Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

"Konflikträtten är inget man ändrar på"

Sif har inga planer på att föra diskussioner med Svenskt Näringsliv om förändringar i konflikträtten. Inte ens om man får något i utbyte.
Publicerad
Svenskt Näringsliv har på senare år klagat över att rätten att ta ut medlemmar i strejk är alltför vidsträckt i deras tycke. Och från att ha mött samlat motstånd från fackligt håll lämnade i somras LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin en dörr på glänt. Men det gör inte Sif.
- Sif har ingen ambition just nu att inleda diskussioner om konflikträtten, säger Hanna Brandt González, biträdande chef på Sif:s förhandlingsenhet.
- Svenskt Näringsliv driver en massiv marknadsföringskampanj om proportionalitet som inte stämmer. Jämför man antalet konfliktdagar med nästan vilket jämförbart land som helst så har vi ytterst få konflikter. De svenska facken handskas alltså med konflikträtten med stor varsamhet.
Men om man inte använder sig av konflikträtten, varför inte tillåta några smärre förändringar? Om man kan få något i utbyte, till exempel att långtidssjukskrivna ska omfattas av omställningsavtalet?
- Och vad har vi sen att sälja ut efter det? Hårdrar jag det så är det arbetsfreden vi säljer under våra avtalsrörelser. Det här är en maktbalans som har vuxit fram under många år. Det är lätt att säga att vi gör en liten förändring så får det ingen effekt. Men det är som ett korthus: varje del är inte så speciell, men påverkar allt annat. Det är lättvindigt att säga att det är oproportionerligt.
Har Sif framfört detta till arbetsmarknadsministern?
- Argumenten är inte okända. Arbetsmarknadsministern var ute och sa häromdagen att inga förändringar i konflikträtten är aktuella.
Men Wanja Lundby Wedin öppnar trots det för samtal om konflikträtten.
- Det inte konstigt att sätta sig ner, att diskutera kan man alltid, det är att visa respekt för motparten. Men sätter man sig ner så sätter man igång en boll, det ska man ha klart för sig, säger Hanna Brandt González.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.