Den så kallade whiplash-stolen är en av Autolivs stora försäljningsframgångar. Den sitter i alla Volvobilar från årsmodell 2000 och framåt och i flera andra bilmärken. Den anses halvera antalet svåra whiplasskador vid kollision bakifrån. Enligt Vinnova har stolen och det tillhörande nackskyddet gett Autoliv en vinst på 1,3 miljarder kronor de senaste tio åren.
En anställd konstruktör på Autoliv anser sig ha bidragit med en avgörande uppfinning för stolen. Mannen är i 60-årsåldern. Autoliv övertog hans uppfinning på 90-talet och sökte patent på den, vilket kollektivavtalet ger företaget rätt att göra.
Autoliv har sedan ersatt uppfinnaren i enlighet med sin interna praxis, vilket som mest kan ge cirka 25 000 kronor.
Men kollektivavtalet och Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar, säger att anställda som uppfinner på jobbet ska ha del av den omsättning som uppfinningen genererar.
- Det vill arbetsgivarna nästan aldrig betala. Det gör de bara om den anställde processar mot dem, säger Sanna Wolk, jurist och en av landets främsta experter på arbetstagares immaterialrätter.
Sif har nu dragit Autoliv inför Industrins Uppfinnarnämnd, en skiljedomstol vars utslag parterna måste följa. De flesta ärenden som genom åren har hamnat där har avgjorts till de anställdas fördel, säger Sanna Wolk.
Inte sällan rör det sig om miljonbelopp som arbetsgivarna åläggs att betala. I en tvist som Sif drev häromåret dömdes arbetsgivaren att betala 1,8 miljoner plus sociala avgifter.
- Men det är få som vill och orkar processa mot sin arbetsgivare, säger Sanna Wolk.
Autolivs vd Jan Carlsson bekräftar att företaget har en pågående tvist i Industrins Uppfinnarnämnd. Han hänvisar till företagets eget ersättningssystem när det gäller att ersätta anställda som uppfinner.
- Det tycker vi fungerar bra. Men är man inte nöjd kan man alltid vända sig till Industrins Uppfinnarnämnd, säger han.
- De flesta uppfinnare som driver process mot sin arbetsgivare får höga ersättningar, ofta miljonbelopp. Och då ska man komma ihåg att arbetsgivarna i nästan samtliga fall inte vill betala något alls, säger Sune Hilstad, ofta anlitad skiljeman i Industrins Uppfinnarnämnd.
Den anställde vill inte uttala sig för Siftidningen eller förekomma med namn. Inte heller Sifs jurister, som driver fallet, vill uttala sig om ärendet.
THOMAS HELDMARK
En anställd konstruktör på Autoliv anser sig ha bidragit med en avgörande uppfinning för stolen. Mannen är i 60-årsåldern. Autoliv övertog hans uppfinning på 90-talet och sökte patent på den, vilket kollektivavtalet ger företaget rätt att göra.
Autoliv har sedan ersatt uppfinnaren i enlighet med sin interna praxis, vilket som mest kan ge cirka 25 000 kronor.
Men kollektivavtalet och Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar, säger att anställda som uppfinner på jobbet ska ha del av den omsättning som uppfinningen genererar.
- Det vill arbetsgivarna nästan aldrig betala. Det gör de bara om den anställde processar mot dem, säger Sanna Wolk, jurist och en av landets främsta experter på arbetstagares immaterialrätter.
Sif har nu dragit Autoliv inför Industrins Uppfinnarnämnd, en skiljedomstol vars utslag parterna måste följa. De flesta ärenden som genom åren har hamnat där har avgjorts till de anställdas fördel, säger Sanna Wolk.
Inte sällan rör det sig om miljonbelopp som arbetsgivarna åläggs att betala. I en tvist som Sif drev häromåret dömdes arbetsgivaren att betala 1,8 miljoner plus sociala avgifter.
- Men det är få som vill och orkar processa mot sin arbetsgivare, säger Sanna Wolk.
Autolivs vd Jan Carlsson bekräftar att företaget har en pågående tvist i Industrins Uppfinnarnämnd. Han hänvisar till företagets eget ersättningssystem när det gäller att ersätta anställda som uppfinner.
- Det tycker vi fungerar bra. Men är man inte nöjd kan man alltid vända sig till Industrins Uppfinnarnämnd, säger han.
- De flesta uppfinnare som driver process mot sin arbetsgivare får höga ersättningar, ofta miljonbelopp. Och då ska man komma ihåg att arbetsgivarna i nästan samtliga fall inte vill betala något alls, säger Sune Hilstad, ofta anlitad skiljeman i Industrins Uppfinnarnämnd.
Den anställde vill inte uttala sig för Siftidningen eller förekomma med namn. Inte heller Sifs jurister, som driver fallet, vill uttala sig om ärendet.
THOMAS HELDMARK
