Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivare vill slippa lagens krav på lönekartläggning

Arbetsgivarverket konstaterar att de oförklarade löneskillnaderna bara utgör en bråkdel av kvinnors och mäns inkomstklyftor. Mer krut borde därför satsas på att minska de förklarade skillnaderna. JämO är av en annan åsikt.<br />
Publicerad
Arbetsgivarverket, myndigheters och statliga verks arbetsgivarorganisation, kommer i nästa vecka med en rapport där man slår fast att de oförklarade löneskillnaderna inom statlig sektor ligger på 1,7 procent. Betydligt större är de skillnader som kan förklaras med till exempel arbetets svårighetsnivå, arbetstid och chefspositioner.
- Man bör fokusera på det, i stället för den lilla del som är oförklarade skillnader, säger Göran Ekström, generaldirektör på Arbetsgivarverket.
Det är i princip en strukturförändring Ekström efterlyser. Men han håller inte med om att det vore att flytta ansvaret från arbetsgivaren till samhället.
- Arbetsgivarna har ett stort ansvar. Det pågår en rad åtgärder, bland annat chefsutvecklingsprogram för unga kvinnor. Det finns mycket man kan göra. Problemet är att lönekartläggningarna tar enorma resurser, speciellt på små myndigheter, så det finns inte utrymme för mycket annat.
Arbetsgivarverket anser att man borde lätta på reglerna kring lönekartläggning i jämställdhetslagen.
- Ge parterna större ansvar. Det finns ett mycket starkt commitment att arbeta med de här frågorna. Det skulle absolut fungera, säger Göran Ekström.
På JämO anser man att det är samma gamla argument som kommer igen.
- Den statistik man för fram är ofta på makronivå. Man tar alla arbetsgivare inom ett område eller hela landet och slår ihop. Men jämställdhetslagen och lönekartläggningsbetämmelserna är på mikronivå. Det görs tusentals justeringar på företagsnivå, särskilt inom statlig sektor. Vi kan inte se att bestämmelserna inte fyller någon funktion, säger Eberhard Stüber hos JämO.
Han anser att den typ av statistik som Arbetsgivarverkets rapport bygger på inte säger något om hur det ser ut på de enskilda arbetsplatserna. Dessutom faller kritiken mot lagen ganska platt om man ser till de kollektivavtal som har tecknats, menar han.
- Det finns ingen motsättning mellan avtal och lag. Tvärtom. Kollektivavtalen, i synnerhet det statliga, har högre krav på löneanalys än jämställdhetslagen. Arbetsgivarna har inte presenterat en enda metod för hur man ska leva upp till sitt eget avtal utan att uppfylla lagens krav, säger Eberhard Stüber.
Det finns dock tvingande formuleringar i lagen, i enlighet med EG-rätten. Arbetsgivaren måste göra en arbetsvärdering, där man bestämmer vilka jobb som är likvärdiga. Men det anser Stüber att man med automatik gör om man följer avtal som grundar sig på saklig lön.
- Arbetsgivarverket har genom årens lopp agerat på ett sätt som om begreppet likvärdigt arbete var påhittat av JämO eller klåfingriga politiker. Alla EU:s stater måste förhålla sig till begreppsparet lika och likvärdigt arbete. De arbetsgivare som i regel har problem med lönekartläggningar är de som inte heller har en tydlig lönepolitik. Problemet för dem är att de även har problem att leva upp till de egna kollektivavtalen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagd från Tesla – kallades illojal

En medarbetare på Tesla bad om två timmars föräldraledighet för att kunna hämta barn på förskolan. Kort därefter blev han uppsagd, anklagad för illojalitet och samarbetssvårigheter. Nu stämmer Unionen elbilsjätten.
Ola Rennstam Publicerad 1 april 2026, kl 11:36
Bilar på väg in till en Tesla-verkstad.
Unionen stämmer biltillverkaren Tesla efter att en anställd sagts upp på grund av illojalitet och bristande prestation. Uppsägningen innebar att mannen förlorade Teslaaktier värda 144 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den 34-åriga mannen hade en senior roll på en av Teslas anläggningar utanför Stockholm. Där hade han bland annat hand om försäkringsärenden och mötte kunder i verkstaden på TM Sweden AB, Teslas svenska dotterbolag.
 

Bad om ledigt – förlorade jobbet

I höstas bad han sin arbetsgivare om att få bli föräldraledig på 25 procent för att kunna hämta sina barn på förskolan. Arbetsgivaren hade nämligen ändrat hans arbetstider från klockan 07-16 till 08-17. Det innebar att förskolan hann stänga innan han kunde hämta barnen. 
Teslas svar blev att han kunde vara föräldraledig, men mellan klockan 8 och 10 på morgonen – ett upplägg som inte på något sätt underlättade hämtningen.
 

Unionen: Kräver 150 000 i skadestånd

Kort därefter sade företaget upp honom av personliga skäl. Tesla hävdade att mannen hade samarbetssvårigheter, hade underpresterat, bristande kundnöjdhet samt varit illojal mot bolaget.

Unionen håller inte med. Förbundet menar att uppsägningen saknar saklig grund och har nu stämt bolaget i Solna tingsrätt. Man kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Fick toppbetyg – ändå uppsagd

I stämningsansökan påpekar Unionens jurist att mannen kort före uppsägningen hade fått omdömet ”top scorer” – det vill säga bolagets högsta betyg för prestation. Ett halvår tidigare hade han blivit befordrad.

Som en följd av uppsägningen förlorade Teslamedarbetaren dessutom en aktiepost i det amerikanska moderbolaget Tesla Inc som värderas till cirka 144 000 kronor. Eftersom uppsägningen inte har sakliga skäl bör arbetsgivaren kompensera medlemmen för aktieinnehavet, menar Unionen i sin stämningsansökan. 
Unionen har avböjt att kommentera tvisten.

Kollega söker TM Sweden AB för en kommentar.

TM Sweden AB

  • Svenskt dotterbolag till det amerikanska biltillverkare Tesla Inc.
  • Företaget hanterar service, reparationer och laddstationsnätverk för Teslas elbilar.
  • TM Sweden har sedan 2023 varit i en utdragen konflikt med fackförbundet IF Metall eftersom företaget vägrar teckna kollektivavtal.