Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya EU-riktlinjer får facket att ilskna till

Sedan EU-kommissionen meddelat att medlemsländerna inte har rätt att kräva att företag som utför tjänster i ett annat EU-land har en representant på plats är det nu åter bäddat för en facklig strid.
Publicerad
- Det här är så uppenbart fel och något vi måste bekämpa, säger Leif Dergel, internationell sekreterare på TCO.
- Även om meddelandet inte får någon rättslig verkan ses kommissionen som en auktoritet, som nu gjort en feltolkning av EG-domstolens praxis och sprider förvirring.
I EU-kommissionens ursprungliga förslag till ett tjänstedirektiv fanns ett förbud mot att kräva en representant i det land där ett utländskt företag utför en tjänst. Efter Europafackets protester togs det bort vid behandlingen i Europaparlamentet.
Men då EU-kommissionen nyligen la fram sitt reviderade förslag till tjänstedirektiv, enligt vilket den svenska arbetsrätten skulle vara fredad, la man också fram ett så kallat meddelande om utstationeringsdirektivet. Det för att klargöra vilka regler som gäller när företag utför tillfälliga arbeten i ett annat EU-land.
I meddelandet understryker kommissionen att värdlandets arbetsrätt och kollektivavtal ska gälla. Men den anser inte att företagen behöver ha en representant för sina kontakter med myndigheter och fack. Det räcker med att man utser någon av arbetarna, en förman, att sköta den uppgiften, anser kommissionen.
Det här har nu väckt stark kritik, inte minst från Europafackets sida.
Att man ska ha rätt att kräva att ett gästande företag har en arbetsgivarerepresentant på plats är viktigt inte minst för de svenska facken eftersom de svenska kollektivavtalen förutsätter att det finns en motpart att förhandla med.
- Om man ska spekulera så är det här väl socker i botten för att de tio nya länderna ska svälja det förslag till tjänstedirektiv man nu lagt fram, säger Leif Dergel.
- Men det här är så uppenbart fel. Det är väl ett uttryck för den falang som länge kämpat för en marknad helt utan skydd för arbetstagarna. Men kommissionen som helhet har ju sagt att det ska finnas en social dimension, vilket ju också är fastslaget inom EU. Och hela utstationeringsdirektivet innebär att länderna är skyldiga att skydda arbetstagarna och då är det här meddelandet helt absurt.
TCO har nu skickat in ett förslag till Europafacket enligt vilket man vill stryka vissa delar i det meddelande som lagts fram.

ANITA TÄPP


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.