägna dagarna åt att läsa serietidningar i stället för att sätta snurr på firman. Bara du inte konkurrerar med din arbetsgivare och ledigheten inte innebär "väsentlig olägenhet" för hans verksamhet är det fritt fram. Lagen ger dig nämligen rätt till ett halvårs ledighet för att bedriva näringsverksamhet.

I stället för att lata dig kan du pröva ett annat arbete. Ny miljö, nya människor och nya uppgifter kan ge kraft och inspiration som du kan ta med dig tillbaks till ditt gamla jobb.

Ett nytt arbete går kanske att ordna. Men det är inte givet att chefen går med på att ge dig ledigt.

Ännu finns inget som tvingar henne. Däremot finns förespråkare för ett sådant tvång, antingen via lag eller avtal.

Det är till exempel en fråga som Sif drivit. Tanken är att rätten till att pröva nytt jobb skulle öka rörligheten på arbetsmarknaden. Även socialdemokraterna har sagt sig vara positiva till en sådan reform. Däremot är arbetsgivarna kallsinniga, och menar att det skulle försvåra för företagen att planera sin verksamhet.

I dag hänger mycket på ledningen och hur det går för företaget om du ska få din ledighet beviljad. Planerar företaget att göra sig av med folk ökar ofta viljan att låta de anställda pröva nya jobb. Det kan ju i bästa fall vara ett sätt att bli av med dem, utan att behöva säga upp dem. Om inte det är fallet måste du överväga möjligheten att chefen faktiskt säger nej. Risken är att hon uppfattar ditt önskemål som att du inte trivs och inte tänker stanna hur som helst, och därför inte heller är värd att satsa på framöver. Å andra sidan är det ändå inte säkert att hon säger nej. För vem vill ha en bitter anställd som surar över att inte ha fått ledigt?

(Siftidningen nr 8-2006)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.