Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tre av tio uppsagda kräver ingen förtur till nytt arbete

Endast två tredjedelar av uppsagda utnyttjar möjligheten att anmäla företrädesrätt till ett nytt jobb hos arbetsgivaren visar en rapport från Umeå universitet. Endast var tionde tjänsteman som kräver förtur återanställs.<br />
Publicerad
För att få företrädesrätt till återanställning krävs att man anmäler sitt intresse för den. Carin Ulander-Wänman, författare till rapporten, tror att en orsak till att många inte kräver förtur är att man inte ser någon chans till en ny anställning.
En annan orsak kan vara att företrädesrättens giltighet har förkortats från ett år till nio månader.
- Förr hann många till exempel få ett sommarjobb innan företrädesrätten gått ut och då förlängdes den vilket innebar att den hade ett högre värde.
Rapporten bygger på en enkät bland drygt 220 personalansvariga hos främst privata arbetsgivare som varslade om uppsägning under -99. Majoriteten behövde senare ny arbetskraft men endast 20 procent av samtliga uppsagda, och tio procent av tjänstemännen, återanställdes.
Den vanligaste orsaken var brist på tillräckliga kvalifikationer uppgav arbetsgivarna. De flesta var kritiska till företrädesrätten som de ansåg var ett hinder för flexibilitet och rekrytering av önskad kompetens.
Majoriteten valde i stället att anställa någon annan, omplacera personal, beordra övertidsarbete eller hyra in personal. 22 procent, och då främst småföretagare, uppgav att de väntade med att nyanställa för att slippa återanställa.
Bland de uppsagda som var minst 45 år krävde ungefär lika stor andel företrädesrätt som övriga.
- Men trots att de borde hamna långt upp på turordningslistan blev de inte återanställda i högre grad än de andra uppsagda.
- När lagen kom till skulle just den här gruppen få ett särskilt skydd mot att slås ut från arbetsmarknaden. Då tänkte man sig att konjunktursvängningar kunde ske. Men den strukturomvandling från industri- till kunskapssamhälle som skett har också betytt att villkoren för anställda förändrats och därför kan företrädesrätten behöva kompletteras, säger Carin Ulander-Wänman.
- Ett sätt att se på resultatet är att kompetensutveckling kan vara viktigare än företrädesrätten för anställningstryggheten. Det gäller framför allt tjänstemännen som måste se till att ha en kompetens som är allmänt attraktiv på arbetsmarknaden och inte är så lätt att byta ut.

ANITA TÄPP

Kort om företrädesrätten:
Finns inskriven i lagen om anställningsskydd, las. Gäller främst tillsvidareanställda som sägs upp på grund av arbetsbrist. Räknat från uppsägningen och nio månader efter uppsägningstiden. Den uppsagde måste själv anmäla att man kräver företrädesrätt. Vanligast är att man kryssar i en ruta på uppsägningshandlingen. Om uppsägningsbeskedet saknar information om att en anmälan om företrädesrätten krävs har den uppsagde ändå skyddet.










Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.