Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Företagshälsan avvisar Sifs krav på obligatorium

Att lagstifta om företagshälsovård för alla anställda är fel väg att gå, anser Föreningen Svensk Företagshälsovård, som också ifrågasätter den statistik som Sifs ordförande Mari-Ann Krantz hänvisar till i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Publicerad
Enligt Krantz har andelen anställda som har tillgång till företagshälsovård sjunkit med tio procentenheter. Siffran stämmer visserligen, men över en period på tolv år. Lars Bohlin, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF), anser att statistiken kan vara missvisande. De anställda känner inte alltid till de insatser som görs på organisationsnivå och förebyggande arbetsmiljöarbete, som också sorterar under företagshälsovård, utan utgår från den personliga medicinska hjälpen.
- Det vi vill framhålla är den ökade hälsosegregeringen. Siffrorna bygger på SCB:s arbetskraftsundersökning, och den utgår från att man frågar på individnivå: har du eller har du inte tillgång till företagshälsa? Det är som att fråga har du bil eller har du inte bil, oavsett om den ena kör en 20 år gammal Fiat och den andra kör Mercedes.
Bohlin anser att många företag, framför allt de större, har en väl fungerande företagshälsovård.
- Vi har en ökande andel som beställer mer kvalificerade tjänster, där man investerar i det mänskliga kapitalet på företaget.
Runt 70 procent av alla anställda har tillgång till någon form av företagshälsovård. När det var som bäst, för drygt tio år sedan, var andelen 82 procent. Minskningen kan förklaras av de avskaffade statliga bidragen 1993, och att dåvarande SAF sade upp avtalet om företagshälsovård.
- Det kom slag i slag. Lågkonjunkturen hade säkert stor betydelse också. Det var en drastisk omställning på mindre än ett år, som kostade mellan 3 000 och 4 000 personer jobbet.
Sif är inte den enda instans som framhåller Finland som det goda exemplet, med bland annat obligatorisk företagshälsovård på företag med minst en anställd. Men det är inte en önskvärd utveckling anser Lars Bohlin.
- Ett obligatorium kan bara ange en miniminivå. Det skulle snabbt ge en marknad där man bara säljer avlatsbrev. Dessutom skulle företagshälsovården genom lagstiftning kunna anses lite som myndighetsutövande. Vi anser att det ska bygga på förtroende mellan bland andra fack och arbetsgivare.
Han anser att de låga sjukskrivningstalen i Finland har fler förklaringar än den obligatoriska företagshälsovården, bland annat en bortre parentes i sjukförsäkringen.
Men det finns det som är bra med Sifs tiopunktsprogram, och det gäller främst förslaget att sjukanmälan ska göras till företagshälsovården.
- Det finns två genialt bra bitar med det. Dels att de anställda får tillgång till snabb medicinsk utredning, dels att det ger en fantastisk informationskanal som innebär tidiga signaler om något är fel i företaget, anser Lars Bohlin.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält