Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tre av tio uppsagda kräver ingen förtur till nytt arbete

Endast två tredjedelar av uppsagda utnyttjar möjligheten att anmäla företrädesrätt till ett nytt jobb hos arbetsgivaren visar en rapport från Umeå universitet. Endast var tionde tjänsteman som kräver förtur återanställs.<br />
Publicerad
För att få företrädesrätt till återanställning krävs att man anmäler sitt intresse för den. Carin Ulander-Wänman, författare till rapporten, tror att en orsak till att många inte kräver förtur är att man inte ser någon chans till en ny anställning.
En annan orsak kan vara att företrädesrättens giltighet har förkortats från ett år till nio månader.
- Förr hann många till exempel få ett sommarjobb innan företrädesrätten gått ut och då förlängdes den vilket innebar att den hade ett högre värde.
Rapporten bygger på en enkät bland drygt 220 personalansvariga hos främst privata arbetsgivare som varslade om uppsägning under -99. Majoriteten behövde senare ny arbetskraft men endast 20 procent av samtliga uppsagda, och tio procent av tjänstemännen, återanställdes.
Den vanligaste orsaken var brist på tillräckliga kvalifikationer uppgav arbetsgivarna. De flesta var kritiska till företrädesrätten som de ansåg var ett hinder för flexibilitet och rekrytering av önskad kompetens.
Majoriteten valde i stället att anställa någon annan, omplacera personal, beordra övertidsarbete eller hyra in personal. 22 procent, och då främst småföretagare, uppgav att de väntade med att nyanställa för att slippa återanställa.
Bland de uppsagda som var minst 45 år krävde ungefär lika stor andel företrädesrätt som övriga.
- Men trots att de borde hamna långt upp på turordningslistan blev de inte återanställda i högre grad än de andra uppsagda.
- När lagen kom till skulle just den här gruppen få ett särskilt skydd mot att slås ut från arbetsmarknaden. Då tänkte man sig att konjunktursvängningar kunde ske. Men den strukturomvandling från industri- till kunskapssamhälle som skett har också betytt att villkoren för anställda förändrats och därför kan företrädesrätten behöva kompletteras, säger Carin Ulander-Wänman.
- Ett sätt att se på resultatet är att kompetensutveckling kan vara viktigare än företrädesrätten för anställningstryggheten. Det gäller framför allt tjänstemännen som måste se till att ha en kompetens som är allmänt attraktiv på arbetsmarknaden och inte är så lätt att byta ut.

ANITA TÄPP

Kort om företrädesrätten:
Finns inskriven i lagen om anställningsskydd, las. Gäller främst tillsvidareanställda som sägs upp på grund av arbetsbrist. Räknat från uppsägningen och nio månader efter uppsägningstiden. Den uppsagde måste själv anmäla att man kräver företrädesrätt. Vanligast är att man kryssar i en ruta på uppsägningshandlingen. Om uppsägningsbeskedet saknar information om att en anmälan om företrädesrätten krävs har den uppsagde ändå skyddet.










Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.