Att lagstifta om företagshälsovård för alla anställda är fel väg att gå, anser Föreningen Svensk Företagshälsovård, som också ifrågasätter den statistik som Sifs ordförande Mari-Ann Krantz hänvisar till i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Publicerad
Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Enligt Krantz har andelen anställda som har tillgång till företagshälsovård sjunkit med tio procentenheter. Siffran stämmer visserligen, men över en period på tolv år. Lars Bohlin, vd på Föreningen Svensk Företagshälsovård (FSF), anser att statistiken kan vara missvisande. De anställda känner inte alltid till de insatser som görs på organisationsnivå och förebyggande arbetsmiljöarbete, som också sorterar under företagshälsovård, utan utgår från den personliga medicinska hjälpen. - Det vi vill framhålla är den ökade hälsosegregeringen. Siffrorna bygger på SCB:s arbetskraftsundersökning, och den utgår från att man frågar på individnivå: har du eller har du inte tillgång till företagshälsa? Det är som att fråga har du bil eller har du inte bil, oavsett om den ena kör en 20 år gammal Fiat och den andra kör Mercedes. Bohlin anser att många företag, framför allt de större, har en väl fungerande företagshälsovård. - Vi har en ökande andel som beställer mer kvalificerade tjänster, där man investerar i det mänskliga kapitalet på företaget. Runt 70 procent av alla anställda har tillgång till någon form av företagshälsovård. När det var som bäst, för drygt tio år sedan, var andelen 82 procent. Minskningen kan förklaras av de avskaffade statliga bidragen 1993, och att dåvarande SAF sade upp avtalet om företagshälsovård. - Det kom slag i slag. Lågkonjunkturen hade säkert stor betydelse också. Det var en drastisk omställning på mindre än ett år, som kostade mellan 3 000 och 4 000 personer jobbet. Sif är inte den enda instans som framhåller Finland som det goda exemplet, med bland annat obligatorisk företagshälsovård på företag med minst en anställd. Men det är inte en önskvärd utveckling anser Lars Bohlin. - Ett obligatorium kan bara ange en miniminivå. Det skulle snabbt ge en marknad där man bara säljer avlatsbrev. Dessutom skulle företagshälsovården genom lagstiftning kunna anses lite som myndighetsutövande. Vi anser att det ska bygga på förtroende mellan bland andra fack och arbetsgivare. Han anser att de låga sjukskrivningstalen i Finland har fler förklaringar än den obligatoriska företagshälsovården, bland annat en bortre parentes i sjukförsäkringen. Men det finns det som är bra med Sifs tiopunktsprogram, och det gäller främst förslaget att sjukanmälan ska göras till företagshälsovården. - Det finns två genialt bra bitar med det. Dels att de anställda får tillgång till snabb medicinsk utredning, dels att det ger en fantastisk informationskanal som innebär tidiga signaler om något är fel i företaget, anser Lars Bohlin.
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar.
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
Murat Türk. Foto: Privat.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Det här är algoritmisk arbetsledning
Algoritmic management, AM,är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet. • Planera personalstyrkan, schemalägga. • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
Orolig mage får tas upp med chefen
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
Ylva Harnesk. Foto: Privat
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
”Annars har vi inte jobb”
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
Chefer måste följa mbl och informationsplikt
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Key Performance Indicators i callcenter
KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer.
Systemet kan till exempel mäta:
Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad
Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.