Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sifmedlem delägare i blockerad salladsbar

En Sifmedlem är en av huvudpersonerna i konflikten mellan restaurangfacket och den blockerade salladsbaren i Göteborg. Serdar Erkan är en av de två delägarna som vägrar att teckna kollektivavtal.<br />
Publicerad
Nu har Transport anslutit sig till den två veckor gamla blockaden. De levererar inte varor till salladsbaren Wild´n Fresh. Från och med fredag hotar de att sluta hämta sopor från hela saluhallen Briggen.
Serdar Erkan är anställd på SKF och uttalar sig ogärna. Han är sambo med andra delägaren, Sofia Appelgren, som driver baren. Erkan tycker att jämförelsen mellan ett så stort företag som SKF och ett så litet som Wild'n Fresh haltar:
- Att SKF har kollektivavtal betyder inte att en liten bar behöver ha det. Dessutom har vi redan justa villkor, betalar högre löner än i avtalet. Och våra två timanställda är inte fackanslutna. Medlemskap i både facket och ett arbetsgivarförbund måste vara frivilligt. Vi säljer hellre företaget än vi tecknar avtal.
Serdar Erkan säger att Hotell-och restaurangfacket HRF gör allt för att försvåra arbetet på salladsbaren. Samt att en ombudsman har sagt att de hellre ser baren gå i konkurs än låter den fortsätta utan avtal.
Enligt HRF är barens löner och villkor sämre än kollektivavtalets. Förbundet tror att arbetsgivarna har ekonomiskt stöd från kapitalstarka krafter som vill förlänga konflikten.
Sofia Appelgren säger att det verkar som om strejkvakterna som patrullerar utanför skäms över sin närvaro. Verksamheten går bra trots konflikten. Matgäster strömmar till.
Hur känner ni av Transports sympatiblockad?
- Inte alls. Vi hämtar våra råvaror själva. Vi har inte råd att betala cirka 500 kronor per leverans.
Enligt Sofia Appelgren har företaget ingen konflikt, det är facket som har en konflikt med sig självt. Därför ser hon ingen anledning att kontakta medlaren. Att blockaden på fredag utökas till att gälla sophämtning från hela saluhallen Briggen tycker hon är orättvist mot dem som har kollektivavtal:
- Vi kommer att föra bort våra sopor själva. Och det ska gå mycket lagligt till.

LISBETH NIEMINEN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.