Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick inte jobbet - arbetsgivaren hade läst sambons blogg

Civilingenjören Jonas Pihlström fick inte anställningen, fast hans utbildning var skräddarsydd för jobbet. Chefen hade tagit del av hans sambos blogg.<br />
Admin Admin Publicerad
Jonas Pihlström tyckte att chanserna var goda till jobbet på Noss i Norrköping.
Hans utbildning var inriktad mot skogsindustrin och under intervjun berättade chefen att företaget hade ett gott öga till teknologer från Chalmers.
Men jobbet gick till en person med avsevärt kortare utbildning.
Bland ansökningshandlingarna Jonas Pihlström fick tillbaka med posten hittade han ett egendomligt dokument: en kopia av sin sambos bloggsida.
På bloggen berättar sambon om parets nya fina lägenhet i Göteborg och att hon inte vill flytta till Norrköping. Sambon skriver: "Denna vecka ska han få svar om jobbet i Norrköping. Hoppas han inte får det. Vill som sagt inte flytta."
På kopian av bloggen hade någon från företaget Noss satt en post it-lapp med texten: Vad göra?
- Jag blev helt paff. Jag hade aldrig kollat på hennes blogg. Där stod ju sånt som en arbetsgivare kanske inte har med att göra, säger Jonas Pihlström.
Jonas Pihlström tyckte det var extra skumt att varken hans eget eller sambons namn fanns på bloggen, hon använder pseudonym. Han försökte själv leta efter bloggen på Internet men lyckades inte.
När Jonas Pihlström ringde upp och konfronterade personalhandläggaren blev hon enligt honom darrig på rösten.
Han hänvisades till controllern på den aktuella avdelningen som enligt Jonas Pihlström berättade att företaget använder öppna källor för att kolla dem som söker jobb.
Controllern på Noss, Tommy Jersenius, tillbakavisar den uppgiften. Noss använder sig enligt honom inte regelmässigt av Internet för att kontrollera arbetssökanden.
Enligt Tommy Jersenius var det en enskild medarbetare som på eget bevåg letat upp bloggen.
Misstaget som enligt Jersenius begåtts, var att pappret skickades tillbaka till Jonas Pihlström.
- Det är mycket tråkigt. Det är en medarbetare som av misstag råkat skicka med ett internt arbetsmaterial. Det har jag bett om ursäkt för, säger Tommy Jersenius.
Han vill inte berätta vem som sökt reda på bloggen eller hur personen gått tillväga.
Vilken betydelse hade blogginformationen för bedömningen av Jonas Pihlström?
- Det kan jag inte avgöra. För mig hade det ingen betydelse, men det är inte jag ensam som fattar det enskilda beslutet.
Tommy Jersenius påpekar att personen som fick jobbet visserligen hade kortare utbildning, men erfarenhet från branschen. Han säger också att det inte finns något principiellt hinder för dem att göra sökningar på Internet.
Men borde man inte berätta det i förväg?
- Det där är en svår fråga som jag inte kan svara på. Det har skett ett teknikskifte och vi vet inte hur vi ska förhålla oss.
Civilingenjören Jonas Pihlström fortsätter nu att söka jobb. Sambon har stängt sin blogg, men han har en obehaglig eftersmak av att vara kränkt.
- Det är läskigt hur långt arbetsgivaren kollar en. Jag tror inte folk är medvetna om vilka metoder som används. Det är extra snöpligt att gå miste om ett jobb på grund av något jag själv inte skrivit.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.