Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facken mobiliserar för att värna biljobben

Genom att ställa villkor för att "tävla" om en framtida bilproduktion och utlysa strejk vid en nedläggningshotad fabrik försöker nu facken vid GME och Europafacket rädda den västerländska bilindustrin.
Publicerad
I våras utlyste General Motors Europa, GME, en slags tävling där man vill se fem västeuropeiska fabriker, däribland Saab Automobile i Trollhättan, kvalificera sig för en framtida tillverkning av nya modeller på den så kallade Deltaplattformen.
I kvalificeringen ingår bland annat att visa att produktionen ska ske i treskift, att övertidsersättning i princip inte ska förekomma och att raster kan flyttas hur som helst.
Facken har förklarat att man ser GM:s agerande som ett angrepp på arbetsrätten och att man misstänker att tävlingen kan vara ett sätt att avgöra vilka fabriker som får vara kvar framöver.
Vid de fem fabrikerna har man därför vägrat förhandla lokalt om de förändringar i löne- och anställningsvillkoren som ledningen kräver.
Först vill facken träffa ett europeiskt ramavtal där en garanti för att tävlingen inte resulterar i några nedläggningar eller tvingande uppsägningar ingår.
Men då de ännu inte fått träffa ledningen som inte heller svarat på kravet är frågan ännu inte avgjord.
Samtidigt är nu de anställdas representanter och Europafacket engagerade för en nedläggningshotad bilfabrik i Portugal, där drygt tusen GM-anställda riskerar förlora jobbet.
I dag inleddes en strejk vid fabriken som kommer att utvidgas enligt ett meddelande från GM:s europeiska företagsråd.
Att biljätten samtidigt beslutat etablera sig i St Petersburg och Warszawa är något som oroar och irriterar.
- Vi kämpar nu gemensamt för att undvika nedläggningar och behålla de fabriker som vi har i Västeuropa i den omstrukturering som sker, säger Lars R Johansson, Sifklubbens ordförande på Saab Automobile i Trollhättan.
- Samtidigt som man skär ner i Västeuropa så bygger man alltså upp i Östeuropa, trots den överkapacitet vi har. Nu vill vi ha besked om vilken långsiktig plan GM har.

ANITA TÄPP




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.